<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Helminter_%28maskar%29_vid_NLI</id>
	<title>Helminter (maskar) vid NLI - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Helminter_%28maskar%29_vid_NLI"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T10:15:40Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=12562&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jadwiga Krusnell: /* Laboratoriediagnostik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=12562&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-10-03T10:14:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Laboratoriediagnostik&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 3 oktober 2012 kl. 10.14&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l24&quot; &gt;Rad 24:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 24:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Laboratoriediagnostik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Laboratoriediagnostik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Se &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;speciallitteratur.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Se &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Parasiter]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Parasiter]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Jadwiga Krusnell</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=12339&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jadwiga Krusnell den 16 augusti 2012 kl. 10.57</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=12339&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-08-16T10:57:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 16 augusti 2012 kl. 10.57&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Till innehållsförteckning för &amp;#039;&amp;#039;[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]&amp;#039;&amp;#039;  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Till innehållsförteckning för &amp;#039;&amp;#039;[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]&amp;#039;&amp;#039;  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;och &amp;#039;&amp;#039;[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Jadwiga Krusnell</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=10306&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jadwiga Krusnell: /* ”Tropical pulmonary eosinophilia” */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=10306&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-04-27T10:30:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;”Tropical pulmonary eosinophilia”&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 27 april 2012 kl. 10.30&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l15&quot; &gt;Rad 15:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 15:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== ”Tropical pulmonary eosinophilia” ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== ”Tropical pulmonary eosinophilia” ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Inom tropikmedicin förekommer uttrycket ”Tropical pulmonary eosinophilia” och det förknippas med infektion av &amp;#039;&amp;#039;[[Filaria|Wuchereria bancrofti]]&amp;#039;&amp;#039; eller &amp;#039;&amp;#039;[[Filaria|Brugia malayi]]&amp;#039;&amp;#039;(två filaria-arter). Dessa infektioner kan orsaka diffusa lunginfiltrat med både lokal och systemisk eosinofili. Patogenesen antas vara ett resultat av den intensiva inflammatoriska svaret mot mikrofilarierna under deras migration genom lungornas blodkärl. Detta leder till en kraftig allergisk överkänslighetsreaktion som karakteriseras av ökad perifer eosinofili och lungeosinofili liksom mycket höga nivåer av polyklonalt och parasitspecifikt IgE.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Inom tropikmedicin förekommer uttrycket ”Tropical pulmonary eosinophilia” och det förknippas med infektion av &amp;#039;&amp;#039;[[Filaria|Wuchereria bancrofti]]&amp;#039;&amp;#039; eller &amp;#039;&amp;#039;[[Filaria|Brugia malayi]]&amp;#039;&amp;#039; (två filaria-arter). Dessa infektioner kan orsaka diffusa lunginfiltrat med både lokal och systemisk eosinofili. Patogenesen antas vara ett resultat av den intensiva inflammatoriska svaret mot mikrofilarierna under deras migration genom lungornas blodkärl. Detta leder till en kraftig allergisk överkänslighetsreaktion som karakteriseras av ökad perifer eosinofili och lungeosinofili liksom mycket höga nivåer av polyklonalt och parasitspecifikt IgE.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Övrig pulmonär eosinofili ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Övrig pulmonär eosinofili ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Jadwiga Krusnell</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=10305&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jadwiga Krusnell: /* Helminter (maskar) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=10305&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-04-27T10:29:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Helminter (maskar)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 27 april 2012 kl. 10.