<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora</id>
	<title>Intraabdominella infektioner-anatomi och mikrobiell flora - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T09:55:21Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=4566&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 18.26</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=4566&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-16T18:26:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 16 december 2009 kl. 18.26&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l23&quot; &gt;Rad 23:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 23:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Floran i magtarmkanalen är beroende av ett antal faktorer, varav födans sammansättning sannolikt har dominerande roll för de olika arternas förekomst och antal. Redan några timmar efter födseln koloniseras tarmen via anus och efter ett knappt dygn når bakterier tarmen från andra hållet d.v.s. via födointag. Anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp etablerar sig snabbt hos barn som får bröstmjölk och utgör tillsammans med &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp en dominerande ställning kvantitativt med ca &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e10 &lt;/del&gt;CFU/g feces. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039; och anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp tillkommer men i lägre koncentrationer. Feces har under de första levnadsveckorna ett pH på endast 5,1-5,4. Vid övergång från bröstmjölk till annan föda förändras floran så att den mer liknar den vuxna människans. Anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp minskar i antal, &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp och aeroba respektive anaeroba sporbildande bakterier ökar i antal medan pH höjs till 5,5-8,2.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Floran i magtarmkanalen är beroende av ett antal faktorer, varav födans sammansättning sannolikt har dominerande roll för de olika arternas förekomst och antal. Redan några timmar efter födseln koloniseras tarmen via anus och efter ett knappt dygn når bakterier tarmen från andra hållet d.v.s. via födointag. Anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp etablerar sig snabbt hos barn som får bröstmjölk och utgör tillsammans med &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp en dominerande ställning kvantitativt med ca &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^1&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;^0&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/g feces. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039; och anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp tillkommer men i lägre koncentrationer. Feces har under de första levnadsveckorna ett pH på endast 5,1-5,4. Vid övergång från bröstmjölk till annan föda förändras floran så att den mer liknar den vuxna människans. Anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp minskar i antal, &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp och aeroba respektive anaeroba sporbildande bakterier ökar i antal medan pH höjs till 5,5-8,2.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Försök på bakteriefria djur har visat att mötet mellan omvärldens mikrober och magtarmkanalens slemhinneytor är nödvändigt för mognaden av vårt immunsystem och dess produktion av immunglobuliner i synnerhet. Digestion av föda interagerar med mikrofloran som i sig kan betraktas som ett essentiellt metaboliskt organ. Hos den vuxna individen kan vikten av denna mikroflora uppgå till 1,5 kg. Syntes av vitaminer och omsättning av gallsyror räknas till huvuduppgifterna. Mikrofloran anses också ha betydelse för karcinogenes men samtidigt fungerar den som ett potent avgiftningsorgan i paritet med lever och njurar.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Försök på bakteriefria djur har visat att mötet mellan omvärldens mikrober och magtarmkanalens slemhinneytor är nödvändigt för mognaden av vårt immunsystem och dess produktion av immunglobuliner i synnerhet. Digestion av föda interagerar med mikrofloran som i sig kan betraktas som ett essentiellt metaboliskt organ. Hos den vuxna individen kan vikten av denna mikroflora uppgå till 1,5 kg. Syntes av vitaminer och omsättning av gallsyror räknas till huvuduppgifterna. Mikrofloran anses också ha betydelse för karcinogenes men samtidigt fungerar den som ett potent avgiftningsorgan i paritet med lever och njurar.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=4510&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 14.56</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=4510&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-16T14:56:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 16 december 2009 kl. 14.56&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l27&quot; &gt;Rad 27:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 27:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Försök på bakteriefria djur har visat att mötet mellan omvärldens mikrober och magtarmkanalens slemhinneytor är nödvändigt för mognaden av vårt immunsystem och dess produktion av immunglobuliner i synnerhet. Digestion av föda interagerar med mikrofloran som i sig kan betraktas som ett essentiellt metaboliskt organ. Hos den vuxna individen kan vikten av denna mikroflora uppgå till 1,5 kg. Syntes av vitaminer och omsättning av gallsyror räknas till huvuduppgifterna. Mikrofloran anses också ha betydelse för karcinogenes men samtidigt fungerar den som ett potent avgiftningsorgan i paritet med lever och njurar.