<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Infektioner_i_thorax</id>
	<title>Infektioner i thorax - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Infektioner_i_thorax"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T06:41:55Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=13239&amp;oldid=prev</id>
		<title>Öjar Melefors: /* Pleuraempyem (J86.9) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=13239&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2014-01-10T13:54:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Pleuraempyem (J86.9)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 10 januari 2014 kl. 13.54&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l56&quot; &gt;Rad 56:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 56:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Pleuraempyem (J86.9) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Pleuraempyem (J86.9) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Pleuraempyem är en varansamling mellan parietala och viscerala bladet av lungsäcken (Fig 5). I det första stadiet av sjukdomen ses en vätskeansamling med litet antal PMN (polymorfnukleära leukocyter) och normalt pH. Under andra stadiet sker en massiv invandring av PMN och en sänkning av pH till 5,5-7,2 samt &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;fibrinutfäll¬ning&lt;/del&gt;. Bakteriekoncentrationen är upp till &amp;lt;math&amp;gt;10^1&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;^1&amp;lt;/math&amp;gt; CFU/L. Ett undantag från regeln av sänkt pH förekommer vid proteusinfektioner där nedbrytning av urea ger alkaliskt pH. Under det tredje stadiet sker en organisation av fibrös vävnad genom invandring av fibroblaster och lungans rörlighet och funktion blir mycket begränsad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Pleuraempyem är en varansamling mellan parietala och viscerala bladet av lungsäcken (Fig 5). I det första stadiet av sjukdomen ses en vätskeansamling med litet antal PMN (polymorfnukleära leukocyter) och normalt pH. Under andra stadiet sker en massiv invandring av PMN och en sänkning av pH till 5,5-7,2 samt &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;fibrinutfällning&lt;/ins&gt;. Bakteriekoncentrationen är upp till &amp;lt;math&amp;gt;10^1&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;^1&amp;lt;/math&amp;gt; CFU/L. Ett undantag från regeln av sänkt pH förekommer vid proteusinfektioner där nedbrytning av urea ger alkaliskt pH. Under det tredje stadiet sker en organisation av fibrös vävnad genom invandring av fibroblaster och lungans rörlighet och funktion blir mycket begränsad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I cirka hälften av fallen föregås empyemet av en [[pneumoni]] eller lungabscess; thoraxkirurgi står för 15-30 % och spridning av infektion från subfrenisk abscess 5-10 %. Ovanliga predisponerande tillstånd är esofagusperforation, thoraxtrauma, endokardit och infektioner i huvud/halsområdet.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I cirka hälften av fallen föregås empyemet av en [[pneumoni]] eller lungabscess; thoraxkirurgi står för 15-30 % och spridning av infektion från subfrenisk abscess 5-10 %. Ovanliga predisponerande tillstånd är esofagusperforation, thoraxtrauma, endokardit och infektioner i huvud/halsområdet.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Öjar Melefors</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4882&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Endokardit (I33.0) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4882&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-20T22:53:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Endokardit (I33.0)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 20 december 2009 kl. 22.53&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l18&quot; &gt;Rad 18:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 18:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Diagnos ställs med ultraljud. Sensitiviteten för såväl vegetationer som abscesser är betydligt högre med transesofagal (TEE) än transthorakal (TTE) undersökning. Specificiteten är dock något mindre med TEE. TEE skall därför göras i fall med stark endokarditmisstanke. Positiv blododling är konfirmerande men odlingsnegativ endokardit förekommer. Vid insatt antibiotikum kan det dröja upp till ett par veckor innan förnyad blododling blir positiv. Vid minsta misstanke på endokardit bör därför blododling tas (3 st flaskpar under ett dygn med vardera 10 mL blod för aerob resp. anaerob odling).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Diagnos ställs med ultraljud. Sensitiviteten för såväl vegetationer som abscesser är betydligt högre med transesofagal (TEE) än transthorakal (TTE) undersökning. Specificiteten är dock något mindre med TEE. TEE skall därför göras i fall med stark endokarditmisstanke. Positiv blododling är konfirmerande men odlingsnegativ endokardit förekommer. Vid insatt antibiotikum kan det dröja upp till ett par veckor innan förnyad blododling blir positiv. Vid minsta misstanke på endokardit bör därför blododling tas (3 st flaskpar under ett dygn med vardera 10 mL blod för aerob resp. anaerob odling).