Infektioner i huvud-, halsregionen - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Anatomi */

2010-01-24T12:12:24Z

Anatomi

Magnus Thore: /* Anatomi */

2010-01-24T12:12:06Z

Anatomi

Magnus Thore: /* Peritonsillitabscess (J36.9) */

2009-12-20T08:59:22Z

Peritonsillitabscess (J36.9)

Magnus Thore: /* Cervikofacial aktinomykos (A42.2) */

2009-12-20T08:58:53Z

Cervikofacial aktinomykos (A42.2)

Magnus Thore: /* Cervikofacial aktinomykos (A42.2) */

2009-11-17T09:41:19Z

Cervikofacial aktinomykos (A42.2)

Magnus Thore: /* Bakteriell parotit (K11.2 och K11.3) */

2009-11-17T09:40:29Z

Bakteriell parotit (K11.2 och K11.3)

Magnus Thore: /* Paramandibulära infektioner (K12.2) */

2009-11-17T09:40:16Z

Paramandibulära infektioner (K12.2)

Magnus Thore: /* Parafaryngeal abscess (J39.0) */

2009-11-17T09:39:16Z

Parafaryngeal abscess (J39.0)

Magnus Thore: /* Anatomi */

2009-11-17T09:38:53Z

Anatomi

Magnus Thore: /* Retrofaryngeal abscess (J39.0) */

2009-11-15T08:42:04Z

Retrofaryngeal abscess (J39.0)

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 === Anatomi ===
-Från skallbasen sträcker sig fascieomslutna rum mot mediastinum ([[Figur 4]]). Det parafaryngeala rummet kan beskrivas som en kon med basen mot skallbasen och spetsen mot os hyoideus. Det retrofaryngeala rummet ligger framför den prevertebrala men bakom den pretrakeala fascian, samt gränsar lateralt mot de stora halskärlen och det parafaryngeala rummet. Det sträcker sig nedåt till bakre delen av övre mediastinum. I munbotten finns mellan mukosan och den djupa fascian ett rum som delas av musculus mylohyoideus i ett sublingualt och ett submandibulärt spatium.
+Från skallbasen sträcker sig fascieomslutna rum mot mediastinum ('''Figur 4'''). Det parafaryngeala rummet kan beskrivas som en kon med basen mot skallbasen och spetsen mot os hyoideus. Det retrofaryngeala rummet ligger framför den prevertebrala men bakom den pretrakeala fascian, samt gränsar lateralt mot de stora halskärlen och det parafaryngeala rummet. Det sträcker sig nedåt till bakre delen av övre mediastinum. I munbotten finns mellan mukosan och den djupa fascian ett rum som delas av musculus mylohyoideus i ett sublingualt och ett submandibulärt spatium.
 Normalflora munhåla och svalg: v.g. se avsnitt ”Endogen flora i magtarmkanalen”, under intraabdominella infektioner.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 === Anatomi ===
-Från skallbasen sträcker sig fascieomslutna rum mot mediastinum (Figur 4). Det parafaryngeala rummet kan beskrivas som en kon med basen mot skallbasen och spetsen mot os hyoideus. Det retrofaryngeala rummet ligger framför den prevertebrala men bakom den pretrakeala fascian, samt gränsar lateralt mot de stora halskärlen och det parafaryngeala rummet. Det sträcker sig nedåt till bakre delen av övre mediastinum. I munbotten finns mellan mukosan och den djupa fascian ett rum som delas av musculus mylohyoideus i ett sublingualt och ett submandibulärt spatium.
+Från skallbasen sträcker sig fascieomslutna rum mot mediastinum ([[Figur 4]]). Det parafaryngeala rummet kan beskrivas som en kon med basen mot skallbasen och spetsen mot os hyoideus. Det retrofaryngeala rummet ligger framför den prevertebrala men bakom den pretrakeala fascian, samt gränsar lateralt mot de stora halskärlen och det parafaryngeala rummet. Det sträcker sig nedåt till bakre delen av övre mediastinum. I munbotten finns mellan mukosan och den djupa fascian ett rum som delas av musculus mylohyoideus i ett sublingualt och ett submandibulärt spatium.
 Normalflora munhåla och svalg: v.g. se avsnitt ”Endogen flora i magtarmkanalen”, under intraabdominella infektioner.

