Helicobacter pylori - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Symtom och klinisk bild */

2012-07-10T11:51:20Z

Symtom och klinisk bild

Magnus Thore: /* Prevention */

2012-07-10T11:45:42Z

Prevention

Magnus Thore: /* Epidemiologi */

2012-07-10T11:42:42Z

Epidemiologi

Magnus Thore: /* Symtom och klinisk bild */

2012-07-10T11:41:21Z

Symtom och klinisk bild

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2012-07-10T11:39:47Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* Laboratoriediagnostik */

2012-07-10T11:39:35Z

Laboratoriediagnostik

Magnus Thore: /* Provtagning och Transport */

2012-07-10T11:39:13Z

Provtagning och Transport

Magnus Thore den 13 december 2009 kl. 10.51

2009-12-13T10:51:41Z

Magnus Thore den 12 november 2009 kl. 12.00

2009-11-12T12:00:12Z

Magnus Thore den 30 juli 2009 kl. 10.53

2009-07-30T10:53:13Z

@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 === Symtom och klinisk bild ===
-Det finns ett starkt samband mellan peptiska sår i duodenum och ''H. pylori''-infektion. Vid ventrikelsår är endast 70 % associerade med ''H. pylori''. Endast en liten andel (ca 10 %) av alla infekterade individer utvecklar peptiska sår eller cancer. Det finns inget samband mellan dyspepsi och ''H. pylori''. Standardbehandling med s.k. syrahämmare och 2 antibiotika förhindrar återfall av peptiska sår. Infektionen har mycket liten tendens till självläkning. Det finns inga belägg för att behandling ger förbättring av symtom vid dyspepsi utan sår, s.k. funktionell dyspepsi.
+Det finns ett starkt samband mellan peptiska sår i duodenum och ''H. pylori''-infektion. Vid ventrikelsår är endast 70 % associerade med ''H. pylori''. Endast en liten andel (ca 10 %) av alla infekterade individer utvecklar peptiska sår eller cancer. Det finns inget samband mellan funktionell dyspepsi (epigastrisk smärta, epigastrisk brännande känsla, besvärande postprandiell uppkördhet samt tidig mättnadskänsla) och ''H. pylori''-infektion. Standardbehandling med s.k. syrahämmare och 2 antibiotika förhindrar återfall av peptiska sår. Infektionen har mycket liten tendens till självläkning. Det finns inga belägg för att antimikrobiell behandling ger förbättring av symtom vid funktionell dyspepsi.
 ===Epidemiologi===

← Äldre version		Versionen från 10 juli 2012 kl. 11.45
Rad 32:		Rad 32:

	===Prevention===		===Prevention===
		+
		+	Vaccin finns inte tillgängligt. Effektiva förebyggande åtgärder finns inte beskrivna.

	== Provtagning och Transport ==		== Provtagning och Transport ==

← Äldre version		Versionen från 10 juli 2012 kl. 11.42
Rad 28:		Rad 28:

	===Epidemiologi===		===Epidemiologi===
		+
		+	''[[Helicobacter pylori]]'' är en vanlig orsak till gastrit. I Skandinavien uppskattas 30-40 % av hela befolkningen vara infekterad och i vissa invandrargrupper är prevalensen ännu högre. Smitta sker ofta under barnaåren och i Nordeuropa förvärvar årligen ca 1 % av förskolebarnen ''H. pylori''-infektion. På grund av bättre levnadsförhållanden har incidensen minskat under de senaste decennierna och den kommer sannolikt att fortsätta minska. Det finns inga reservoarer för'' H. pylori'' påvisade utanför människa. (Information från Läkemedelsverket 1996; 7:23).

	===Prevention===		===Prevention===

@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 === Symtom och klinisk bild ===
 Det finns ett starkt samband mellan peptiska sår i duodenum och ''H. pylori''-infektion. Vid ventrikelsår är endast 70 % associerade med ''H. pylori''. Endast en liten andel (ca 10 %) av alla infekterade individer utvecklar peptiska sår eller cancer. Det finns inget samband mellan dyspepsi och ''H. pylori''. Standardbehandling med s.k. syrahämmare och 2 antibiotika förhindrar återfall av peptiska sår. Infektionen har mycket liten tendens till självläkning. Det finns inga belägg för att behandling ger förbättring av symtom vid dyspepsi utan sår, s.k. funktionell dyspepsi.
 == Provtagning och Transport ==

@@ Rad 37: / Rad 37: @@
 [[Helicobacter pylori-laboratoriediagnostik|Följ länken för detaljerad information]]
-=== Laboratorierapportering ===
+== Laboratorierapportering ==
 ''H. pylori'' rapporteras ej enligt smittskyddslagen

@@ Rad 34: / Rad 34: @@
 Se för övrigt [[Infektioner i mag-tarmkanalen-provtagning och transport]]
-=== Laboratoriediagnostik ===
+== Laboratoriediagnostik ==
 [[Helicobacter pylori-laboratoriediagnostik|Följ länken för detaljerad information]]

← Äldre version		Versionen från 10 juli 2012 kl. 11.39
Rad 28:		Rad 28:


−	=== Provtagning och Transport ===	+	== Provtagning och Transport ==

	Transport inom 48 tim i speciellt transportmedium t.ex. (Portagerm).		Transport inom 48 tim i speciellt transportmedium t.ex. (Portagerm).