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Praktiskt taget alla humanpatogena bakterier har associerats med endokardit. I det svenska materialet sågs följande spektrum: &amp;#039;&amp;#039;[[S. aureus]]&amp;#039;&amp;#039; 32 %, alfastreptokocker 31 %, [[enterokocker]] 10 %, betahemolyserande streptokocker 7 %, [[koagulasnegativa stafylokocker]] 6 %, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus bovis&amp;#039;&amp;#039; 1 %, HACEK- gruppen 1 % (&amp;#039;&amp;#039;Haemophilus aphrophilus/parainfluenzae, Actinobacillus actinomycetemcomitans&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Cardiobacterium hominis&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Eikenella corrodens&amp;#039;&amp;#039; och&amp;#039;&amp;#039; Kingella kingae&amp;#039;&amp;#039;), &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp 1 %, övriga 4 %, blandinfektion 2 % och negativ odling i 4 %. Vid negativ odling bör följande agens misstänkas: &amp;#039;&amp;#039;Granulicatella/Abiotrophia&amp;#039;&amp;#039; spp (B6-beroende alfastreptokock), &amp;#039;&amp;#039;Coxiella burnetii&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;[[Legionella]]&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydophila pneumoniae]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydophila psittaci]],&amp;#039;&amp;#039; [[Mykobakterier]], &amp;#039;&amp;#039;[[Bartonella]]&amp;#039;&amp;#039; spp och svamp. I dessa fall kan förlängd odlingstid, specifika odlingsmedier, serologi eller nukleinsyraamplifiering prövas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Praktiskt taget alla humanpatogena bakterier har associerats med endokardit. I det svenska materialet sågs följande spektrum: &amp;#039;&amp;#039;[[S. aureus]]&amp;#039;&amp;#039; 32 %, alfastreptokocker 31 %, [[enterokocker]] 10 %, betahemolyserande streptokocker 7 %, [[koagulasnegativa stafylokocker]] 6 %, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus bovis&amp;#039;&amp;#039; 1 %, HACEK- gruppen 1 % (&amp;#039;&amp;#039;Haemophilus aphrophilus/parainfluenzae, &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Actinobacillus actinomycetemcomitans&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Cardiobacterium hominis&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Eikenella corrodens&amp;#039;&amp;#039; och&amp;#039;&amp;#039; Kingella kingae&amp;#039;&amp;#039;), &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp 1 %, övriga 4 %, blandinfektion 2 % och negativ odling i 4 %. Vid negativ odling bör följande agens misstänkas: &amp;#039;&amp;#039;Granulicatella/Abiotrophia&amp;#039;&amp;#039; spp (B6-beroende alfastreptokock), &amp;#039;&amp;#039;Coxiella burnetii&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;[[Legionella]]&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydophila pneumoniae]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydophila psittaci]],&amp;#039;&amp;#039; [[Mykobakterier]], &amp;#039;&amp;#039;[[Bartonella]]&amp;#039;&amp;#039; spp och svamp. I dessa fall kan förlängd odlingstid, specifika odlingsmedier, serologi eller nukleinsyraamplifiering prövas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Purulent perikardit (I30.1A, I30.1B) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Purulent perikardit (I30.1A, I30.1B) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4833&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Lungabscess (J85.1) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4833&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-19T19:55:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Lungabscess (J85.1)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 19 december 2009 kl. 19.55&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l50&quot; &gt;Rad 50:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 50:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Diagnostik&amp;#039;&amp;#039;: Slätröntgen visar infiltrat, ibland med luft-, vätskenivåer i abscesskaviteter. Vanligen är endast ett segment engagerat och hiluskörtlar saknas. Datortomografi är ibland indicerad och har hög känslighet. Sputumprov för odling är rutin. Bronkoskopi med skyddad borste är ett gott alternativ liksom s.k. begränsat bronkoalveolärt lavage. Transtrakeal och transthorakal aspiration är goda alternativ, men används mer sparsamt. Vid misstanke på pleuravätska görs thorakocentes. [[Blododling]] görs på septiska patienter, men fångar i regel endast den aeroba delen av bakteriefloran i blandabscesser.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Diagnostik&amp;#039;&amp;#039;: Slätröntgen visar infiltrat, ibland med luft-, vätskenivåer i abscesskaviteter. Vanligen är endast ett segment engagerat och hiluskörtlar saknas. Datortomografi är ibland indicerad och har hög känslighet. Sputumprov för odling är rutin. Bronkoskopi med skyddad borste är ett gott alternativ liksom s.k. begränsat bronkoalveolärt lavage. Transtrakeal och transthorakal aspiration är goda alternativ, men används mer sparsamt. Vid misstanke på pleuravätska görs thorakocentes. [[Blododling]] görs på septiska patienter, men fångar i regel endast den aeroba delen av bakteriefloran i blandabscesser.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Anaerob etiologi förekommer i 80-90 % och ursprunget är den orofaryngeala floran. De viktigaste patogenerna är &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Prevotella melaninogenica&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/del&gt;Fusobacterium nucleatum&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/del&gt;.&amp;#039;&amp;#039; Även &amp;#039;&amp;#039;Porphyromonas&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp förekommer liksom &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus milleri&amp;#039;&amp;#039;-gruppen samt &amp;#039;&amp;#039;Actinomyces&amp;#039;&amp;#039; spp och &amp;#039;&amp;#039;[[Clostridium perfringens]].