Huden-anatomi och ordinär flora - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Hudens ordinära flora */

2010-01-03T20:00:29Z

Hudens ordinära flora

Magnus Thore den 3 januari 2010 kl. 19.56

2010-01-03T19:56:00Z

Magnus Thore: /* Anatomi */

2010-01-03T19:53:36Z

Anatomi

Magnus Thore den 17 november 2009 kl. 09.26

2009-11-17T09:26:25Z

Magnus Thore: /* Anatomi */

2009-11-15T08:39:24Z

Anatomi

Magnus Thore: Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ'' ---- == Huden == === Anatomi ===…'

2009-10-26T14:08:57Z

Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ'' ---- == Huden == === Anatomi ===…'

Ny sida

''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]''

----

== Huden ==

=== Anatomi ===

Huden består av i huvudsak tre lager som varierar i tjocklek och delvis i innehåll mellan olika lokaler (Figur 2 sidan 73). Epidermis saknar nerver och blodkärl, men nutri¬tionen sker från det underliggande dermisskiktet. I epidermis nybildas ständigt plattepitelcellerna längst ned och förskjuts uppåt under en keratiniseringsprocess. Det yttersta hudlagret (stratum corneum) består på så sätt av döda celler som ger ett starkt skydd mot olika kemiska, termiska och mekaniska trauma samt strålning.

I dermis, som är rikt på kärl och nerver, underhålls bindvävens elasticitet och hållfasthet. Förutom fibroblaster finns specialiserade celltyper som bygger upp svett-körtlar, talgkörtlar och hårfolliklar.

Det subkutana fettet utgör den egentliga hudens begränsning nedåt mot den underliggande strama fascian, vilken i sin tur omsluter enskilda muskler.

=== Hudens ordinära flora ===

Vanligen indelas den ordinära floran i en tämligen konstant, bofast (resident) och en tillfällig, passagär (transient) population. Den förra har oftare än den senare adhesivitetsförmåga och replikeras. Dessutom förekommer mikroorganismer som liksom den bofasta populationen har en hygglig förmåga till adhesion men som koloniserar huden endast under kortare perioder.

Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor (10e2CFU/cm2) och sådana med fuktiga hudveck (10e7CFU/cm2). Grampositiva bakterier har en större förmåga att överleva på torra ytor än gramnegativa. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och ''Micrococcus'' spp dominerar tillsammans med aeroba difteroida stavar (''Corynebacterium'' spp och ''Brevibacterium'' spp). Ca 40 % är bärare av ''[[Staphylococcus aureus]],'' främst i näsöppningen och perinealt. Patienter med vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit är bärare av ''Staphylococcus aureus'' i 80 100 %.

Talgkörtlar är ofta koloniserade med ''Propionibacterium acnes'' men även andra anaerober såsom ''Peptostreptococcus'' spp och ''Clostridium'' spp kan förekomma på eller i yttersta hudskiktet, speciellt hos åldringar. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med ''Enterobacteriaceae'' spp och annan fekal flora.

[[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]

@@ Rad 14: / Rad 14: @@
 Det subkutana fettet utgör den egentliga hudens begränsning nedåt mot den underliggande strama fascian, vilken i sin tur omsluter enskilda muskler.
-[[Fil:Hudmjukfigur2.jpg|thumb|700px||]]
+[[Fil:Hudmjukfigur2.jpg|thumb|700px|center|]]
 === Hudens ordinära flora ===
@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 Vanligen indelas den ordinära floran i en tämligen konstant, bofast (resident) och en tillfällig, passagär (transient) population. Den förra har oftare än den senare adhesivitetsförmåga och replikeras. Dessutom förekommer mikroorganismer som liksom den bofasta populationen har en hygglig förmåga till adhesion men som koloniserar huden endast under kortare perioder.
-Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor  (10e2CFU/cm2) och sådana med fuktiga hudveck (10e7CFU/cm2). Grampositiva bakterier har en större förmåga att överleva på torra ytor än gramnegativa. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och ''Micrococcus'' spp dominerar tillsammans med aeroba difteroida stavar (''Corynebacterium'' spp och ''Brevibacterium'' spp). Ca 40 % är bärare av ''[[Staphylococcus aureus]],'' främst i näsöppningen och perinealt. Patienter med vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit är bärare av ''Staphylococcus aureus'' i 80-100 %.
+Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor  (10<math>^2</math>CFU/cm<math>^2</math>) och sådana med fuktiga hudveck (10<math>^7</math>CFU/cm<math>^2</math>). Grampositiva bakterier har en större förmåga att överleva på torra ytor än gramnegativa. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och ''Micrococcus'' spp dominerar tillsammans med aeroba difteroida stavar (''Corynebacterium'' spp och ''Brevibacterium'' spp). Ca 40 % är bärare av ''[[Staphylococcus aureus]],'' främst i näsöppningen och perinealt. Patienter med vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit är bärare av ''Staphylococcus aureus'' i 80-100 %.
 Talgkörtlar är ofta koloniserade med ''Propionibacterium acnes'' men även andra anaerober såsom ''Peptostreptococcus'' spp och ''Clostridium'' spp kan förekomma på eller i yttersta hudskiktet, speciellt hos åldringar. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med ''Enterobacteriaceae'' spp och annan fekal flora.
 [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]