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Försök på bakteriefria djur har visat att mötet mellan omvärldens mikrober och magtarmkanalens slemhinneytor är nödvändigt för mognaden av vårt immunsystem och dess produktion av immunglobuliner i synnerhet. Digestion av föda interagerar med mikrofloran som i sig kan betraktas som ett essentiellt metaboliskt organ. Hos den vuxna individen kan vikten av denna mikroflora uppgå till 1,5 kg. Syntes av vitaminer och omsättning av gallsyror räknas till huvuduppgifterna. Mikrofloran anses också ha betydelse för karcinogenes men samtidigt fungerar den som ett potent avgiftningsorgan i paritet med lever och njurar.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Munhåla och svalg.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Kort efter födelsen etableras en flora som påminner om den vuxna människans. Ett undantag är den relativa avsaknaden av alfastreptokocker som tillkommer först då barnet fått tänder. Inom munhålan varierar fördelningen av bakterier så att strikt anaeroba stammar har en stark dominans i tandköttets fickbildningar medan mer aerotoleranta organismer finns i saliv, på tungan och på tänder där alfastreptokocker ses i höga tal. Följande flora räknas till den ordinära: alfastreptokocker, &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus, Micrococcus, Lactobacillus, Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Corynebacterium, Actinomyces, Actinobacillus, Nocardia, Kingella, Eikenella, Cardiobacterium, Clostridium&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Propionibacterium, Bacteroides, Prevotella, Porphyromonas, Fusobacterium, Veillonella, Pasteurella&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Campylobacter, Neisseria, Haemophilus, Bacillus, Selenomonas, Spirillum, Rothia, Treponema,&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;Borrelia, Leptotrichia&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Mycoplasma&amp;#039;&amp;#039; samt &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp. Mer än 300 arter har isolerats. Hos den enskilda individen kan antalet arter vara mindre rikt men koncentrationerna (&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e8&lt;/del&gt;-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e9 &lt;/del&gt;CFU/mL) är förbluffande stabila över tiden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Munhåla och svalg.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Kort efter födelsen etableras en flora som påminner om den vuxna människans. Ett undantag är den relativa avsaknaden av alfastreptokocker som tillkommer först då barnet fått tänder. Inom munhålan varierar fördelningen av bakterier så att strikt anaeroba stammar har en stark dominans i tandköttets fickbildningar medan mer aerotoleranta organismer finns i saliv, på tungan och på tänder där alfastreptokocker ses i höga tal. Följande flora räknas till den ordinära: alfastreptokocker, &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus, Micrococcus, Lactobacillus, Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Corynebacterium, Actinomyces, Actinobacillus, Nocardia, Kingella, Eikenella, Cardiobacterium, Clostridium&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Propionibacterium, Bacteroides, Prevotella, Porphyromonas, Fusobacterium, Veillonella, Pasteurella&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Campylobacter, Neisseria, Haemophilus, Bacillus, Selenomonas, Spirillum, Rothia, Treponema,&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;Borrelia, Leptotrichia&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Mycoplasma&amp;#039;&amp;#039; samt &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp. Mer än 300 arter har isolerats. Hos den enskilda individen kan antalet arter vara mindre rikt men koncentrationerna (&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^8&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;/ins&gt;-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^9&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/mL) är förbluffande stabila över tiden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Matstrupe.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Hos den friska individen är matstrupen relativt bakteriefri mellan måltiderna. Den sparsamma floran utgörs av en kraftigt utspädd munhåleflora.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Matstrupe.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Hos den friska individen är matstrupen relativt bakteriefri mellan måltiderna. Den sparsamma floran utgörs av en kraftigt utspädd munhåleflora.