&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/del&gt;Fusobacterium necrophorum&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/del&gt;&amp;#039;&amp;#039; kan i efterförloppet till [[tonsillit]]/faryngit ge en allvarlig disseminerad septisk sjukdom med bl.a. jugularvenstrombos, lungabscess och septisk artrit (necrobacillosis eller Lemières/Lennechs syndrom&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;). &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Anaerob etiologi förekommer i 80-90 % och ursprunget är den orofaryngeala floran. De viktigaste patogenerna är &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Prevotella melaninogenica&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium nucleatum.&amp;#039;&amp;#039; Även &amp;#039;&amp;#039;Porphyromonas&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp förekommer liksom &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus milleri&amp;#039;&amp;#039;-gruppen samt &amp;#039;&amp;#039;Actinomyces&amp;#039;&amp;#039; spp och &amp;#039;&amp;#039;[[Clostridium perfringens]].&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium necrophorum&amp;#039;&amp;#039; kan i efterförloppet till [[tonsillit]]/faryngit ge en allvarlig disseminerad septisk sjukdom med bl.a. jugularvenstrombos, lungabscess och septisk artrit (necrobacillosis eller Lemières/Lennechs syndrom).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]&amp;#039;&amp;#039; kan ge hilusnära infiltrat med abscedering och fistulering ut genom thoraxväggen via ett revben. Bland de aeroba bakterierna märks &amp;#039;&amp;#039;[[Staphylococcus aureus]]&amp;#039;&amp;#039; som oftast är hematogent spridd med multipel utbredning framförallt hos barn, &amp;#039;&amp;#039;Klebsiella pneumoniae&amp;#039;&amp;#039;, andra &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Burkholderia&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;[[S. pyogenes]]&amp;#039;&amp;#039; (GAS), GBS och &amp;#039;&amp;#039;[[Haemophilus influenzae]].&amp;#039;&amp;#039; Ovanliga agens är [[pneumokocker]] och &amp;#039;&amp;#039;[[Legionella pneumophila]].&amp;#039;&amp;#039; Hos immundefekta patienter förekommer &amp;#039;&amp;#039;Nocardia&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Rhodococcus&amp;#039;&amp;#039; spp, [[tuberkulos]] och svamp (aspergillos, kryptokockos, histoplasmos och kockioidiomykos&lt;/del&gt;).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]&amp;#039;&amp;#039; kan ge hilusnära infiltrat med abscedering och fistulering ut genom thoraxväggen via ett revben. Bland de aeroba bakterierna märks &amp;#039;&amp;#039;[[Staphylococcus aureus]]&amp;#039;&amp;#039; som oftast är hematogent spridd med multipel utbredning framförallt hos barn, &amp;#039;&amp;#039;Klebsiella pneumoniae&amp;#039;&amp;#039;, andra &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Burkholderia&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;[[S. pyogenes]]&amp;#039;&amp;#039; (GAS), GBS och &amp;#039;&amp;#039;[[Haemophilus influenzae]].&amp;#039;&amp;#039; Ovanliga agens är [[pneumokocker]] och &amp;#039;&amp;#039;[[Legionella pneumophila]].&amp;#039;&amp;#039; Hos immundefekta patienter förekommer &amp;#039;&amp;#039;Nocardia&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Rhodococcus&amp;#039;&amp;#039; spp, [[tuberkulos]] och svamp (aspergillos, kryptokockos, histoplasmos och kockioidiomykos).&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Pleuraempyem (J86.9) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Pleuraempyem (J86.9) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4832&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Purulent perikardit (I30.1A, I30.1B) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4832&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-19T19:55:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Purulent perikardit (I30.1A, I30.1B)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 19 december 2009 kl. 19.55&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l26&quot; &gt;Rad 26:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 26:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Diagnosen ställs med ultraljud och efterföljande perikardiocentes som kan vara livräddande. Förutom blododling görs odling på aspirerat material från perikardiet. Med kirurgiskt dränage och antibiotika är mortaliteten dock fortfarande betydande, 30 %.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Diagnosen ställs med ultraljud och efterföljande perikardiocentes som kan vara livräddande. Förutom blododling görs odling på aspirerat material från perikardiet. Med kirurgiskt dränage och antibiotika är mortaliteten dock fortfarande betydande, 30 %.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Luftvägspatogener såsom pneumokocker och &amp;#039;&amp;#039;[[Haemophilus influenzae]]&amp;#039;&amp;#039; minskar i frekvens men dominerar fortfarande tillsammans med &amp;#039;&amp;#039;[[Staphylococcus aureus]].&amp;#039;&amp;#039; Infektioner med &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; spp tycks däremot öka. [[Meningokocker]], &amp;#039;&amp;#039;Mycoplasma&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;[[Legionella]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydia]]&amp;#039;&amp;#039; spp kan förekomma. Bland anaerober märks &amp;#039;&amp;#039;Actinomyces&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Prevotella&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp. Konstriktiv perikardit hos invandrare från länder med endemisk tuberkulos bör leda till misstanke på TBC. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;   &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Luftvägspatogener såsom pneumokocker och &amp;#039;&amp;#039;[[Haemophilus influenzae]]&amp;#039;&amp;#039; minskar i frekvens men dominerar fortfarande tillsammans med &amp;#039;&amp;#039;[[Staphylococcus aureus]].&amp;#039;&amp;#039; Infektioner med &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; spp tycks däremot öka. [[Meningokocker]], &amp;#039;&amp;#039;Mycoplasma&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;[[Legionella]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;klamydia|&lt;/ins&gt;Chlamydia]]&amp;#039;&amp;#039; spp kan förekomma. Bland anaerober märks &amp;#039;&amp;#039;Actinomyces&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Prevotella&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp. Konstriktiv perikardit hos invandrare från länder med endemisk tuberkulos bör leda till misstanke på TBC.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Mediastinit (J85.3) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Mediastinit (J85.3) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4831&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Mediastinit (J85.3) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4831&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-19T19:54:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Mediastinit (J85.3)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 19 december 2009 kl. 19.54&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l35&quot; &gt;Rad 35:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 35:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Symtomen på mediastinit är snabbt påkomna bröstsmärtor, dyspné, hög feber och takykardi hos en svårt påverkad patient. Gasknister och ödem på hals och övre thoraxvägg förekommer. Infektionen sprids lätt i den luckra mediastinala bindväven och kan ge pneumoni och pleura- resp. perikardutfyllnad. På slätröntgen ses breddökning av mediastinum. Intensiv antibiotikaterapi, kirurgiskt dränage och debridering har reducerat mortaliteten till 20-40 %.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Symtomen på mediastinit är snabbt påkomna bröstsmärtor, dyspné, hög feber och takykardi hos en svårt påverkad patient. Gasknister och ödem på hals och övre thoraxvägg förekommer. Infektionen sprids lätt i den luckra mediastinala bindväven och kan ge pneumoni och pleura- resp. perikardutfyllnad. På slätröntgen ses breddökning av mediastinum. Intensiv antibiotikaterapi, kirurgiskt dränage och debridering har reducerat mortaliteten till 20-40 %.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Anaeroba bakterier från munhålan såsom &amp;#039;&amp;#039;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/del&gt;Fusobacterium&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/del&gt;&amp;#039;&amp;#039; ssk &amp;#039;&amp;#039;necrophorum&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; spp dominerar vid mediastinit. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter cloacae&amp;#039;&amp;#039; och andra &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; spp kan förekomma i blandinfektioner. Vid esofagusruptur är &amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; vanlig.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Anaeroba bakterier från munhålan såsom &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; ssk &amp;#039;&amp;#039;necrophorum&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; spp dominerar vid mediastinit. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter cloacae&amp;#039;&amp;#039; och andra &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; spp kan förekomma i blandinfektioner. Vid esofagusruptur är &amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; vanlig.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid instabila sternumosteomyeliter och mediastiniter efter thoraxkirurgi dominerar koagulasnegativa stafylokocker, men även &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus aureus&amp;#039;&amp;#039; och gramnegativa stavar inklusive &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039; spp förekommer. Det finns även rapporter om atypiska mykobakterier.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid instabila sternumosteomyeliter och mediastiniter efter thoraxkirurgi dominerar koagulasnegativa stafylokocker, men även &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus aureus&amp;#039;&amp;#039; och gramnegativa stavar inklusive &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039; spp förekommer. Det finns även rapporter om atypiska mykobakterier.