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 En komplikation till akut [[tonsillit]] är abscedering med utbredning bakom tonsillen in mot muskelbädden (musculus constrictor superior). Symtomen är trismus (oförmåga att öppna käkarna), svårigheter att tala (jfr het potatis) och äta samt smärtor i svalg ut mot den drabbade sidans öra. Vid hög feber kan man misstänka septikemi eller spridning in i det parafaryngeala rummet, i svåra fall [[nekrotiserande fasciit]]. Vid undersökning är hela tonsillregionen svullen, ömmande och täckt med nekrotiskt material. Gomspenen är dislokerad mot den motsatta sidan.
-''Bakterieflora'': Blandflora. Den aeroba floran domineras av, i fallande skala, ''[[S. pyogenes]],'' [[GCS]], ''Streptococcus milleri''-gruppen, ''[[Haemophilus influenzae]]'' och alfastreptokocker. I den anaeroba floran märks ''[[Fusobacterium necrophorum]],'' ''Prevotella melaninogenica'', ''Prevotella intermedia,'' ''Peptostreptococcus micros'', ''Fusobacterium nucleatum'' och ''Actinomyces'' spp.
+''Bakterieflora'': Blandflora. Den aeroba floran domineras av, i fallande skala, ''[[S. pyogenes]],'' [[GCS]], ''Streptococcus milleri''-gruppen, ''[[Haemophilus influenzae]]'' och alfastreptokocker. I den anaeroba floran märks ''Fusobacterium necrophorum,'' ''Prevotella melaninogenica'', ''Prevotella intermedia,'' ''Peptostreptococcus micros'', ''Fusobacterium nucleatum'' och ''Actinomyces'' spp.
 === Parafaryngeal abscess (J39.0) ===

@@ Rad 93: / Rad 93: @@
 Agens är olika species i regel inom aktinomycesgruppen: ''[[Actinomyces israelii]]'' (vanligast), ''A. gerencseriae'', ''Propionibacterium (Arachnia) propionicus'', ''A. naeslundii'', ''A. viscosus'', ''A. odontolyticus'' och ''A. meyerii''. Polymikrobiella infektioner är vanliga t.ex. med ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]],'' ''Haemophilus aphrophilus'' och ''H. parainfluenzae'', ''Eikenella corrodens'', ''Prevotella'', ''Fusobacterium'', ''Bacteroides'', ''Peptostreptococcus'' spp samt ''Streptococcus milleri''-gruppen.
-Hos immundefekta, speciellt transplantationspatienter, förekommer [[nokardios]] som i regel orsakas av ''Nocardia asteroides'' i monokultur. Nokardios är liksom aktinomykos en granulomatös sjukdom som dock huvudsakligen  drabbar thorax men sällan huvud/halsområdet.
+Hos immundefekta, speciellt transplantationspatienter, förekommer [[Nocardia|nokardios]] som i regel orsakas av ''Nocardia asteroides'' i monokultur. Nokardios är liksom aktinomykos en granulomatös sjukdom som dock huvudsakligen  drabbar thorax men sällan huvud/halsområdet.
 === Embryonalrestinfektion (L02.1) ===