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Magsäck&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Direkt efter måltid är koncentrationen bakterier ca &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e5 &lt;/del&gt;CFU/mL. Magsäcken är bakteriefri mellan måltiderna med undantag för sparsamma mängder (&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e3 &lt;/del&gt;CFU / mL) av &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp. I länder med andra hygieniska förutsättningar koloniseras barn efter amningsperioden med &amp;#039;&amp;#039;Helicobacter pylori&amp;#039;&amp;#039; och får ett livslångt ofta asymtomatiskt bärarskap. Farmaka och sjukdomstillstånd som reducerar produktion av saltsyra möjliggör en mikrobiell kolonisation av magsäcken med orofaryngeal flora eller tarmflora. Ibland ses en stark etablering av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp. Vid maligna ventrikeltumörer sker ofta en ”kolon”-isering av magsäcken, vilket har betydelse för val av antibiotikaprofylax vid sådan kirurgi.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Magsäck&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Direkt efter måltid är koncentrationen bakterier ca &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^5&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/mL. Magsäcken är bakteriefri mellan måltiderna med undantag för sparsamma mängder (&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^3&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/mL) av &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp. I länder med andra hygieniska förutsättningar koloniseras barn efter amningsperioden med &amp;#039;&amp;#039;Helicobacter pylori&amp;#039;&amp;#039; och får ett livslångt ofta asymtomatiskt bärarskap. Farmaka och sjukdomstillstånd som reducerar produktion av saltsyra möjliggör en mikrobiell kolonisation av magsäcken med orofaryngeal flora eller tarmflora. Ibland ses en stark etablering av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp. Vid maligna ventrikeltumörer sker ofta en ”kolon”-isering av magsäcken, vilket har betydelse för val av antibiotikaprofylax vid sådan kirurgi.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Tarm.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Med ökat avstånd från magsäcken ökar bakteriemängden i tarminnehållet från &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e3&lt;/del&gt;-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;e5 &lt;/del&gt;CFU/mL i duodenum till &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e7&lt;/del&gt;-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;e8 &lt;/del&gt;CFU/mL i distala ileum och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e10&lt;/del&gt;-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;e12 &lt;/del&gt;CFU/g feces i kolon. Skillnaden mellan individer är dock betydande.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Tarm.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Med ökat avstånd från magsäcken ökar bakteriemängden i tarminnehållet från &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;/ins&gt;-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^5&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/mL i duodenum till &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^7&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;/ins&gt;-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^8&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/mL i distala ileum och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^1&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;^0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;/ins&gt;-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^1&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;^2&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/g feces i kolon. Skillnaden mellan individer är dock betydande.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Förhållandet mellan anaerober/aeroba bakterier ändras samtidigt från 10:1 till 100-1000:1. I kolon har &amp;gt;500 olika species identifierats. Anaeroba grampositiva icke sporbildande stavar dominerar (&amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Eubacterium&amp;#039;&amp;#039; spp) följt av &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp. Dessa utgör tillsammans ca 80 % av floran medan andra anaerober såsom &amp;#039;&amp;#039;Prevotella, Porphyromonas, Fusobacterium, Clostridium, Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Veillonella&amp;#039;&amp;#039; spp i stort sett utgör resten. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039; spp utgör tillsammans endast 0,3 % av den totala odlingsbara floran.    &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Förhållandet mellan anaerober/aeroba bakterier ändras samtidigt från 10:1 till 100-1000:1. I kolon har &amp;gt;500 olika species identifierats. Anaeroba grampositiva icke sporbildande stavar dominerar (&amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Eubacterium&amp;#039;&amp;#039; spp) följt av &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp. Dessa utgör tillsammans ca 80 % av floran medan andra anaerober såsom &amp;#039;&amp;#039;Prevotella, Porphyromonas, Fusobacterium, Clostridium, Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Veillonella&amp;#039;&amp;#039; spp i stort sett utgör resten. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039; spp utgör tillsammans endast 0,3 % av den totala odlingsbara floran.    &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3147&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3147&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-17T09:48:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 november 2009 kl. 09.48&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l23&quot; &gt;Rad 23:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 23:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Floran i magtarmkanalen är beroende av ett antal faktorer, varav födans sammansättning sannolikt har dominerande roll för de olika arternas förekomst och antal. Redan några timmar efter födseln koloniseras tarmen via anus och efter ett knappt dygn når bakterier tarmen från andra hållet d.v.s. via födointag. Anaeroba Bifidobacterium spp etablerar sig snabbt hos barn som får bröstmjölk och utgör tillsammans med &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp en dominerande ställning kvantitativt med ca 10e10 CFU/g feces. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039; och anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp tillkommer men i lägre koncentrationer. Feces har under de första levnadsveckorna ett pH på endast 5,1-5,4. Vid övergång från bröstmjölk till annan föda förändras floran så att den mer liknar den vuxna människans. Anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp minskar i antal, &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp och aeroba respektive anaeroba sporbildande bakterier ökar i antal medan pH höjs till 5,5-8,2.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Floran i magtarmkanalen är beroende av ett antal faktorer, varav födans sammansättning sannolikt har dominerande roll för de olika arternas förekomst och antal. Redan några timmar efter födseln koloniseras tarmen via anus och efter ett knappt dygn når bakterier tarmen från andra hållet d.v.s. via födointag. Anaeroba &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Bifidobacterium&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;spp etablerar sig snabbt hos barn som får bröstmjölk och utgör tillsammans med &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp en dominerande ställning kvantitativt med ca 10e10 CFU/g feces. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039; och anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp tillkommer men i lägre koncentrationer. Feces har under de första levnadsveckorna ett pH på endast 5,1-5,4. Vid övergång från bröstmjölk till annan föda förändras floran så att den mer liknar den vuxna människans. Anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp minskar i antal, &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp och aeroba respektive anaeroba sporbildande bakterier ökar i antal medan pH höjs till 5,5-8,2.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Försök på bakteriefria djur har visat att mötet mellan omvärldens mikrober och magtarmkanalens slemhinneytor är nödvändigt för mognaden av vårt immunsystem och dess produktion av immunglobuliner i synnerhet. Digestion av föda interagerar med mikrofloran som i sig kan betraktas som ett essentiellt metaboliskt organ. Hos den vuxna individen kan vikten av denna mikroflora uppgå till 1,5 kg. Syntes av vitaminer och omsättning av gallsyror räknas till huvuduppgifterna. Mikrofloran anses också ha betydelse för karcinogenes men samtidigt fungerar den som ett potent avgiftningsorgan i paritet med lever och njurar.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Försök på bakteriefria djur har visat att mötet mellan omvärldens mikrober och magtarmkanalens slemhinneytor är nödvändigt för mognaden av vårt immunsystem och dess produktion av immunglobuliner i synnerhet. Digestion av föda interagerar med mikrofloran som i sig kan betraktas som ett essentiellt metaboliskt organ. Hos den vuxna individen kan vikten av denna mikroflora uppgå till 1,5 kg. Syntes av vitaminer och omsättning av gallsyror räknas till huvuduppgifterna. Mikrofloran anses också ha betydelse för karcinogenes men samtidigt fungerar den som ett potent avgiftningsorgan i paritet med lever och njurar.