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4830&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Endokardit (I33.0) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4830&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-19T19:53:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Endokardit (I33.0)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 19 december 2009 kl. 19.53&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l18&quot; &gt;Rad 18:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 18:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Diagnos ställs med ultraljud. Sensitiviteten för såväl vegetationer som abscesser är betydligt högre med transesofagal (TEE) än transthorakal (TTE) undersökning. Specificiteten är dock något mindre med TEE. TEE skall därför göras i fall med stark endokarditmisstanke. Positiv blododling är konfirmerande men odlingsnegativ endokardit förekommer. Vid insatt antibiotikum kan det dröja upp till ett par veckor innan förnyad blododling blir positiv. Vid minsta misstanke på endokardit bör därför blododling tas (3 st flaskpar under ett dygn med vardera 10 mL blod för aerob resp. anaerob odling).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Diagnos ställs med ultraljud. Sensitiviteten för såväl vegetationer som abscesser är betydligt högre med transesofagal (TEE) än transthorakal (TTE) undersökning. Specificiteten är dock något mindre med TEE. TEE skall därför göras i fall med stark endokarditmisstanke. Positiv blododling är konfirmerande men odlingsnegativ endokardit förekommer. Vid insatt antibiotikum kan det dröja upp till ett par veckor innan förnyad blododling blir positiv. Vid minsta misstanke på endokardit bör därför blododling tas (3 st flaskpar under ett dygn med vardera 10 mL blod för aerob resp. anaerob odling).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Praktiskt taget alla humanpatogena bakterier har associerats med endokardit. I det svenska materialet sågs följande spektrum: &amp;#039;&amp;#039;[[S. aureus]]&amp;#039;&amp;#039; 32 %, alfastreptokocker 31 %, [[enterokocker]] 10 %, &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/del&gt;betahemolyserande streptokocker&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/del&gt;7 %, [[koagulasnegativa stafylokocker]] 6 %, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus bovis&amp;#039;&amp;#039; 1 %, HACEK- gruppen 1 % (&amp;#039;&amp;#039;Haemophilus aphrophilus/parainfluenzae, Actinobacillus actinomycetemcomitans&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Cardiobacterium hominis&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Eikenella corrodens&amp;#039;&amp;#039; och&amp;#039;&amp;#039; Kingella kingae&amp;#039;&amp;#039;), &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp 1 %, övriga 4 %, blandinfektion 2 % och negativ odling i 4 %. Vid negativ odling bör följande agens misstänkas: &amp;#039;&amp;#039;Granulicatella/Abiotrophia&amp;#039;&amp;#039; spp (B6-beroende alfastreptokock), &amp;#039;&amp;#039;Coxiella burnetii&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;[[Legionella]]&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydophila pneumoniae]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydophila psittaci]],&amp;#039;&amp;#039; [[Mykobakterier]], &amp;#039;&amp;#039;[[Bartonella]]&amp;#039;&amp;#039; spp och svamp. I dessa fall kan förlängd odlingstid, specifika odlingsmedier, serologi eller nukleinsyraamplifiering prövas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Praktiskt taget alla humanpatogena bakterier har associerats med endokardit. I det svenska materialet sågs följande spektrum: &amp;#039;&amp;#039;[[S. aureus]]&amp;#039;&amp;#039; 32 %, alfastreptokocker 31 %, [[enterokocker]] 10 %, betahemolyserande streptokocker 7 %, [[koagulasnegativa stafylokocker]] 6 %, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus bovis&amp;#039;&amp;#039; 1 %, HACEK- gruppen 1 % (&amp;#039;&amp;#039;Haemophilus aphrophilus/parainfluenzae, Actinobacillus actinomycetemcomitans&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Cardiobacterium hominis&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Eikenella corrodens&amp;#039;&amp;#039; och&amp;#039;&amp;#039; Kingella kingae&amp;#039;&amp;#039;), &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp 1 %, övriga 4 %, blandinfektion 2 % och negativ odling i 4 %. Vid negativ odling bör följande agens misstänkas: &amp;#039;&amp;#039;Granulicatella/Abiotrophia&amp;#039;&amp;#039; spp (B6-beroende alfastreptokock), &amp;#039;&amp;#039;Coxiella burnetii&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;[[Legionella]]&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydophila pneumoniae]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydophila psittaci]],&amp;#039;&amp;#039; [[Mykobakterier]], &amp;#039;&amp;#039;[[Bartonella]]&amp;#039;&amp;#039; spp och svamp. I dessa fall kan förlängd odlingstid, specifika odlingsmedier, serologi eller nukleinsyraamplifiering prövas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Purulent perikardit (I30.1A, I30.1B) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Purulent perikardit (I30.1A, I30.1B) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4568&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 18.29</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4568&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-16T18:29:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 16 december 2009 kl. 18.