@@ Rad 89: / Rad 89: @@
 === Cervikofacial aktinomykos (A42.2) ===
-kännetecknas av en långsamt progredierande, icke ömmande svullnad i anslutning till mandibeln eller käkvinkeln. Det förekommer dock mer akuta förlopp som påminner om ospecifika bakteriella abscesser i mjukdelar. Fistelgångar under huden kan palperas som brädhårda stråk med lätt blårödaktig missfärgning. Sådana fistel¬gångar ger snabbt ledtråd till diagnos. Tömning av purulent blodtingerat ma-terial till huden sker ibland spontant. Puset innehåller ofta s.k. sulfurgranulae, gulaktiga hårda gryn med centrum av amorft material (kalciumfosfat) omgivet av långa, filamentöst radierande, gramlabila eller grampositiva stavar med förgrening och ibland radbandsutseende. PAD visar palissadställning av foam cells (speciell sorts monocyter) mot infektionscentrum som omges av polymorfnukleära leukocy¬ter. Feber och leukocytos varierar medan SR är kraftig förhöjd. Lymfkörtlar engageras i regel ej. Infektionen saknar respekt för anatomiska gränser och ben kan invade¬ras; vanligaste lokalisation för osteomyelit är mandibeln. Infektionen kan drabba en i övrigt frisk vuxen person med dåligt tandstatus. Ingångsporten är en skada i mun¬hålemukosan: gingivit, periodontit eller skada i samband med tandutdragning.
+kännetecknas av en långsamt progredierande, icke ömmande svullnad i anslutning till mandibeln eller käkvinkeln. Det förekommer dock mer akuta förlopp som påminner om ospecifika bakteriella abscesser i mjukdelar. Fistelgångar under huden kan palperas som brädhårda stråk med lätt blårödaktig missfärgning. Sådana fistelgångar ger snabbt ledtråd till diagnos. Tömning av purulent blodtingerat material till huden sker ibland spontant. Puset innehåller ofta s.k. sulfurgranulae, gulaktiga hårda gryn med centrum av amorft material (kalciumfosfat) omgivet av långa, filamentöst radierande, gramlabila eller grampositiva stavar med förgrening och ibland radbandsutseende. PAD visar palissadställning av foam cells (speciell sorts monocyter) mot infektionscentrum som omges av polymorfnukleära leukocyter. Feber och leukocytos varierar medan SR är kraftig förhöjd. Lymfkörtlar engageras i regel ej. Infektionen saknar respekt för anatomiska gränser och ben kan invaderas; vanligaste lokalisation för osteomyelit är mandibeln. Infektionen kan drabba en i övrigt frisk vuxen person med dåligt tandstatus. Ingångsporten är en skada i munhålemukosan: gingivit, periodontit eller skada i samband med tandutdragning.
 Agens är olika species i regel inom aktinomycesgruppen: ''[[Actinomyces israelii]]'' (vanligast), ''A. gerencseriae'', ''Propionibacterium (Arachnia) propionicus'', ''A. naeslundii'', ''A. viscosus'', ''A. odontolyticus'' och ''A. meyerii''. Polymikrobiella infektioner är vanliga t.ex. med ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]],'' ''Haemophilus aphrophilus'' och ''H. parainfluenzae'', ''Eikenella corrodens'', ''Prevotella'', ''Fusobacterium'', ''Bacteroides'', ''Peptostreptococcus'' spp samt ''Streptococcus milleri''-gruppen.
 Hos immundefekta, speciellt transplantationspatienter, förekommer [[nokardios]] som i regel orsakas av ''Nocardia asteroides'' i monokultur. Nokardios är liksom aktinomykos en granulomatös sjukdom som dock huvudsakligen  drabbar thorax men sällan huvud/halsområdet.
 === Embryonalrestinfektion (L02.1) ===

@@ Rad 85: / Rad 85: @@
 yttrar sig som starkt ömmande svullnad av parotiskörteln med svårigheter att gapa och tugga. Missfärgning av hud eller fistulering utåt förekommer i regel inte eftersom körteln är innesluten i en kraftig fascia. Patienter med nedsatt salivsekretion, exempelvis Sjögrens syndrom, sarkoidos eller patienter som medicinerar med antikolinergika, är speciellt drabbade. Stenbildning i gångarna från parotiskörteln liksom från andra salivproducerande körtlar kan ge mekaniskt avflödeshinder med bakteriell tillväxt proximalt om hindret. Provtagning sker på pus som i regel lätt kan pressas fram från salivkörtelns utförsgång.
-Etiologiska agens är S. aureus, [[alfastreptokocker]], [[pneumokocker]], ''[[Haemophilus influenzae]],'' ''Eikenella corrodens'', ''Actinomyces'', ''Actinobacillus'', ''Enterobacteriaceae'' spp samt anaerober.
+Etiologiska agens är ''S. aureus'', [[alfastreptokocker]], [[pneumokocker]], ''[[Haemophilus influenzae]],'' ''Eikenella corrodens'', ''Actinomyces'', ''Actinobacillus'', ''Enterobacteriaceae'' spp samt anaerober.
 === Cervikofacial aktinomykos (A42.2) ===

@@ Rad 52: / Rad 52: @@
 === Paramandibulära infektioner (K12.2) ===
-Paramandibulära infektioner kan uppstå i det fascierum som omsluter tuggmusklerna (M. masseter och M. pterygoideus) och mandibeln. En vanlig orsak är extraktion av visdomstand. Svullnaden över käkvinkeln och trismus är kardinalsym-tom. På insidan skjuts tonsillen medialt men farynxväggen bakom tonsillogen är ej svullen.
+Paramandibulära infektioner kan uppstå i det fascierum som omsluter tuggmusklerna (M. masseter och M. pterygoideus) och mandibeln. En vanlig orsak är extraktion av visdomstand. Svullnaden över käkvinkeln och trismus är kardinalsymtom. På insidan skjuts tonsillen medialt men farynxväggen bakom tonsillogen är ej svullen.
 ''Bakterieflora'': Se munbotteninfektioner.
 === Övriga infektioner i huvud/halsområdet ===