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 === Smittämnet ===
-''Helicobacter pylori'' är spiralformade, mikroaeroba, gramnegativa stavar med en till flera unipolära flageller. Bakterien isolerades första gången från human magslemhinna 1982 och namngavs initialt ''Campylobacter pyloridis''. Sedan 1989 utgör ''Helicobacter'' ett eget genus som inkluderar ca 25 species, där nästan alla djurarter som undersökts verkar ha sin egen ''Helicobacter''. Endast ''H. pylori'' är associerad med gastro-duodenal sjukdom hos människa.
+''Helicobacter pylori'' är spiralformade, mikroaeroba, gramnegativa stavar med en till flera unipolära flageller. Bakterien isolerades första gången från human magslemhinna 1982 och namngavs initialt ''Campylobacter pyloridis''. Sedan 1989 utgör ''Helicobacter'' ett eget genus som inkluderar ca 25 species, där nästan alla djurarter som undersökts verkar ha sin egen ''Helicobacter''.
 === Patogenes och patofysiologi ===
-Kända virulensmekanismer hos bakterien är motilitet i magsäckens slemlager, vidhäftning till epitelceller, ett vakuoliserande cytotoxin (vacA) och Cag-patogenicitetsön, inkluderande genen cagA som kan betraktas som en markör för hela patogenicitetsön.
+Kända virulensmekanismer hos bakterien är motilitet i magsäckens slemlager, vidhäftning till epitelceller, ett vakuoliserande cytotoxin (vacA) och Cag-patogenicitetsön, inkluderande genen ''cagA'' som kan betraktas som en markör för hela patogenicitetsön.
-Typ I-stammar, som är cagA-positiva och uttrycker cyto-toxinet, är associerade med gastro-duodenal sjukdom i högre grad än typ II-stammar, som saknar cagA och ej uttrycker toxinet. Infektionen sker vanligen tidigt i livet och är i de flesta fall livslång. Bakterien orsakar inflammation, gastrit, vilket efter långvarig infektion kan leda till peptiska sår.'' H. pylori''-infektion kan även leda till kronisk atrofisk gastrit, som kan vara ett förstadium till magcancer. Sedan 1994 är bakterien klassificerad som en s.k. klass I carcinogen. Intressant är att bakterien också tycks skydda mot cancer i övre delen av magsäcken och nedre esofagus.
+Typ I-stammar, som är cagA-positiva och uttrycker cytotoxinet, är associerade med gastro-duodenal sjukdom i högre grad än typ II-stammar, som saknar cagA och ej uttrycker toxinet. Infektionen sker vanligen tidigt i livet och är i de flesta fall livslång. Bakterien orsakar inflammation, gastrit, vilket efter långvarig infektion kan leda till peptiska sår.'' H. pylori''-infektion kan även leda till kronisk atrofisk gastrit, som kan vara ett förstadium till magcancer. Sedan 1994 är bakterien klassificerad som en s.k. klass I carcinogen. Intressant är att bakterien också tycks skydda mot cancer i övre delen av magsäcken och nedre esofagus.
 === Symtom och klinisk bild ===
-Det finns ett starkt samband mellan peptiska sår i duodenum och ''H. pylori''-infektion. Vid ventrikelsår är endast 70 % associerade med ''H. pylori''. Endast en liten andel (ca 10 %) av alla infekterade individer utvecklar peptiska sår eller cancer. Det finns inget samband mellan dyspepsi och ''H. pylori''. Standard-behandling med s.k. syrahämmare och 2 antibiotika förhindrar återfall av peptiska sår. Infektionen har mycket liten tendens till självläkning. Det finns inga belägg för att behandling ger förbättring av symtom vid dyspepsi utan sår, s.k. funktionell dyspepsi.
+Det finns ett starkt samband mellan peptiska sår i duodenum och ''H. pylori''-infektion. Vid ventrikelsår är endast 70 % associerade med ''H. pylori''. Endast en liten andel (ca 10 %) av alla infekterade individer utvecklar peptiska sår eller cancer. Det finns inget samband mellan dyspepsi och ''H. pylori''. Standardbehandling med s.k. syrahämmare och 2 antibiotika förhindrar återfall av peptiska sår. Infektionen har mycket liten tendens till självläkning. Det finns inga belägg för att behandling ger förbättring av symtom vid dyspepsi utan sår, s.k. funktionell dyspepsi.