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l58&quot; &gt;Rad 58:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 58:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Pleuraempyem (J86.9) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Pleuraempyem (J86.9) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Pleuraempyem är en varansamling mellan parietala och viscerala bladet av lungsäcken (Fig 5). I det första stadiet av sjukdomen ses en vätskeansamling med litet antal PMN (polymorfnukleära leukocyter) och normalt pH. Under andra stadiet sker en massiv invandring av PMN och en sänkning av pH till 5,5-7,2 samt fibrinutfäll¬ning. Bakteriekoncentrationen är upp till &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e11 &lt;/del&gt;CFU/L. Ett undantag från regeln av sänkt pH förekommer vid proteusinfektioner där nedbrytning av urea ger alkaliskt pH. Under det tredje stadiet sker en organisation av fibrös vävnad genom invandring av fibroblaster och lungans rörlighet och funktion blir mycket begränsad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Pleuraempyem är en varansamling mellan parietala och viscerala bladet av lungsäcken (Fig 5). I det första stadiet av sjukdomen ses en vätskeansamling med litet antal PMN (polymorfnukleära leukocyter) och normalt pH. Under andra stadiet sker en massiv invandring av PMN och en sänkning av pH till 5,5-7,2 samt fibrinutfäll¬ning. Bakteriekoncentrationen är upp till &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^1&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;^1&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/L. Ett undantag från regeln av sänkt pH förekommer vid proteusinfektioner där nedbrytning av urea ger alkaliskt pH. Under det tredje stadiet sker en organisation av fibrös vävnad genom invandring av fibroblaster och lungans rörlighet och funktion blir mycket begränsad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I cirka hälften av fallen föregås empyemet av en [[pneumoni]] eller lungabscess; thoraxkirurgi står för 15-30 % och spridning av infektion från subfrenisk abscess 5-10 %. Ovanliga predisponerande tillstånd är esofagusperforation, thoraxtrauma, endokardit och infektioner i huvud/halsområdet.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I cirka hälften av fallen föregås empyemet av en [[pneumoni]] eller lungabscess; thoraxkirurgi står för 15-30 % och spridning av infektion från subfrenisk abscess 5-10 %. Ovanliga predisponerande tillstånd är esofagusperforation, thoraxtrauma, endokardit och infektioner i huvud/halsområdet.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4493&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 10.39</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=4493&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-16T10:39:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 16 december 2009 kl. 10.39&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l2&quot; &gt;Rad 2:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 2:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Fil:Hudmjukfigur5.jpg|thumb|400px|left||]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Infektioner i thorax ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Infektioner i thorax ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l36&quot; &gt;Rad 36:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 36:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Anaeroba bakterier från munhålan såsom &amp;#039;&amp;#039;[[Fusobacterium]]&amp;#039;&amp;#039; ssk &amp;#039;&amp;#039;necrophorum&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; spp dominerar vid mediastinit. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter cloacae&amp;#039;&amp;#039; och andra &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; spp kan förekomma i blandinfektioner. Vid esofagusruptur är &amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; vanlig.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Anaeroba bakterier från munhålan såsom &amp;#039;&amp;#039;[[Fusobacterium]]&amp;#039;&amp;#039; ssk &amp;#039;&amp;#039;necrophorum&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; spp dominerar vid mediastinit. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter cloacae&amp;#039;&amp;#039; och andra &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; spp kan förekomma i blandinfektioner. Vid esofagusruptur är &amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; vanlig.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid instabila sternumosteomyeliter och mediastiniter efter thoraxkirurgi dominerar koagulasnegativa stafylokocker, men även &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus aureus&amp;#039;&amp;#039; och gramnegativa stavar inklusive &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039; spp förekommer. Det finns även rapporter om atypiska mykobakterier.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid instabila sternumosteomyeliter och mediastiniter efter thoraxkirurgi dominerar koagulasnegativa stafylokocker, men även &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus aureus&amp;#039;&amp;#039; och gramnegativa stavar inklusive &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039; spp förekommer. Det finns även rapporter om atypiska mykobakterier.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:Hudmjukfigur5.jpg|thumb|400px|left||]]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Lungabscess (J85.1) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Lungabscess (J85.1) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;	&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;	&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Abscess i lungan orsakas vanligen av aspiration i icke vaket tillstånd. Närmare hälften av friska individer aspirerar under sömn, men för att infektion ska uppträda krävs att de normala försvarsmekanismerna, hostreflex och ciliefunktion i luftvägarnas cylinderepitel, inte fungerar. Mängden aspirerat material har också betydelse liksom  pH: mycket surt material kan ge kemisk slemhinneskada. Förgiftning (alkohol, narkotika), främmande kropp, tumörer, narkos med trakealtub och sjukdomar som ger medvetandeförlust predisponerar för att aspirerat material blir kvar i nedre luftvägarna. Bakterier ur den normala orofaryngeala floran engageras vid infektionen, men syrareducerande terapi, exempelvis H2-blockare, är en viktig riskfaktor, som vidgar spektrat av potentiella patogener p.g.a. tendens till överväxt i ventrikeln av tarmflora &amp;#039;&amp;#039;([[E. coli]],&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;[[Klebsiella pneumoniae]],&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;[[Bacteroides fragilis]]&amp;#039;&amp;#039; ).