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l10&quot; &gt;Rad 10:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 10:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Flercelliga parasiter kan orsaka lungsjukdom genom åtminstone tre mekanismer:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Flercelliga parasiter kan orsaka lungsjukdom genom åtminstone tre mekanismer:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(i) genom sin obligatoriska larvmigration (ingår i livscykeln) från tarmen genom lungkapillärerna till alveolerna och tillbaks till tarmen. Här återfinns bl. a &amp;#039;&amp;#039;Ascaris lumbricoides&amp;#039;&amp;#039; (spolmask), &amp;#039;&amp;#039;Strongyloides&amp;#039;&amp;#039; (dvärgtrådmask), hakmaskar och &amp;#039;&amp;#039;Capillaria&amp;#039;&amp;#039;. Vid passagen genom lungorna kan Löfflers syndrom utvecklas med hosta, andnöd, smärta (substernal), feber och ibland blodfärgat sputum samt eosinofili. Symtomen börjar ca 1 vecka efter infektion och varar ca 1-2 veckor. Vid röntgen ses ofta förtätade lunginfiltrationer som påminner om akut [[tuberkulos]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(i) genom sin obligatoriska larvmigration (ingår i livscykeln) från tarmen genom lungkapillärerna till alveolerna och tillbaks till tarmen. Här återfinns bl. a &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Ascaris lumbricoides&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039; (spolmask), &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Strongyloides stercoralis|&lt;/ins&gt;Strongyloides &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039; (dvärgtrådmask), &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Hakmask|&lt;/ins&gt;hakmaskar&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;och &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Capillaria philippinensis|&lt;/ins&gt;Capillaria &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;. Vid passagen genom lungorna kan Löfflers syndrom utvecklas med hosta, andnöd, smärta (substernal), feber och ibland blodfärgat sputum samt eosinofili. Symtomen börjar ca 1 vecka efter infektion och varar ca 1-2 veckor. Vid röntgen ses ofta förtätade lunginfiltrationer som påminner om akut [[tuberkulos]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(ii) vid parasitens passage genom lungornas blodkärl, den blodbundna delen av livscykeln. Bland hithörande parasiter återfinns bl.a &amp;#039;&amp;#039;Schistosoma&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Trichinella&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;filarier&amp;#039;&amp;#039; (se nedan). Hög infektionsdos av &amp;#039;&amp;#039;Schistosoma&amp;#039;&amp;#039; kan orsaka pneumoni, ett eosinfilidominerat akut inflammatoriskt svar på larvers närvaro. Vid trikinlarvers migrationen kan larver fastna i lungorna, vilket orsakar ödem, blödningar och eosinfila abscesser runt larverna.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(ii) vid parasitens passage genom lungornas blodkärl, den blodbundna delen av livscykeln. Bland hithörande parasiter återfinns bl.a &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Schistosoma spp.|&lt;/ins&gt;Schistosoma &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Trichinella spiralis|&lt;/ins&gt;Trichinella &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Filaria|&lt;/ins&gt;filarier&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039; (se nedan). Hög infektionsdos av &amp;#039;&amp;#039;Schistosoma&amp;#039;&amp;#039; kan orsaka pneumoni, ett eosinfilidominerat akut inflammatoriskt svar på larvers närvaro. Vid trikinlarvers migrationen kan larver fastna i lungorna, vilket orsakar ödem, blödningar och eosinfila abscesser runt larverna.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(iii) genom närvaron av adulter eller cystor i lungvävnaden t.ex. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Paragonimus&amp;#039;&amp;#039;. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; förekommer i huvudsak i levern, men på andra plats kommer lokalisation till lungorna. Infektionen kan förknippas med kronisk hosta, andnöd och blodhosta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(iii) genom närvaron av adulter eller cystor i lungvävnaden t.ex. &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Echinococcus &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;spp. (blåsmask, dvärgbandmask)|Echinococcus ]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Paragonimus &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;westermani|Paragonimus ]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; förekommer i huvudsak i levern, men på andra plats kommer lokalisation till lungorna. Infektionen kan förknippas med kronisk hosta, andnöd och blodhosta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== ”Tropical pulmonary eosinophilia” ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== ”Tropical pulmonary eosinophilia” ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Inom tropikmedicin förekommer uttrycket ”Tropical pulmonary eosinophilia” och det förknippas med infektion av &amp;#039;&amp;#039;Wuchereria bancrofti&amp;#039;&amp;#039; eller &amp;#039;&amp;#039;Brugia malayi&amp;#039;&amp;#039; (två filaria-arter). Dessa infektioner kan orsaka diffusa lunginfiltrat med både lokal och systemisk eosinofili. Patogenesen antas vara ett resultat av den intensiva inflammatoriska svaret mot mikrofilarierna under deras migration genom lungornas blodkärl. Detta leder till en kraftig allergisk överkänslighetsreaktion som karakteriseras av ökad perifer eosinofili och lungeosinofili liksom mycket höga nivåer av polyklonalt och parasitspecifikt IgE.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Inom tropikmedicin förekommer uttrycket ”Tropical pulmonary eosinophilia” och det förknippas med infektion av &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Filaria|&lt;/ins&gt;Wuchereria bancrofti&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039; eller &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Filaria|&lt;/ins&gt;Brugia malayi&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;(två filaria-arter). Dessa infektioner kan orsaka diffusa lunginfiltrat med både lokal och systemisk eosinofili. Patogenesen antas vara ett resultat av den intensiva inflammatoriska svaret mot mikrofilarierna under deras migration genom lungornas blodkärl. Detta leder till en kraftig allergisk överkänslighetsreaktion som karakteriseras av ökad perifer eosinofili och lungeosinofili liksom mycket höga nivåer av polyklonalt och parasitspecifikt IgE.