Intraabdominella infektioner - Versionshistorik

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 22.05

2009-12-06T22:05:53Z

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 20.38

2009-12-06T20:38:29Z

Magnus Thore: /* Infektioner i Pankreas (K85.9) */

2009-11-17T09:51:54Z

Infektioner i Pankreas (K85.9)

Magnus Thore: /* Akut kolecystit (K80.- och K81.-) */

2009-11-17T09:51:23Z

Akut kolecystit (K80.- och K81.-)

Magnus Thore: /* Anatomi */

2009-11-17T09:51:01Z

Anatomi

Magnus Thore: /* CAPD-infektion eller PD-infektion (K 65.0) */

2009-11-17T09:50:39Z

CAPD-infektion eller PD-infektion (K 65.0)

Magnus Thore: /* Abscess (K65.0. ICD 10 kod beroende av primärlesionens lokalisation) */

2009-11-17T09:49:29Z

Abscess (K65.0. ICD 10 kod beroende av primärlesionens lokalisation)

Magnus Thore: /* Sekundär peritonit (K65.0) */

2009-11-17T09:48:55Z

Sekundär peritonit (K65.0)

Magnus Thore den 6 november 2009 kl. 11.19

2009-11-06T11:19:07Z

Magnus Thore den 6 november 2009 kl. 11.17

2009-11-06T11:17:25Z

Visa ändringar

@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 === Abscess (K65.0. ICD 10 kod beroende av primärlesionens lokalisation) ===
-I bukhålan avgränsas det inflammatoriska infiltratet med fibrinutfällningar under loppet av några dagar/1 vecka till en abscess där den yttre avgränsningen slutligen organiseras till en kapsel. Innan abscessbildning ägt rum sker stora fysiologiska förändringar i bukhålan. Syrgastensionen är låg, CO2- och laktathalten hög medan peritonealinnehållet är extremt surt, pH 5,5-6,8; alltså förhållanden som avviker mycket kraftigt från laboratoriets standarder vid resistensbestämning.
+I bukhålan avgränsas det inflammatoriska infiltratet med fibrinutfällningar under loppet av några dagar/1 vecka till en abscess där den yttre avgränsningen slutligen organiseras till en kapsel. Innan abscessbildning ägt rum sker stora fysiologiska förändringar i bukhålan. Syrgastensionen är låg, CO<SUB>2</SUB>- och laktathalten hög medan peritonealinnehållet är extremt surt, pH 5,5-6,8; alltså förhållanden som avviker mycket kraftigt från laboratoriets standarder vid resistensbestämning.
 Lokalisationen av en abscess bestäms av den primära skadan. Perforation av magsäck/tolvfingertarm var före introduktion av effektiv syrareducerande och helicobakterspecifik terapi, den vanligaste primärskadan. Den har nu minskat något i förhållande till perforationer på (i fallande ordning) appendix, tjocktarm, tunntarm och gallvägar.

@@ Rad 91: / Rad 91: @@
 I mer än 5 % föreligger akalkulös kolecystit, som uppkommer vid stora traumata, t.ex. olycksfall, operation eller brännskada. Gallblåsan tycks här vara ett chockorgan men patogenesen är ofullständigt känd.
-Ungefär 3/4 av patienter med akut kolecystit har bakteribili med 10e5CFU/mL galla. Bakterieförekomst är starkt korrelerad med ökande ålder, gallblåsegangrän och feber (pos odling i 90 % om 38,5 oC). Patienter opererade inom 48 tim efter symtomdebut har den högsta frekvensen bakteribili.
+Ungefär 3/4 av patienter med akut kolecystit har bakteribili med 10e5CFU/mL galla. Bakterieförekomst är starkt korrelerad med ökande ålder, gallblåsegangrän och feber (pos odling i 90 % om 38,5 °C). Patienter opererade inom 48 tim efter symtomdebut har den högsta frekvensen bakteribili.
 Bakteriefloran domineras av ''E. coli'', andra ''Enterobacteriaceae'' spp, enterokocker och streptokocker. Anaerober förekommer endast i ca 15 % med framförallt klostridier och andra grampositiva stavar samt kocker.