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Abscess i lungan orsakas vanligen av aspiration i icke vaket tillstånd. Närmare hälften av friska individer aspirerar under sömn, men för att infektion ska uppträda krävs att de normala försvarsmekanismerna, hostreflex och ciliefunktion i luftvägarnas cylinderepitel, inte fungerar. Mängden aspirerat material har också betydelse liksom  pH: mycket surt material kan ge kemisk slemhinneskada. Förgiftning (alkohol, narkotika), främmande kropp, tumörer, narkos med trakealtub och sjukdomar som ger medvetandeförlust predisponerar för att aspirerat material blir kvar i nedre luftvägarna. Bakterier ur den normala orofaryngeala floran engageras vid infektionen, men syrareducerande terapi, exempelvis H2-blockare, är en viktig riskfaktor, som vidgar spektrat av potentiella patogener p.g.a. tendens till överväxt i ventrikeln av tarmflora &amp;#039;&amp;#039;([[E. coli]],&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;[[Klebsiella pneumoniae]],&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;[[Bacteroides fragilis]]&amp;#039;&amp;#039; ).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ytterligare predisponerande faktorer till lungabscess är inflammatoriska tillstånd i munslemhinna, inhalation av bakteriemättad aerosol, endokardit och intraabdominella infektioner ibland med direktspridning från subfrenisk abscess.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ytterligare predisponerande faktorer till lungabscess är inflammatoriska tillstånd i munslemhinna, inhalation av bakteriemättad aerosol, endokardit och intraabdominella infektioner ibland med direktspridning från subfrenisk abscess.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=3145&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Pleuraempyem (J86.9) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=3145&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-17T09:46:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Pleuraempyem (J86.9)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 november 2009 kl. 09.46&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l58&quot; &gt;Rad 58:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 58:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Pleuraempyem (J86.9) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Pleuraempyem (J86.9) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Pleuraempyem är en varansamling mellan parietala och viscerala bladet av lungsäcken (Fig 5). I det första stadiet av sjukdomen ses en vätskeansamling med litet antal PMN (polymorfnukleära leukocyter) och normalt pH. Under andra stadiet sker en massiv invandring av PMN och en sänkning av pH till 5,5-7,2 samt fibrinutfäll¬ning. Bakteriekoncentrationen är upp till 10e11 CFU/L. Ett undantag från regeln av sänkt pH förekommer vid proteusinfektioner där nedbrytning av urea ger alkaliskt pH. Under det tredje stadiet sker en organisation av fibrös vävnad genom &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;invand¬ring &lt;/del&gt;av fibroblaster och lungans rörlighet och funktion blir mycket begränsad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Pleuraempyem är en varansamling mellan parietala och viscerala bladet av lungsäcken (Fig 5). I det första stadiet av sjukdomen ses en vätskeansamling med litet antal PMN (polymorfnukleära leukocyter) och normalt pH. Under andra stadiet sker en massiv invandring av PMN och en sänkning av pH till 5,5-7,2 samt fibrinutfäll¬ning. Bakteriekoncentrationen är upp till 10e11 CFU/L. Ett undantag från regeln av sänkt pH förekommer vid proteusinfektioner där nedbrytning av urea ger alkaliskt pH. Under det tredje stadiet sker en organisation av fibrös vävnad genom &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;invandring &lt;/ins&gt;av fibroblaster och lungans rörlighet och funktion blir mycket begränsad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I cirka hälften av fallen föregås empyemet av en [[pneumoni]] eller lungabscess; thoraxkirurgi står för 15-30 % och spridning av infektion från subfrenisk abscess 5-10 %. Ovanliga predisponerande tillstånd är &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;esofagus¬perforation&lt;/del&gt;, thoraxtrauma, endokardit och infektioner i huvud/halsområdet.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I cirka hälften av fallen föregås empyemet av en [[pneumoni]] eller lungabscess; thoraxkirurgi står för 15-30 % och spridning av infektion från subfrenisk abscess 5-10 %. Ovanliga predisponerande tillstånd är &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;esofagusperforation&lt;/ins&gt;, thoraxtrauma, endokardit och infektioner i huvud/halsområdet.