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 === Smittämnet ===
-''Helicobacter pylori'' är spiralformade, mikroaeroba, gramnegativa stavar med en till flera unipolära flageller. Bakterien isolerades första gången från human mag¬slemhinna 1982 och namngavs initialt ''Campylobacter pyloridis''. Sedan 1989 utgör ''Helicobacter'' ett eget genus som inkluderar ca 25 species, där nästan alla djurarter som undersökts verkar ha sin egen ''Helicobacter''. Endast ''H. pylori'' är associerad med gastro-duodenal sjukdom hos människa.
+''Helicobacter pylori'' är spiralformade, mikroaeroba, gramnegativa stavar med en till flera unipolära flageller. Bakterien isolerades första gången från human magslemhinna 1982 och namngavs initialt ''Campylobacter pyloridis''. Sedan 1989 utgör ''Helicobacter'' ett eget genus som inkluderar ca 25 species, där nästan alla djurarter som undersökts verkar ha sin egen ''Helicobacter''. Endast ''H. pylori'' är associerad med gastro-duodenal sjukdom hos människa.
 === Patogenes och patofysiologi ===
-Kända virulensmekanismer hos bakterien är motilitet i magsäckens slemlager, vidhäftning till epitelceller, ett vakuoliserande cytotoxin (vacA) och Cag-pato-genicitetsön, inkluderande genen cagA som kan betraktas som en markör för hela patogenicitetsön.
+Kända virulensmekanismer hos bakterien är motilitet i magsäckens slemlager, vidhäftning till epitelceller, ett vakuoliserande cytotoxin (vacA) och Cag-patogenicitetsön, inkluderande genen cagA som kan betraktas som en markör för hela patogenicitetsön.
-Typ I-stammar, som är cagA-positiva och uttrycker cyto-toxinet, är associerade med gastro-duodenal sjukdom i högre grad än typ II-stammar, som saknar cagA och ej uttrycker toxinet. Infektionen sker vanligen tidigt i livet och är i de flesta fall livslång. Bakterien orsakar inflammation, gastrit, vilket efter långvarig infektion kan leda till peptiska sår.'' H. pylori''-infektion kan även leda till kronisk atrofisk gastrit, som kan vara ett förstadium till magcancer. Sedan 1994 är bakterien klassificerad som en s.k. klass I carcinogen. Intressant är att bakterien också tycks skydda mot cancer i övre delen av mag-säcken och nedre esofagus.
+Typ I-stammar, som är cagA-positiva och uttrycker cyto-toxinet, är associerade med gastro-duodenal sjukdom i högre grad än typ II-stammar, som saknar cagA och ej uttrycker toxinet. Infektionen sker vanligen tidigt i livet och är i de flesta fall livslång. Bakterien orsakar inflammation, gastrit, vilket efter långvarig infektion kan leda till peptiska sår.'' H. pylori''-infektion kan även leda till kronisk atrofisk gastrit, som kan vara ett förstadium till magcancer. Sedan 1994 är bakterien klassificerad som en s.k. klass I carcinogen. Intressant är att bakterien också tycks skydda mot cancer i övre delen av magsäcken och nedre esofagus.
@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 == REFERENSER ==
-Dunn BE, Cohen H, Blaser JM. ''Helicobacter pylori''. Clin Microbiol Rev 1997;10:720-741.
+*Dunn BE, Cohen H, Blaser JM. ''Helicobacter pylori''. Clin Microbiol Rev 1997;10:720-741.
-Enroth H. Läkartidningen. 2000:3 sid 150-3. ''Helicobacter pylori'' - upptäckten som står sig in i det nya millenniet. Både bra och dåliga bakterier i magen?
+*Enroth H. Läkartidningen. 2000:3 sid 150-3. ''Helicobacter pylori'' - upptäckten som står sig in i det nya millenniet. Både bra och dåliga bakterier i magen?
-European ''Helicobacter Pylori'' Study Group (www.helicobacter.org)
+*European ''Helicobacter Pylori'' Study Group (www.helicobacter.org)
-Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF); (www.srga.org)
+*Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF); (www.srga.org)
 [[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]
 [[Kategori:Bakterier]]

← Äldre version		Versionen från 30 juli 2009 kl. 10.53
Rad 1:		Rad 1:
−	Huvudartikel: ''[[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''	+	'''Huvudartikel'''
		+
		+	----
		+
		+	Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''

	----		----