Jästsvamp vid NLI - Versionshistorik

Öjar Melefors: /* Allmänt */

2014-01-15T15:09:19Z

Allmänt

Öjar Melefors: /* Allmänt */

2014-01-13T12:50:33Z

Allmänt

Magnus Thore: /* Allmänt */

2009-12-13T15:02:40Z

Allmänt

Magnus Thore: /* Allmänt */

2009-12-13T15:02:13Z

Allmänt

Magnus Thore: /* Allmänt */

2009-12-13T15:01:00Z

Allmänt

Magnus Thore: /* Allmänt */

2009-12-13T15:00:19Z

Allmänt

Magnus Thore: /* Jästsvamp */

2009-11-25T10:11:06Z

Jästsvamp

Magnus Thore: /* Jästsvamp */

2009-11-25T10:10:34Z

Jästsvamp

Magnus Thore: Skapade sidan med 'Till innehållsförteckning för ''Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005'' ---- == Diagnostik av svampinfektioner i nedre luftvägarna == === A…'

2009-11-25T10:09:49Z

Skapade sidan med 'Till innehållsförteckning för ''Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005'' ---- == Diagnostik av svampinfektioner i nedre luftvägarna == === A…'

Ny sida

Till innehållsförteckning för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''

----

== Diagnostik av svampinfektioner i nedre luftvägarna ==

=== Allmänt ===

Svamp som orsak till primär nedre luftvägsinfektion är ovanligt i Europa. När patienter i Sverige drabbas av nedre luftvägsinfektioner beroende på svamp är det alltid sekundärt till underliggande sjukdom framför allt olika typer av immunsuppression. I övriga världen finns det dock svampar vilka har förmåga att orsaka primär luftvägsinfektion hos i övrigt friska personer. Dessa svampar tillhör de s.k. dimorfa svamparna. Även när det gäller de dimorfa svamparna är immunsupprimerade mer utsatta och lägre infektionsdos krävs.

För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”. Reviderad upplaga finns tillgänglig via SMI:s hemsida www.smittskyddsinstitutet.se För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida www.srga.org. Beträffande riskklass 3 patogener se bilaga 6.

Nedan följer en kortfattad genomgång av aktuella svampinfektioner.

== Jästsvamp ==

''Candida'' är vanligt förekommande som normalflora på våra slemhinnor t.ex. i mag-tarmkanalen och i munnhålan. Isolerad ''Candida'' från sputumprover innebär därför oftast kontamination från svalg eller munhåla. Candida albicans (den vanligast förekommande jästsvampen) kan möjligen orsaka nedåtstigande nedre luftvägsinfektion men frekvensen av sådan är sannolikt överskattad. Candida-infektioner i bronker och lungor är svåra att diagnostisera. Candida-isolat från bronkialaspirat är visserligen representativa för de nedre luftvägarna men endast odling är otillräckligt för att säkerställa jästsvampens patologiska roll vid nedre luftvägsinfektion.

Lungbiopsi är den enda säkra metoden att fastställa om invasiv växt av ''Candida'' i lungvävnad föreligger. Perkutan finnålsbiopsi eller aspirat ifrån lungvävnad för mikroskopisk undersökning utgör också värdefullt material.
I samband med disseminerad candidos kan lunginfektion uppkomma som ett delfenomen efter hematogen spridning. Tillståndet är vanligast hos transplanterade och hos leukemipatienter. ''Candida''-pneumoni diagnostiserad vid obduktion är ofta orsakad av hematogen spridning.