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Symtom&amp;#039;&amp;#039;: Patienten söker p.g.a. feber, hosta (ofta produktiv) och har svårt att djupandas p.g.a. andningskorrelerade smärtor. Det är svårt att differentiera från pneumoni och lungabscess på symtombilden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Symtom&amp;#039;&amp;#039;: Patienten söker p.g.a. feber, hosta (ofta produktiv) och har svårt att djupandas p.g.a. andningskorrelerade smärtor. Det är svårt att differentiera från pneumoni och lungabscess på symtombilden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=3144&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Mediastinit (J85.3) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Infektioner_i_thorax&amp;diff=3144&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-17T09:46:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Mediastinit (J85.3)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 november 2009 kl. 09.46&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l31&quot; &gt;Rad 31:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 31:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Mediastinit (J85.3) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Mediastinit (J85.3) ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Infektioner i mediastinum (Fig. 5) sammanhänger numera vanligen med postoperativ sternumosteit (1-5 % av sternotomier). I regel inträffar &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;mediasti¬niten &lt;/del&gt;inom 2 veckor efter operation. En annan orsak kan vara esofagusperforationer p.g.a. fiskben. Tidigare var den vanligaste orsaken sänkningsabscesser/flegmone utgångna från munhåla via det retrofaryngeala rummet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Infektioner i mediastinum (Fig. 5) sammanhänger numera vanligen med postoperativ sternumosteit (1-5 % av sternotomier). I regel inträffar &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;mediastiniten &lt;/ins&gt;inom 2 veckor efter operation. En annan orsak kan vara esofagusperforationer p.g.a. fiskben. Tidigare var den vanligaste orsaken sänkningsabscesser/flegmone utgångna från munhåla via det retrofaryngeala rummet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Symtomen på mediastinit är snabbt påkomna bröstsmärtor, dyspné, hög feber och takykardi hos en svårt påverkad patient. Gasknister och ödem på hals och övre thoraxvägg förekommer. Infektionen sprids lätt i den luckra mediastinala &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bindvä-ven &lt;/del&gt;och kan ge pneumoni och pleura- resp. perikardutfyllnad. På slätröntgen ses breddökning av mediastinum. Intensiv antibiotikaterapi, kirurgiskt dränage och debridering har reducerat mortaliteten till 20-40 %.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Symtomen på mediastinit är snabbt påkomna bröstsmärtor, dyspné, hög feber och takykardi hos en svårt påverkad patient. Gasknister och ödem på hals och övre thoraxvägg förekommer. Infektionen sprids lätt i den luckra mediastinala &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bindväven &lt;/ins&gt;och kan ge pneumoni och pleura- resp. perikardutfyllnad. På slätröntgen ses breddökning av mediastinum. Intensiv antibiotikaterapi, kirurgiskt dränage och debridering har reducerat mortaliteten till 20-40 %.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Anaeroba bakterier från munhålan såsom &amp;#039;&amp;#039;[[Fusobacterium]]&amp;#039;&amp;#039; ssk &amp;#039;&amp;#039;necrophorum&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; spp dominerar vid mediastinit. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter cloacae&amp;#039;&amp;#039; och andra &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; spp kan förekomma i blandinfektioner. Vid esofagusruptur är &amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; vanlig.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Bakterieflora&amp;#039;&amp;#039;: Anaeroba bakterier från munhålan såsom &amp;#039;&amp;#039;[[Fusobacterium]]&amp;#039;&amp;#039; ssk &amp;#039;&amp;#039;necrophorum&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; spp dominerar vid mediastinit. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter cloacae&amp;#039;&amp;#039; och andra &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; spp kan förekomma i blandinfektioner. Vid esofagusruptur är &amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; vanlig.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid instabila sternumosteomyeliter och mediastiniter efter thoraxkirurgi dominerar koagulasnegativa stafylokocker, men även Staphylococcus aureus och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;gramnega-tiva &lt;/del&gt;stavar inklusive Pseudomonas spp förekommer. Det finns även rapporter om atypiska mykobakterier.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid instabila sternumosteomyeliter och mediastiniter efter thoraxkirurgi dominerar koagulasnegativa stafylokocker, men även &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Staphylococcus aureus&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;gramnegativa &lt;/ins&gt;stavar inklusive &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Pseudomonas&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;spp förekommer. Det finns även rapporter om atypiska mykobakterier.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:Hudmjukfigur5.jpg|thumb|400px|left||]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:Hudmjukfigur5.jpg|thumb|400px|left||]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>