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Övrig pulmonär eosinofili ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Övrig pulmonär eosinofili ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Infektion med &amp;#039;&amp;#039;Toxocara&amp;#039;&amp;#039; i människan resulterar i en icke avslutad livscykel, d.v.s. larverna utvecklas inte till adulter. Närvaron av migrerande larver i vävnaderna bidrar till patologin, som är beroende av infektiones intensitet och larvernas lokalisation. De kliniska tecknen inkluderar rosslande andning eller hosta och lunginfiltration. Dessa symtom förekommer hos en tredjedel av patienterna. Ett samband mellan astma och återkommande bronkiter och positiv Toxocara-serologi har även påvisats.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Infektion med &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Toxocara &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;spp.|Toxocara ]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039; i människan resulterar i en icke avslutad livscykel, d.v.s. larverna utvecklas inte till adulter. Närvaron av migrerande larver i vävnaderna bidrar till patologin, som är beroende av infektiones intensitet och larvernas lokalisation. De kliniska tecknen inkluderar rosslande andning eller hosta och lunginfiltration. Dessa symtom förekommer hos en tredjedel av patienterna. Ett samband mellan astma och återkommande bronkiter och positiv Toxocara-serologi har även påvisats.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Laboratoriediagnostik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Laboratoriediagnostik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Jadwiga Krusnell</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=4353&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Pulmonär eosinofili */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=4353&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-13T14:59:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Pulmonär eosinofili&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 13 december 2009 kl. 14.59&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l11&quot; &gt;Rad 11:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 11:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Flercelliga parasiter kan orsaka lungsjukdom genom åtminstone tre mekanismer:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Flercelliga parasiter kan orsaka lungsjukdom genom åtminstone tre mekanismer:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(i) genom sin obligatoriska larvmigration (ingår i livscykeln) från tarmen genom lungkapillärerna till alveolerna och tillbaks till tarmen. Här återfinns bl. a &amp;#039;&amp;#039;Ascaris lumbricoides&amp;#039;&amp;#039; (spolmask), &amp;#039;&amp;#039;Strongyloides&amp;#039;&amp;#039; (dvärgtrådmask), hakmaskar och &amp;#039;&amp;#039;Capillaria&amp;#039;&amp;#039;. Vid passagen genom lungorna kan Löfflers syndrom utvecklas med hosta, andnöd, smärta (substernal), feber och ibland blodfärgat sputum samt eosinofili. Symtomen börjar ca 1 vecka efter infektion och varar ca 1-2 veckor. Vid röntgen ses ofta förtätade lunginfiltrationer som påminner om akut [[tuberkulos]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(i) genom sin obligatoriska larvmigration (ingår i livscykeln) från tarmen genom lungkapillärerna till alveolerna och tillbaks till tarmen. Här återfinns bl. a &amp;#039;&amp;#039;Ascaris lumbricoides&amp;#039;&amp;#039; (spolmask), &amp;#039;&amp;#039;Strongyloides&amp;#039;&amp;#039; (dvärgtrådmask), hakmaskar och &amp;#039;&amp;#039;Capillaria&amp;#039;&amp;#039;. Vid passagen genom lungorna kan Löfflers syndrom utvecklas med hosta, andnöd, smärta (substernal), feber och ibland blodfärgat sputum samt eosinofili. Symtomen börjar ca 1 vecka efter infektion och varar ca 1-2 veckor. Vid röntgen ses ofta förtätade lunginfiltrationer som påminner om akut [[tuberkulos]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(ii) vid parasitens passage genom lungornas blodkärl, den blodbundna delen av livscykeln. Bland hithörande parasiter återfinns bl.a &amp;#039;&amp;#039;Schistosoma&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Trichinella&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;filarier&amp;#039;&amp;#039; (se nedan). Hög infektionsdos av Schistosoma kan orsaka pneumoni, ett eosinfilidominerat akut inflammatoriskt svar på larvers närvaro. Vid trikinlarvers migrationen kan larver fastna i lungorna, vilket orsakar ödem, blödningar och eosinfila abscesser runt larverna.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(ii) vid parasitens passage genom lungornas blodkärl, den blodbundna delen av livscykeln. Bland hithörande parasiter återfinns bl.a &amp;#039;&amp;#039;Schistosoma&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Trichinella&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;filarier&amp;#039;&amp;#039; (se nedan). Hög infektionsdos av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Schistosoma&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;kan orsaka pneumoni, ett eosinfilidominerat akut inflammatoriskt svar på larvers närvaro. Vid trikinlarvers migrationen kan larver fastna i lungorna, vilket orsakar ödem, blödningar och eosinfila abscesser runt larverna.