@@ Rad 14: / Rad 14: @@
 Det subkutana fettet utgör den egentliga hudens begränsning nedåt mot den underliggande strama fascian, vilken i sin tur omsluter enskilda muskler.
-*[[Fil:Hudmjukfigur2.jpg|thumd|700px||]]
+[[Fil:Hudmjukfigur2.jpg|thumb|700px||]]
 === Hudens ordinära flora ===

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 === Anatomi ===
-Huden består av i huvudsak tre lager som varierar i tjocklek och delvis i innehåll mellan olika lokaler (Figur 2). Epidermis saknar nerver och blodkärl, men nutri¬tionen sker från det underliggande  dermisskiktet. I epidermis nybildas ständigt plattepitelcellerna längst ned och förskjuts uppåt under en keratiniseringsprocess. Det yttersta hudlagret (stratum corneum) består på så sätt av döda celler som ger ett starkt skydd mot olika kemiska, termiska och mekaniska trauma samt strålning.
+Huden består av i huvudsak tre lager som varierar i tjocklek och delvis i innehåll mellan olika lokaler (Figur 2). Epidermis saknar nerver och blodkärl, men nutritionen sker från det underliggande  dermisskiktet. I epidermis nybildas ständigt plattepitelcellerna längst ned och förskjuts uppåt under en keratiniseringsprocess. Det yttersta hudlagret (stratum corneum) består på så sätt av döda celler som ger ett starkt skydd mot olika kemiska, termiska och mekaniska trauma samt strålning.
-I dermis, som är rikt på kärl och nerver, underhålls bindvävens elasticitet och hållfasthet. Förutom fibroblaster finns specialiserade celltyper som bygger upp svett-körtlar, talgkörtlar och hårfolliklar.
+I dermis, som är rikt på kärl och nerver, underhålls bindvävens elasticitet och hållfasthet. Förutom fibroblaster finns specialiserade celltyper som bygger upp svettkörtlar, talgkörtlar och hårfolliklar.
 Det subkutana fettet utgör den egentliga hudens begränsning nedåt mot den underliggande strama fascian, vilken i sin tur omsluter enskilda muskler.
@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 Vanligen indelas den ordinära floran i en tämligen konstant, bofast (resident) och en tillfällig, passagär (transient) population. Den förra har oftare än den senare adhesivitetsförmåga och replikeras. Dessutom förekommer mikroorganismer som liksom den bofasta populationen har en hygglig förmåga till adhesion men som koloniserar huden endast under kortare perioder.
-Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor  (10e2CFU/cm2) och sådana med fuktiga hudveck (10e7CFU/cm2). Grampositiva bakterier har en större förmåga att överleva på torra ytor än gramnegativa. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och ''Micrococcus'' spp dominerar tillsammans med aeroba difteroida stavar (''Corynebacterium'' spp och ''Brevibacterium'' spp). Ca 40 % är bärare av ''[[Staphylococcus aureus]],'' främst i näsöppningen och perinealt. Patienter med vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit är bärare av ''Staphylococcus aureus'' i 80 100 %.
+Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor  (10e2CFU/cm2) och sådana med fuktiga hudveck (10e7CFU/cm2). Grampositiva bakterier har en större förmåga att överleva på torra ytor än gramnegativa. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och ''Micrococcus'' spp dominerar tillsammans med aeroba difteroida stavar (''Corynebacterium'' spp och ''Brevibacterium'' spp). Ca 40 % är bärare av ''[[Staphylococcus aureus]],'' främst i näsöppningen och perinealt. Patienter med vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit är bärare av ''Staphylococcus aureus'' i 80-100 %.
 Talgkörtlar är ofta koloniserade med ''Propionibacterium acnes'' men även andra anaerober såsom ''Peptostreptococcus'' spp och ''Clostridium'' spp kan förekomma på eller i yttersta hudskiktet, speciellt hos åldringar. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med ''Enterobacteriaceae'' spp och annan fekal flora.
 [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]