@@ Rad 23: / Rad 23: @@
 === Parafaryngeal abscess (J39.0) ===
-Infektionsfokus är i regel en peritonsillitabscess men infektion förekommer iatrogent efter tand- och farynxkirurgiska ingrepp och någon gång efter infektion i parotiskörteln. Symtomen är smärta framför allt vid sväljning, feber, senare and-ningsbesvär och ont mot örat samt tortikollis (nackspärr).
+Infektionsfokus är i regel en peritonsillitabscess men infektion förekommer iatrogent efter tand- och farynxkirurgiska ingrepp och någon gång efter infektion i parotiskörteln. Symtomen är smärta framför allt vid sväljning, feber, senare andningsbesvär och ont mot örat samt tortikollis (nackspärr).
 Abscessen kan vara lokaliserad dels i det främre, dels i det bakre omfånget av det parafaryngeala spatiet. Trismus tyder på engagemang i den främre delen av spatiet p.g.a tryck mot tuggmuskulaturen. Svullnad i den laterala farynxväggen med prolaberad tonsill och parotissvullnad förekommer vid både främre och bakre engagemang. På grund av tryck mot kranialnerver vid bakre engagemang kan heshet, ensidig tungpares och Horners syndrom (pupillförminskning, ögonlocksförlamning, insjunken ögonglob) förekomma. Spridning bakåt till den retrofaryngeala logen kan i sin tur ge mediastinit. Närheten till stora kärl kan ge septisk spridning, jugularvenstrombos och i värsta fall fatal eroderande perforation av halsartär.
 ''Bakterieflora'': se under peritonsillitabscess.
 === Retrofaryngeal abscess (J39.0) ===

@@ Rad 34: / Rad 34: @@
 Infektionen kan uppträda mellan farynxvägg och den viscerala fascian eller i spatiet bakom den sistnämnda fascian men framför den prevertebrala fascian. Det sistnämnda spatiet benämns det prevertebrala rummet och gränsar lateralt mot halskärlslogen.
-Hos små barn kan smältning av retrofaryngeala lymfkörtlar, som dränerar sinus eller farynx, ge retrofaryngeal abscess. Penetrerande trauma mot bakre farynxväggen kan bana väg för infektion, exempelvis hos barn som snubblar med vasst fö-remål i munnen eller iatrogent vid endoskopi eller intubering. En viktig differientialdiagnos är genombrytning framåt från en osteomyelit i bakomliggande halskota. Spridning nedåt till mediastinum med eventuellt pleuraempyem är en fruktad och tidigare vanlig komplikation. Liksom vid den parafaryngeala abscessen kan septisk spridning till halskärlslogen ge livshotande septisk infektion och kärlperforation.
+Hos små barn kan smältning av retrofaryngeala lymfkörtlar, som dränerar sinus eller farynx, ge retrofaryngeal abscess. Penetrerande trauma mot bakre farynxväggen kan bana väg för infektion, exempelvis hos barn som snubblar med vasst föremål i munnen eller iatrogent vid endoskopi eller intubering. En viktig differientialdiagnos är genombrytning framåt från en osteomyelit i bakomliggande halskota. Spridning nedåt till mediastinum med eventuellt pleuraempyem är en fruktad och tidigare vanlig komplikation. Liksom vid den parafaryngeala abscessen kan septisk spridning till halskärlslogen ge livshotande septisk infektion och kärlperforation.
 ''Symtom'': Ospecifika symtom är feber och frossa ibland efter faryngit. Matvägran och irritabilitet förekommer hos barn medan vuxna anger svårigheter att svälja och ont i halsen. Så småningom börjar patienten dregla, rösten förvrängs och det blir svårt att andas. Nacken hyperextenderas. Lymfkörtlar är i regel palpabla på halsen. Röntgen och helst datortomografi avslöjar vidgning av den prevertebrala mjukvävnaden.
 ''Bakterieflora'': se under peritonsillitabscess. Dessutom ''[[Staphylococcus aureus]]'' och ''Enterobacter'' spp.
 === Munbotteninfektion (K12.2) ===