@@ Rad 128: / Rad 128: @@
 '''Diagnos''': Tecken på infektion i efterförloppet till pankreatit är feber och ospecifika buksmärtor/ömhet samt allmänpåverkan. Labdata inklusive serumamylas och LPK är ospecifika medan CRP-stegring har högre specificitet.
-'''Diagnosen''' ställs med datortomografi medan ultraljud har begränsat värde. Intravenös kontrasttillförsel kan vid datortomografi visualisera ischemiska områden där chansen att finna infekterat material med finnålsbiopsi är störst. Infektionskomplikation efter pan-kreatit är en terapeutisk utmaning och det finns kirurgkliniker som är super¬speci-aliserade på strategier för omhändertagande av dessa mycket svårt sjuka patienter.
+'''Diagnosen''' ställs med datortomografi medan ultraljud har begränsat värde. Intravenös kontrasttillförsel kan vid datortomografi visualisera ischemiska områden där chansen att finna infekterat material med finnålsbiopsi är störst. Infektionskomplikation efter pan-kreatit är en terapeutisk utmaning och det finns kirurgkliniker som är superspecialiserade på strategier för omhändertagande av dessa mycket svårt sjuka patienter.
-Bakteriefloran är ofta polymikrobiell och utgår från tarmen, sannolikt genom s.k. translokation till blodet. Total parenteral nutrition är nödvändig i det akuta skedet av pankreatit men predisponerar för sådan translokation. Enterobacteriaceae spp och enterokocker dominerar men även stafylokocker är vanliga agens. Nonfermentativa gramnegativa stavar och streptokocker förekommer mindre ofta och ovanliga agens är anaerober (''Bacteroides fragilis''), ''Haemophilus parainfluenzae'', ''Eikenella corrodens'' och jästsvamp.
+Bakteriefloran är ofta polymikrobiell och utgår från tarmen, sannolikt genom s.k. translokation till blodet. Total parenteral nutrition är nödvändig i det akuta skedet av pankreatit men predisponerar för sådan translokation. ''Enterobacteriaceae'' spp och enterokocker dominerar men även stafylokocker är vanliga agens. Nonfermentativa gramnegativa stavar och streptokocker förekommer mindre ofta och ovanliga agens är anaerober (''Bacteroides fragilis''), ''Haemophilus parainfluenzae'', ''Eikenella corrodens'' och jästsvamp.
 ==== Mjältabscess (D73.3) ====

@@ Rad 87: / Rad 87: @@
 ==== Akut kolecystit (K80.- och K81.-) ====
-är en inflammation i gallblåsan som ger smärta och palpations- eller dunkömhet över höger revbensbåge samt illamående och ibland feber. Akut kolecystit är den gallvägsåkomma som oftast är associerad med infektion. I mer än 95 % av fallen orsakar ett ''ductus cysticus'' konkrement avflödeshinder från gallblåsan. Via tryck-ökning i gallblåseväggen induceras frisättning av prostaglandin som förhindrar absorption men ger vätskesekretion in i lumen med ytterligare tryckökning och en  utspänd gallblåsa som följd.
+är en inflammation i gallblåsan som ger smärta och palpations- eller dunkömhet över höger revbensbåge samt illamående och ibland feber. Akut kolecystit är den gallvägsåkomma som oftast är associerad med infektion. I mer än 95 % av fallen orsakar ett ''ductus cysticus'' konkrement avflödeshinder från gallblåsan. Via tryckökning i gallblåseväggen induceras frisättning av prostaglandin som förhindrar absorption men ger vätskesekretion in i lumen med ytterligare tryckökning och en  utspänd gallblåsa som följd.
 I mer än 5 % föreligger akalkulös kolecystit, som uppkommer vid stora traumata, t.ex. olycksfall, operation eller brännskada. Gallblåsan tycks här vara ett chockorgan men patogenesen är ofullständigt känd.
@@ Rad 97: / Rad 97: @@
 Vid akalkulös kolecystit ses en liknande flora men ''Staphylococcus aureus'' är vanligare liksom ''S. pyogenes'' (GAS) och ''[[Salmonella]]'' spp.
 Postoperativa infektioner i operationsområdet (sårinfektion, abscess, peritonit) förekommer nu i 1-2 % och orsakas i regel av bakterier från gallvägarna. Bukväggsflegmone med ''[[Clostridium perfringens]]'' är en sällsynt men fruktad komplikation.
 ==== Kolangit (K80.3-K80.4-K83.0) ====