''[[Cryptococcus neoformans]]'' är en kapselförsedd jästsvamp med global förekomst. Den har isolerats från frukt och juicer. Den har också isolerats från åldrad fågelspillning, särskilt spillning från duvor och från jord med fågelspillning. Efter inhalation kan en subklinisk lunginfektion uppstå hos i övrigt friska människor. Patienter med nedsatt immunförsvar är extra mottagliga och då speciellt AIDS-patienter och kryptokockinfektion ingår som ett av kriterierna för AIDS. Hos dessa patienter kan svampen primärt ge upphov till nedre luftvägsinfektion följt av dissemination till bl.a. centrala nervsystemet. Kryptocockos manifesteras oftast som meningit och är en livshotande sjukdom hos AIDS-patienter. Sjukdomen förekommer även i andra patientgrupper t.ex. transplanterade patienter. Diagnostiken baserar sig på odling av sputumprov, likvor och blod. För snabb diagnostik kan direktmikroskopi med kapselfärgning utföras på likvorprov. Det finns även en kommersiell metod för påvisning av kryptokockantigen i likvor. Diagnosen pulmonell kryptokockos kan ställas med hjälp av mikroskopi och odling från BAL.

[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]
[[Kategori:Parasiter]]

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Svamp som orsak till primär nedre luftvägsinfektion är ovanligt i Europa. När patienter i Sverige drabbas av nedre luftvägsinfektioner beroende på svamp är det alltid sekundärt till underliggande sjukdom framför allt olika typer av immunsuppression. I övriga världen finns det dock svampar vilka har förmåga att orsaka primär luftvägsinfektion hos i övrigt friska personer. Dessa svampar tillhör de s.k. dimorfa svamparna. Även när det gäller de dimorfa svamparna är immunsupprimerade mer utsatta och lägre infektionsdos krävs.
-För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”.  För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.smi.se/ram ]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
+För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”.  För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.folkhalsomyndigheten.se/ram/ ]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
 Nedan följer en kortfattad genomgång av aktuella svampinfektioner.

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Svamp som orsak till primär nedre luftvägsinfektion är ovanligt i Europa. När patienter i Sverige drabbas av nedre luftvägsinfektioner beroende på svamp är det alltid sekundärt till underliggande sjukdom framför allt olika typer av immunsuppression. I övriga världen finns det dock svampar vilka har förmåga att orsaka primär luftvägsinfektion hos i övrigt friska personer. Dessa svampar tillhör de s.k. dimorfa svamparna. Även när det gäller de dimorfa svamparna är immunsupprimerade mer utsatta och lägre infektionsdos krävs.
-För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”. Reviderad upplaga finns tillgänglig via SMI:s hemsida www.smittskyddsinstitutet.se För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.smi.se/ram ]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
+För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”.  För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.smi.se/ram ]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
 Nedan följer en kortfattad genomgång av aktuella svampinfektioner.

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Svamp som orsak till primär nedre luftvägsinfektion är ovanligt i Europa. När patienter i Sverige drabbas av nedre luftvägsinfektioner beroende på svamp är det alltid sekundärt till underliggande sjukdom framför allt olika typer av immunsuppression. I övriga världen finns det dock svampar vilka har förmåga att orsaka primär luftvägsinfektion hos i övrigt friska personer. Dessa svampar tillhör de s.k. dimorfa svamparna. Även när det gäller de dimorfa svamparna är immunsupprimerade mer utsatta och lägre infektionsdos krävs.
-För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”. Reviderad upplaga finns tillgänglig via SMI:s hemsida www.smittskyddsinstitutet.se För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.sram.se/]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
+För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”. Reviderad upplaga finns tillgänglig via SMI:s hemsida www.smittskyddsinstitutet.se För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.smi.se/ram ]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
 Nedan följer en kortfattad genomgång av aktuella svampinfektioner.

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Svamp som orsak till primär nedre luftvägsinfektion är ovanligt i Europa. När patienter i Sverige drabbas av nedre luftvägsinfektioner beroende på svamp är det alltid sekundärt till underliggande sjukdom framför allt olika typer av immunsuppression. I övriga världen finns det dock svampar vilka har förmåga att orsaka primär luftvägsinfektion hos i övrigt friska personer. Dessa svampar tillhör de s.k. dimorfa svamparna. Även när det gäller de dimorfa svamparna är immunsupprimerade mer utsatta och lägre infektionsdos krävs.
-För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”. Reviderad upplaga finns tillgänglig via SMI:s hemsida www.smittskyddsinstitutet.se För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.srga.org]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
+För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”. Reviderad upplaga finns tillgänglig via SMI:s hemsida www.smittskyddsinstitutet.se För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.sram.se/]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
 Nedan följer en kortfattad genomgång av aktuella svampinfektioner.