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3146&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Anatomi */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3146&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-17T09:47:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Anatomi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 november 2009 kl. 09.47&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l19&quot; &gt;Rad 19:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 19:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Lilla bäckenet kommunicerar med övre delen av bukhålan via det högra parakoliska rummet som i sin tur har begränsade passager till andra recesser, varav Bursa omentalis är den största (Figur 6). Som framgår av figuren finns ingen förbindelse mellan det högra och vänstra subfreniska rummet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Lilla bäckenet kommunicerar med övre delen av bukhålan via det högra parakoliska rummet som i sin tur har begränsade passager till andra recesser, varav Bursa omentalis är den största (Figur 6). Som framgår av figuren finns ingen förbindelse mellan det högra och vänstra subfreniska rummet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bukhålan och dess organ utkläds av peritoneum som är ett seröst membran med mesotelceller som kan absorbera men även secernera vätska, elektrolyter och metabola produkter. Ytan av peritoneum motsvarar hela hudytan. Hos den friska individen ligger peritonealytorna nästan dikt an mot varandra med en minimal vätskefylld spalt som förhindrar friktion mellan olika viscerala organ. Vid &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;inflam-mation &lt;/del&gt;kan flera liter vätska utsöndras så att kavitetens volym ökar dramatiskt. Vid peritonealdialys utnyttjas mesotelmembranets effekt att eliminera urinämne och andra metabola produkter i frånvaro av fungerande njurar (se CAPD nedan).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bukhålan och dess organ utkläds av peritoneum som är ett seröst membran med mesotelceller som kan absorbera men även secernera vätska, elektrolyter och metabola produkter. Ytan av peritoneum motsvarar hela hudytan. Hos den friska individen ligger peritonealytorna nästan dikt an mot varandra med en minimal vätskefylld spalt som förhindrar friktion mellan olika viscerala organ. Vid &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;inflammation &lt;/ins&gt;kan flera liter vätska utsöndras så att kavitetens volym ökar dramatiskt. Vid peritonealdialys utnyttjas mesotelmembranets effekt att eliminera urinämne och andra metabola produkter i frånvaro av fungerande njurar (se CAPD nedan).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3115&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Intraabdominella infektioner */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3115&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-15T08:51:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Intraabdominella infektioner&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 15 november 2009 kl. 08.51&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l4&quot; &gt;Rad 4:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Intraabdominella infektioner ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Intraabdominella infektioner&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;-anatomi och mikrobiell flora &lt;/ins&gt;==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3114&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Anatomi */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3114&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-15T08:50:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Anatomi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 15 november 2009 kl. 08.50&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l10&quot; &gt;Rad 10:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 10:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Anatomi ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Anatomi ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:Hudmjukfigur6.jpg|left|thumb|400px|]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Peritonealhålan sträcker sig från diafragma till bäckenbotten och är hos mannen en sluten säck. Hos kvinnan finns en kommunikation utåt via tuborna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Peritonealhålan sträcker sig från diafragma till bäckenbotten och är hos mannen en sluten säck. Hos kvinnan finns en kommunikation utåt via tuborna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l18&quot; &gt;Rad 18:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 20:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bukhålan och dess organ utkläds av peritoneum som är ett seröst membran med mesotelceller som kan absorbera men även secernera vätska, elektrolyter och metabola produkter. Ytan av peritoneum motsvarar hela hudytan. Hos den friska individen ligger peritonealytorna nästan dikt an mot varandra med en minimal vätskefylld spalt som förhindrar friktion mellan olika viscerala organ. Vid inflam-mation kan flera liter vätska utsöndras så att kavitetens volym ökar dramatiskt. Vid peritonealdialys utnyttjas mesotelmembranets effekt att eliminera urinämne och andra metabola produkter i frånvaro av fungerande njurar (se CAPD nedan).