@@ Rad 78: / Rad 78: @@
 ==== Anatomi ====
-Galla produceras i levern och dräneras via höger respektive vänster levergång till den gemensamma levergången. Denna bildar tillsammans med gallblåsegången  (''ductus cysticus'') den gemensamma gallgången (''ductus choledochus''), vilken i sin tur mynnar i tolvfingertarmen tillsammans med pankreasgången. Mynningen (''Papilla vateri'') omges av en kraftig sfinktermuskulatur som relaxeras på hormonella och nervösa impulser efter födointag. I gallblåsan lagras och kon-centreras galla i väntan på sfinkterrelaxation. Hos den friska individen är galla fri från bakterier.
+Galla produceras i levern och dräneras via höger respektive vänster levergång till den gemensamma levergången. Denna bildar tillsammans med gallblåsegången  (''ductus cysticus'') den gemensamma gallgången (''ductus choledochus''), vilken i sin tur mynnar i tolvfingertarmen tillsammans med pankreasgången. Mynningen (''Papilla vateri'') omges av en kraftig sfinktermuskulatur som relaxeras på hormonella och nervösa impulser efter födointag. I gallblåsan lagras och koncentreras galla i väntan på sfinkterrelaxation. Hos den friska individen är galla fri från bakterier.
@@ Rad 84: / Rad 84: @@
 '''Riskfaktorer för bakteribili'''. Vid operation av gallblåsan i lugnt skede efter kolecystit är förekomsten av bakterier i galla (bakteribili) 15-30 %. Riskfaktorer för bakteribili är hög ålder, akuta operationer, gulsot, febertoppar under veckan före operation, operation inom 4 veckor efter en akut gallblåseinflammation (kolecystit), tidigare gallvägsoperation samt stenar eller annan obstruktion av gallflöde.
 ==== Akut kolecystit (K80.- och K81.-) ====

@@ Rad 66: / Rad 66: @@
 Symtomen på CAPD-peritonit är smärta och ömhet i buken, ofta kombinerad med illamående, ibland feber och diarré. Dialysvätskan är grumlig med leukocytstegring (>100/mm3).
-'''Infektionsvägar''': Bakterier kan invadera via den tunnelerade inträdesporten, vilket är mindre vanligt, eller intraluminalt genom att kateterkoppling eller dialysvätska kontamineras. Andra möjliga inträdesportar är transmural migration av bakterier från tarm, s.k. translokation, eller genom hematogen insådd. I sällsynta fall med polymikrobiell tarmflora måste tarmperforation misstänkas. Candida spp kan hos kvinnor ge uppåtstigande infektion och peritonit via tuborna.
+'''Infektionsvägar''': Bakterier kan invadera via den tunnelerade inträdesporten, vilket är mindre vanligt, eller intraluminalt genom att kateterkoppling eller dialysvätska kontamineras. Andra möjliga inträdesportar är transmural migration av bakterier från tarm, s.k. translokation, eller genom hematogen insådd. I sällsynta fall med polymikrobiell tarmflora måste tarmperforation misstänkas. ''Candida'' spp kan hos kvinnor ge uppåtstigande infektion och peritonit via tuborna.
-'''Bakterieflora''': Hudbakterier är den vanligaste etiologin (Tabell 3) och domineras av KNS. En förklaring tros vara förmågan att kolonisera plastmaterial med en biofilm genom "ytkorrosion" och sedan producera ett slemskikt till skydd mot fago¬cyter. Den betydande resistensutvecklingen hos KNS mot antibiotika förstärks in vivo av bakteriernas tendens till minskad metabol aktivitet och celldelning.
+'''Bakterieflora''': Hudbakterier är den vanligaste etiologin (Tabell 3) och domineras av KNS. En förklaring tros vara förmågan att kolonisera plastmaterial med en biofilm genom "ytkorrosion" och sedan producera ett slemskikt till skydd mot fagocyter. Den betydande resistensutvecklingen hos KNS mot antibiotika förstärks in vivo av bakteriernas tendens till minskad metabol aktivitet och celldelning.
 [[Fil:Hudochmjuktabell3.jpg ]]
 === Infektioner i gallvägar och lever ===