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Svamp som orsak till primär nedre luftvägsinfektion är ovanligt i Europa. När patienter i Sverige drabbas av nedre luftvägsinfektioner beroende på svamp är det alltid sekundärt till underliggande sjukdom framför allt olika typer av immunsuppression. I övriga världen finns det dock svampar vilka har förmåga att orsaka primär luftvägsinfektion hos i övrigt friska personer. Dessa svampar tillhör de s.k. dimorfa svamparna. Även när det gäller de dimorfa svamparna är immunsupprimerade mer utsatta och lägre infektionsdos krävs.
-För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”. Reviderad upplaga finns tillgänglig via SMI:s hemsida www.smittskyddsinstitutet.se För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.srga.org]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[bilaga 6]].
+För detaljerad presentation av provtagning och mykologisk diagnostik hänvisas till ”Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 10 Svampinfektioner”. Reviderad upplaga finns tillgänglig via SMI:s hemsida www.smittskyddsinstitutet.se För frågor angående resistensbestämning av kliniska svampisolat samt antimykotika rekommenderas RAM/RAM-M:s hemsida [http://www.srga.org]. Beträffande riskklass 3 patogener se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
 Nedan följer en kortfattad genomgång av aktuella svampinfektioner.

← Äldre version		Versionen från 25 november 2009 kl. 10.11
Rad 31:		Rad 31:

	[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]		[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]
−	[[Kategori:~~Parasiter~~]]	+	[[Kategori:Svampar]]

← Äldre version		Versionen från 25 november 2009 kl. 10.10
Rad 19:		Rad 19:


−	''Candida'' är vanligt förekommande som normalflora på våra slemhinnor t.ex. i mag-tarmkanalen och i munnhålan. Isolerad ''Candida'' från sputumprover innebär därför oftast kontamination från svalg eller munhåla. Candida albicans (den vanligast förekommande jästsvampen) kan möjligen orsaka nedåtstigande nedre luftvägsinfektion men frekvensen av sådan är sannolikt överskattad. Candida-infektioner i bronker och lungor är svåra att diagnostisera. Candida-isolat från bronkialaspirat är visserligen representativa för de nedre luftvägarna men endast odling är otillräckligt för att säkerställa jästsvampens patologiska roll vid nedre luftvägsinfektion.	+	''Candida'' är vanligt förekommande som normalflora på våra slemhinnor t.ex. i mag-tarmkanalen och i munnhålan. Isolerad ''Candida'' från sputumprover innebär därför oftast kontamination från svalg eller munhåla. ''[[Candida albicans]]'' (den vanligast förekommande jästsvampen) kan möjligen orsaka nedåtstigande nedre luftvägsinfektion men frekvensen av sådan är sannolikt överskattad. ''Candida''-infektioner i bronker och lungor är svåra att diagnostisera.
		+
		+	''Candida''-isolat från bronkialaspirat är visserligen representativa för de nedre luftvägarna men endast odling är otillräckligt för att säkerställa jästsvampens patologiska roll vid nedre luftvägsinfektion.

	Lungbiopsi är den enda säkra metoden att fastställa om invasiv växt av ''Candida'' i lungvävnad föreligger. Perkutan finnålsbiopsi eller aspirat ifrån lungvävnad för mikroskopisk undersökning utgör också värdefullt material.		Lungbiopsi är den enda säkra metoden att fastställa om invasiv växt av ''Candida'' i lungvävnad föreligger. Perkutan finnålsbiopsi eller aspirat ifrån lungvävnad för mikroskopisk undersökning utgör också värdefullt material.