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(iii) genom närvaron av adulter eller cystor i lungvävnaden t.ex. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Paragonimus&amp;#039;&amp;#039;. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; förekommer i huvudsak i levern, men på andra plats kommer lokalisation till lungorna. Infektionen kan förknippas med kronisk hosta, andnöd och blodhosta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*(iii) genom närvaron av adulter eller cystor i lungvävnaden t.ex. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Paragonimus&amp;#039;&amp;#039;. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; förekommer i huvudsak i levern, men på andra plats kommer lokalisation till lungorna. Infektionen kan förknippas med kronisk hosta, andnöd och blodhosta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== ”Tropical pulmonary eosinophilia” ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== ”Tropical pulmonary eosinophilia” ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=3496&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;Till innehållsförteckning för &#039;&#039;Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005&#039;&#039;   ----   == Helminter (maskar) ==   === Pulmonär eosinofili ===  Flercell…&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Helminter_(maskar)_vid_NLI&amp;diff=3496&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-25T10:05:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;Till innehållsförteckning för &amp;#039;&amp;#039;&lt;a href=&quot;/w/Referensmetodik:_Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner,_2:a_upplagan_2005&quot; title=&quot;Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005&quot;&gt;Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005&lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039;   ----   == Helminter (maskar) ==   === Pulmonär eosinofili ===  Flercell…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Till innehållsförteckning för &amp;#039;&amp;#039;[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Helminter (maskar) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Pulmonär eosinofili ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flercelliga parasiter kan orsaka lungsjukdom genom åtminstone tre mekanismer:&lt;br /&gt;
*(i) genom sin obligatoriska larvmigration (ingår i livscykeln) från tarmen genom lungkapillärerna till alveolerna och tillbaks till tarmen. Här återfinns bl. a &amp;#039;&amp;#039;Ascaris lumbricoides&amp;#039;&amp;#039; (spolmask), &amp;#039;&amp;#039;Strongyloides&amp;#039;&amp;#039; (dvärgtrådmask), hakmaskar och &amp;#039;&amp;#039;Capillaria&amp;#039;&amp;#039;. Vid passagen genom lungorna kan Löfflers syndrom utvecklas med hosta, andnöd, smärta (substernal), feber och ibland blodfärgat sputum samt eosinofili. Symtomen börjar ca 1 vecka efter infektion och varar ca 1-2 veckor. Vid röntgen ses ofta förtätade lunginfiltrationer som påminner om akut [[tuberkulos]].&lt;br /&gt;
*(ii) vid parasitens passage genom lungornas blodkärl, den blodbundna delen av livscykeln. Bland hithörande parasiter återfinns bl.a &amp;#039;&amp;#039;Schistosoma&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Trichinella&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;filarier&amp;#039;&amp;#039; (se nedan). Hög infektionsdos av Schistosoma kan orsaka pneumoni, ett eosinfilidominerat akut inflammatoriskt svar på larvers närvaro. Vid trikinlarvers migrationen kan larver fastna i lungorna, vilket orsakar ödem, blödningar och eosinfila abscesser runt larverna. &lt;br /&gt;
*(iii) genom närvaron av adulter eller cystor i lungvävnaden t.ex. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Paragonimus&amp;#039;&amp;#039;. &amp;#039;&amp;#039;Echinococcus&amp;#039;&amp;#039; förekommer i huvudsak i levern, men på andra plats kommer lokalisation till lungorna. Infektionen kan förknippas med kronisk hosta, andnöd och blodhosta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ”Tropical pulmonary eosinophilia” ===&lt;br /&gt;
Inom tropikmedicin förekommer uttrycket ”Tropical pulmonary eosinophilia” och det förknippas med infektion av &amp;#039;&amp;#039;Wuchereria bancrofti&amp;#039;&amp;#039; eller &amp;#039;&amp;#039;Brugia malayi&amp;#039;&amp;#039; (två filaria-arter). Dessa infektioner kan orsaka diffusa lunginfiltrat med både lokal och systemisk eosinofili. Patogenesen antas vara ett resultat av den intensiva inflammatoriska svaret mot mikrofilarierna under deras migration genom lungornas blodkärl. Detta leder till en kraftig allergisk överkänslighetsreaktion som karakteriseras av ökad perifer eosinofili och lungeosinofili liksom mycket höga nivåer av polyklonalt och parasitspecifikt IgE.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Övrig pulmonär eosinofili ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Infektion med &amp;#039;&amp;#039;Toxocara&amp;#039;&amp;#039; i människan resulterar i en icke avslutad livscykel, d.v.s. larverna utvecklas inte till adulter. Närvaron av migrerande larver i vävnaderna bidrar till patologin, som är beroende av infektiones intensitet och larvernas lokalisation. De kliniska tecknen inkluderar rosslande andning eller hosta och lunginfiltration. Dessa symtom förekommer hos en tredjedel av patienterna. Ett samband mellan astma och återkommande bronkiter och positiv Toxocara-serologi har även påvisats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Laboratoriediagnostik ==&lt;br /&gt;
Se speciallitteratur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Parasiter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>