@@ Rad 40: / Rad 40: @@
 Abscesser och infektioner i lever- och gallvägar, bukspottskörtel och mjälte beskrivs separat.
-'''Bakteriefloran''': Vid fekal peritonit kommer hela tarmfloran ut i fri bukhåla, men det sker redan inom några minuter en kraftig selektiv reduktion av florans sam-mansättning. ''Eubacterium'' och ''Bifidobacterium'' spp, som finns i mycket stora koncentrationer i tarmen, decimeras snabbt till icke detekterbar nivå. Genom att jämföra den relativa koncentrationen i tarm av en viss stam mot dess relativa frekvens i infektionshärden hos ett stort antal patienter med peritonit, får man fram ett grovt mått på vilka arter som har resistens mot peritoneums avdödningsförmåga och därmed kandiderar som patogener under infektionsförloppet (se Tabell 2). Måttet är osäkert vid låg relativ frekvens i kolon.
+'''Bakteriefloran''': Vid fekal peritonit kommer hela tarmfloran ut i fri bukhåla, men det sker redan inom några minuter en kraftig selektiv reduktion av florans samansättning. ''Eubacterium'' och ''Bifidobacterium'' spp, som finns i mycket stora koncentrationer i tarmen, decimeras snabbt till icke detekterbar nivå. Genom att jämföra den relativa koncentrationen i tarm av en viss stam mot dess relativa frekvens i infektionshärden hos ett stort antal patienter med peritonit, får man fram ett grovt mått på vilka arter som har resistens mot peritoneums avdödningsförmåga och därmed kandiderar som patogener under infektionsförloppet (se Tabell 2). Måttet är osäkert vid låg relativ frekvens i kolon.
 Infektionsförloppet vid intraabdominell infektion är dynamiskt och bakteriefloran ändras över tiden. Ofta kan 5-10 olika arter isoleras med adekvat odlingsteknik. Processen beskrivs som en "mikrobiell progression" där aeroba stammar ( ''[[E. coli]]'' och [[enterokocker]]) dominerar i koncentration över anaerober (''Bacteroides'', ''Fusobacterium'', ''Clostridium'' spp) under den septiska peritonitfasen, medan förhållandet är det motsatta under abscessfasen. Vid appendicit är ''Bilophila wadsworthia'' en viktig anaerob patogen.
@@ Rad 57: / Rad 57: @@
 '''Konklusion''': Koch's postulat kan inte appliceras på intraabdominella infektioner eller på kirurgiska infektioner i allmänhet. Förloppet vid sekundär peritonit beror, utom i undantagsfall, mer på den ursprungliga vävnadsskadans lokalisation, omfattning och underliggande sjukdom samt andra patientrelaterade faktorer än vilka bakteriespecies som får tillträde.
 === CAPD-infektion eller PD-infektion (K 65.0) ===

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 Ursprunget till intraabdominella infektioner är nästan alltid en vävnadsskada som progredierar i närvaro av bakterier med ursprung från gastrointestinalkanalen. 3/4 av alla peritoniter beror på spontana perforationer av magtarmkanalen och 1/4 är komplikationer efter kirurgiskt ingrepp. Beroende på vävnadsskadans orsak och storlek (mekaniskt/kemiskt trauma eller vävnadsischemi p.g.a. kärlobstruktion) och tidsförloppet (successivt eller plötsligt massivt vävnadsgenombrott) uppstår en vätskeansamling och inflammation som är lokal eller diffus.
-Under peritonitstadiet sker stora vätskeförluster från blodbanan. Toxiska metaboliter från vävnadsdestruktion respektive diverse bakteriella toxiner, framförallt endotoxin, tas upp i cirkulationen. Detta triggar via interleukiner den inflam-matoriska försvarskaskaden till en gigantisk "brandkårsutryckning" som kan vara till men för patienten. Resultatet är ett livshotande ”septic inflammatory response syndrome” (SIRS) med chock, hypoxi och njurpåverkan och som fullt utvecklat ger en multiorgansvikt.
+Under peritonitstadiet sker stora vätskeförluster från blodbanan. Toxiska metaboliter från vävnadsdestruktion respektive diverse bakteriella toxiner, framförallt endotoxin, tas upp i cirkulationen. Detta triggar via interleukiner den inflammatoriska försvarskaskaden till en gigantisk "brandkårsutryckning" som kan vara till men för patienten. Resultatet är ett livshotande ”septic inflammatory response syndrome” (SIRS) med chock, hypoxi och njurpåverkan och som fullt utvecklat ger en multiorgansvikt.
 '''Bakterieflora''': se Abscess nedan.
 === Tertiär peritonit ===

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Till innehållsförtecningen för [[Referensmetodik:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]
+''Till innehållsförtecningen för [[Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]''
 ----
@@ Rad 147: / Rad 147: @@
 '''Bakteriefloran''' är oftast aerob med dominans av ''Enterobacteriaceae'' spp, streptokocker (även mikroaerofila) och stafylokocker. Anaerober kan isoleras i ca 10 % (''Bacteroides'', ''Propionibacterium, Clostridium'', och ''Fusobacterium'' spp). ''Candida''-infektioner är ovanliga men viktiga att diagnostisera eftersom utläkning utan kirurgi kan ske tack vare moderna svampmedel.
-[[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, leder och skelett]]
+[[Kategori: Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]