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bukhålan och dess organ utkläds av peritoneum som är ett seröst membran med mesotelceller som kan absorbera men även secernera vätska, elektrolyter och metabola produkter. Ytan av peritoneum motsvarar hela hudytan. Hos den friska individen ligger peritonealytorna nästan dikt an mot varandra med en minimal vätskefylld spalt som förhindrar friktion mellan olika viscerala organ. Vid inflam-mation kan flera liter vätska utsöndras så att kavitetens volym ökar dramatiskt. Vid peritonealdialys utnyttjas mesotelmembranets effekt att eliminera urinämne och andra metabola produkter i frånvaro av fungerande njurar (se CAPD nedan).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:Hudmjukfigur6.jpg|left|thumb|400px|]]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3113&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Anatomi */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=3113&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-15T08:50:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Anatomi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 15 november 2009 kl. 08.50&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l19&quot; &gt;Rad 19:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 19:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bukhålan och dess organ utkläds av peritoneum som är ett seröst membran med mesotelceller som kan absorbera men även secernera vätska, elektrolyter och metabola produkter. Ytan av peritoneum motsvarar hela hudytan. Hos den friska individen ligger peritonealytorna nästan dikt an mot varandra med en minimal vätskefylld spalt som förhindrar friktion mellan olika viscerala organ. Vid inflam-mation kan flera liter vätska utsöndras så att kavitetens volym ökar dramatiskt. Vid peritonealdialys utnyttjas mesotelmembranets effekt att eliminera urinämne och andra metabola produkter i frånvaro av fungerande njurar (se CAPD nedan).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bukhålan och dess organ utkläds av peritoneum som är ett seröst membran med mesotelceller som kan absorbera men även secernera vätska, elektrolyter och metabola produkter. Ytan av peritoneum motsvarar hela hudytan. Hos den friska individen ligger peritonealytorna nästan dikt an mot varandra med en minimal vätskefylld spalt som förhindrar friktion mellan olika viscerala organ. Vid inflam-mation kan flera liter vätska utsöndras så att kavitetens volym ökar dramatiskt. Vid peritonealdialys utnyttjas mesotelmembranets effekt att eliminera urinämne och andra metabola produkter i frånvaro av fungerande njurar (se CAPD nedan).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:Hudmjukfigur6.jpg|left|thumb|400px|]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=2888&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: flyttade Intraabdominella infektioner till Intraabdominella infektioner-anatomi och mikrobiell flora</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=2888&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-06T09:00:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;flyttade &lt;a href=&quot;/w/Intraabdominella_infektioner&quot; title=&quot;Intraabdominella infektioner&quot;&gt;Intraabdominella infektioner&lt;/a&gt; till &lt;a href=&quot;/w/Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&quot; title=&quot;Intraabdominella infektioner-anatomi och mikrobiell flora&quot;&gt;Intraabdominella infektioner-anatomi och mikrobiell flora&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;1&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;1&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 6 november 2009 kl. 09.00&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-notice&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;&lt;div class=&quot;mw-diff-empty&quot;&gt;(Ingen skillnad)&lt;/div&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=2887&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 6 november 2009 kl. 09.00</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=2887&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-06T09:00:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 6 november 2009 kl. 09.00&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Infektioner &lt;/del&gt;i ]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Bakteriologisk diagnostik av infektioner &lt;/ins&gt;i &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;hud, mjukdelar, skelett och inre organ&lt;/ins&gt;]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l36&quot; &gt;Rad 36:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 36:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Förhållandet mellan anaerober/aeroba bakterier ändras samtidigt från 10:1 till 100-1000:1. I kolon har &amp;gt;500 olika species identifierats. Anaeroba grampositiva icke sporbildande stavar dominerar (&amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Eubacterium&amp;#039;&amp;#039; spp) följt av &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp. Dessa utgör tillsammans ca 80 % av floran medan andra anaerober såsom &amp;#039;&amp;#039;Prevotella, Porphyromonas, Fusobacterium, Clostridium, Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Veillonella&amp;#039;&amp;#039; spp i stort sett utgör resten. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039; spp utgör tillsammans endast 0,3 % av den totala odlingsbara floran.    &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Förhållandet mellan anaerober/aeroba bakterier ändras samtidigt från 10:1 till 100-1000:1. I kolon har &amp;gt;500 olika species identifierats. Anaeroba grampositiva icke sporbildande stavar dominerar (&amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Eubacterium&amp;#039;&amp;#039; spp) följt av &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp. Dessa utgör tillsammans ca 80 % av floran medan andra anaerober såsom &amp;#039;&amp;#039;Prevotella, Porphyromonas, Fusobacterium, Clostridium, Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Veillonella&amp;#039;&amp;#039; spp i stort sett utgör resten. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039; spp utgör tillsammans endast 0,3 % av den totala odlingsbara floran.    &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Infektioner i hud och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;mjukdelar&lt;/del&gt;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Infektioner i hud&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, mjukdelar, skelett &lt;/ins&gt;och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;inre organ&lt;/ins&gt;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=2886&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Infektioner i &#039;&#039;   ----  == Intraabdominella infektioner ==    === Anatomi ===   Peritonealhålan sträcker sig från dia…&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Intraabdominella_infektioner-anatomi_och_mikrobiell_flora&amp;diff=2886&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-06T08:58:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för &lt;a href=&quot;/index.php?title=Referensmetodik:Infektioner_i&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Referensmetodik:Infektioner i (sidan existerar inte)&quot;&gt;Referensmetodik:Infektioner i &lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039;   ----  == Intraabdominella infektioner ==    === Anatomi ===   Peritonealhålan sträcker sig från dia…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Infektioner i ]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Intraabdominella infektioner ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anatomi ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Peritonealhålan sträcker sig från diafragma till bäckenbotten och är hos mannen en sluten säck. Hos kvinnan finns en kommunikation utåt via tuborna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Intraperitoneala organ är magsäck, jejunum, ileum, caecum, appendix, colon transversum och sigmoideum, lever, gallblåsa och mjälte. Tolvfingertarmen, colon ascendens och descendens samt bukspottskörteln ligger retroperitonealt men framför fascia renalis som uppåt och åt sidorna innesluter njurar och binjurar men är öppen nedåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Retroperitoneala infektioner är svåra att diagnostisera kliniskt eftersom traditionella tecken på peritonit saknas.&lt;br /&gt;
Lilla bäckenet kommunicerar med övre delen av bukhålan via det högra parakoliska rummet som i sin tur har begränsade passager till andra recesser, varav Bursa omentalis är den största (Figur 6). Som framgår av figuren finns ingen förbindelse mellan det högra och vänstra subfreniska rummet.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Bukhålan och dess organ utkläds av peritoneum som är ett seröst membran med mesotelceller som kan absorbera men även secernera vätska, elektrolyter och metabola produkter. Ytan av peritoneum motsvarar hela hudytan. Hos den friska individen ligger peritonealytorna nästan dikt an mot varandra med en minimal vätskefylld spalt som förhindrar friktion mellan olika viscerala organ. Vid inflam-mation kan flera liter vätska utsöndras så att kavitetens volym ökar dramatiskt. Vid peritonealdialys utnyttjas mesotelmembranets effekt att eliminera urinämne och andra metabola produkter i frånvaro av fungerande njurar (se CAPD nedan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Endogen mikrobiell flora i magtarmkanalen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Floran i magtarmkanalen är beroende av ett antal faktorer, varav födans sammansättning sannolikt har dominerande roll för de olika arternas förekomst och antal. Redan några timmar efter födseln koloniseras tarmen via anus och efter ett knappt dygn når bakterier tarmen från andra hållet d.v.s. via födointag. Anaeroba Bifidobacterium spp etablerar sig snabbt hos barn som får bröstmjölk och utgör tillsammans med &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp en dominerande ställning kvantitativt med ca 10e10 CFU/g feces. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039; och anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp tillkommer men i lägre koncentrationer. Feces har under de första levnadsveckorna ett pH på endast 5,1-5,4. Vid övergång från bröstmjölk till annan föda förändras floran så att den mer liknar den vuxna människans. Anaeroba &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp minskar i antal, &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp och aeroba respektive anaeroba sporbildande bakterier ökar i antal medan pH höjs till 5,5-8,2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök på bakteriefria djur har visat att mötet mellan omvärldens mikrober och magtarmkanalens slemhinneytor är nödvändigt för mognaden av vårt immunsystem och dess produktion av immunglobuliner i synnerhet. Digestion av föda interagerar med mikrofloran som i sig kan betraktas som ett essentiellt metaboliskt organ. Hos den vuxna individen kan vikten av denna mikroflora uppgå till 1,5 kg. Syntes av vitaminer och omsättning av gallsyror räknas till huvuduppgifterna. Mikrofloran anses också ha betydelse för karcinogenes men samtidigt fungerar den som ett potent avgiftningsorgan i paritet med lever och njurar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Munhåla och svalg.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Kort efter födelsen etableras en flora som påminner om den vuxna människans. Ett undantag är den relativa avsaknaden av alfastreptokocker som tillkommer först då barnet fått tänder. Inom munhålan varierar fördelningen av bakterier så att strikt anaeroba stammar har en stark dominans i tandköttets fickbildningar medan mer aerotoleranta organismer finns i saliv, på tungan och på tänder där alfastreptokocker ses i höga tal. Följande flora räknas till den ordinära: alfastreptokocker, &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus, Micrococcus, Lactobacillus, Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Corynebacterium, Actinomyces, Actinobacillus, Nocardia, Kingella, Eikenella, Cardiobacterium, Clostridium&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Propionibacterium, Bacteroides, Prevotella, Porphyromonas, Fusobacterium, Veillonella, Pasteurella&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Campylobacter, Neisseria, Haemophilus, Bacillus, Selenomonas, Spirillum, Rothia, Treponema,&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&amp;#039;Borrelia, Leptotrichia&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Mycoplasma&amp;#039;&amp;#039; samt &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp. Mer än 300 arter har isolerats. Hos den enskilda individen kan antalet arter vara mindre rikt men koncentrationerna (10e8-10e9 CFU/mL) är förbluffande stabila över tiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Matstrupe.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Hos den friska individen är matstrupen relativt bakteriefri mellan måltiderna. Den sparsamma floran utgörs av en kraftigt utspädd munhåleflora.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Magsäck&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Direkt efter måltid är koncentrationen bakterier ca 10e5 CFU/mL. Magsäcken är bakteriefri mellan måltiderna med undantag för sparsamma mängder (10e3 CFU / mL) av &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp. I länder med andra hygieniska förutsättningar koloniseras barn efter amningsperioden med &amp;#039;&amp;#039;Helicobacter pylori&amp;#039;&amp;#039; och får ett livslångt ofta asymtomatiskt bärarskap. Farmaka och sjukdomstillstånd som reducerar produktion av saltsyra möjliggör en mikrobiell kolonisation av magsäcken med orofaryngeal flora eller tarmflora. Ibland ses en stark etablering av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; spp. Vid maligna ventrikeltumörer sker ofta en ”kolon”-isering av magsäcken, vilket har betydelse för val av antibiotikaprofylax vid sådan kirurgi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Tarm.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Med ökat avstånd från magsäcken ökar bakteriemängden i tarminnehållet från 10e3-e5 CFU/mL i duodenum till 10e7-e8 CFU/mL i distala ileum och 10e10-e12 CFU/g feces i kolon. Skillnaden mellan individer är dock betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förhållandet mellan anaerober/aeroba bakterier ändras samtidigt från 10:1 till 100-1000:1. I kolon har &amp;gt;500 olika species identifierats. Anaeroba grampositiva icke sporbildande stavar dominerar (&amp;#039;&amp;#039;Bifidobacterium&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Eubacterium&amp;#039;&amp;#039; spp) följt av &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp. Dessa utgör tillsammans ca 80 % av floran medan andra anaerober såsom &amp;#039;&amp;#039;Prevotella, Porphyromonas, Fusobacterium, Clostridium, Peptostreptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Veillonella&amp;#039;&amp;#039; spp i stort sett utgör resten. &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Pseudomonas&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Enterococcus&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Streptococcus&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Staphylococcus&amp;#039;&amp;#039; spp utgör tillsammans endast 0,3 % av den totala odlingsbara floran.   &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Kategori:Infektioner i hud och mjukdelar]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>