<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=J%C3%A4stsvampinfektioner</id>
	<title>Jästsvampinfektioner - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=J%C3%A4stsvampinfektioner"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-13T23:22:03Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=6465&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Svampinfektioner och deras epidemiologi */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=6465&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:19:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Svampinfektioner och deras epidemiologi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.19&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l6&quot; &gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Traditionellt har de geografiskt begränsade sjukdomarna orsakade av dimorfa svampar fångat den största uppmärksamheten. Det rör sig mestadels om i naturen saprofytiska organismer, som växer i mögelfas på ställen, där klimatiska förutsättningar som pH, fuktighet, temperatur m.m. är gynnsamma. Smitta sker vanligen genom inhalation av konidier (sporer) medan inokulation förekommer, särskilt vid sporotrikos. Dessa dimorfa svampar ändrar helt metabolism och morfologi när de in vivo angriper värdorganismen. Flera är hemmahörande i den västra hemisfären där de olika sjukdomarna förekommer i karakteristiska, endemiska utbredningsområden.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Traditionellt har de geografiskt begränsade sjukdomarna orsakade av dimorfa svampar fångat den största uppmärksamheten. Det rör sig mestadels om i naturen saprofytiska organismer, som växer i mögelfas på ställen, där klimatiska förutsättningar som pH, fuktighet, temperatur m.m. är gynnsamma. Smitta sker vanligen genom inhalation av konidier (sporer) medan inokulation förekommer, särskilt vid sporotrikos. Dessa dimorfa svampar ändrar helt metabolism och morfologi när de in vivo angriper värdorganismen. Flera är hemmahörande i den västra hemisfären där de olika sjukdomarna förekommer i karakteristiska, endemiska utbredningsområden.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Enstaka inhemska &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;fall &lt;/del&gt;av kryptokockos &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;och något fler importfall &lt;/del&gt;diagnostiseras årligen i Sverige. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Några få &lt;/del&gt;fall av histoplasmos, alltid importfall, &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;förekommer&lt;/del&gt;. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Ett &lt;/del&gt;fall av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;afrikansk histoplasmos har noterats &lt;/del&gt;hos &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;en invandrare under de senaste åren. Två svenska fall av penicillios, båda &lt;/del&gt;smittade i Thailand, har diagnostiserats &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;i samband med AIDS (1996)&lt;/del&gt;. Såvitt känt har ingen blastomykos&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, sporotrikos eller coccidioidomykos &lt;/del&gt;noterats i Sverige.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Enstaka inhemska &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;eller importfall &lt;/ins&gt;av kryptokockos diagnostiseras årligen i Sverige. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Enstaka &lt;/ins&gt;fall av histoplasmos &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;och coccidioidomykos&lt;/ins&gt;, alltid importfall, &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;kan förekomma&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Några &lt;/ins&gt;fall av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;penicillios &lt;/ins&gt;hos &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;AIDS-patienter &lt;/ins&gt;smittade i Thailand, har diagnostiserats &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;de senaste åren&lt;/ins&gt;. Såvitt känt har ingen blastomykos noterats i Sverige.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Jästsvampinfektioner ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Jästsvampinfektioner ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=5217&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Candidos */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=5217&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-04T11:26:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Candidos&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 4 januari 2010 kl. 11.26&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l17&quot; &gt;Rad 17:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 17:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;betydelse. De flesta jästinfektionerna är opportunistiska. Det har sagts, att t.ex. &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; är den mest känsliga sonden för att upptäcka ett nedsatt infektionsförsvar. Det må vara lokalt, t.ex. långvarigt fuktig hud eller generellt som vid immundefekttillstånd. På senare tid har jästinfektioner blivit allt vanligare. Man har uppskattat att ökningen varit flerfaldig under det senaste decenniet. Bidragande orsaker har varit den aggressiva cytotoxiska kemoterapin vid maligna blodsjukdomar, immunsuppressiv behandling vid transplantationer och olika autoallergiska tillstånd. Ökad överlevnad vid stora kirurgiska ingrepp, kanske framför allt vid terapi med bredspektrumantibiotika har banat väg för svampinfektioner. Även [[HIV-infektion|AIDS]] patienter med avancerade immundefekter råkar i stor utsträckning ut för ytliga jästsvampinfektioner. Djupa infektioner som endokardit orsakad av jäst kan uppkomma hos narkomaner som använder orena sprutor.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;betydelse. De flesta jästinfektionerna är opportunistiska. Det har sagts, att t.ex. &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; är den mest känsliga sonden för att upptäcka ett nedsatt infektionsförsvar. Det må vara lokalt, t.ex. långvarigt fuktig hud eller generellt som vid immundefekttillstånd. På senare tid har jästinfektioner blivit allt vanligare. Man har uppskattat att ökningen varit flerfaldig under det senaste decenniet. Bidragande orsaker har varit den aggressiva cytotoxiska kemoterapin vid maligna blodsjukdomar, immunsuppressiv behandling vid transplantationer och olika autoallergiska tillstånd. Ökad överlevnad vid stora kirurgiska ingrepp, kanske framför allt vid terapi med bredspektrumantibiotika har banat väg för svampinfektioner. Även [[HIV-infektion|AIDS]] patienter med avancerade immundefekter råkar i stor utsträckning ut för ytliga jästsvampinfektioner. Djupa infektioner som endokardit orsakad av jäst kan uppkomma hos narkomaner som använder orena sprutor.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste normalt förekommande arten och även den vanligaste infektiösa jästsvampen är &amp;#039;&amp;#039;Candida albicans&amp;#039;&amp;#039;. Uppskattningsvis orsakas cirka 80% av de invasiva svampinfektionerna av olika &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter, varav cirka 70 % utgörs av&amp;#039;&amp;#039; Candida albicans&amp;#039;&amp;#039;, men andelen övriga Candida-arter är i stigande. &amp;#039;&amp;#039;C. tropicalis&amp;#039;&amp;#039; orsakar invasiv infektion hos neutropena patienter medan &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; är en betydelsefull patogen hos patienter, som får parenteral nutrition. Andra viktiga patogener är &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, vilka kan ge problematiska infektioner genom att de har naturligt nedsatt känslighet mot flukonazol. Det är därför önskvärt, att så snabbt som möjligt identifiera vilken art det rör sig om, samt dess antimykotikakänslighet, för val av antimykotisk behandling.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste normalt förekommande arten och även den vanligaste infektiösa jästsvampen är &amp;#039;&amp;#039;Candida albicans&amp;#039;&amp;#039;. Uppskattningsvis orsakas cirka 80% av de invasiva svampinfektionerna av olika &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter, varav cirka 70 % utgörs av&amp;#039;&amp;#039; Candida albicans&amp;#039;&amp;#039;, men andelen övriga &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Candida&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;-arter är i stigande. &amp;#039;&amp;#039;C. tropicalis&amp;#039;&amp;#039; orsakar invasiv infektion hos neutropena patienter medan &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; är en betydelsefull patogen hos patienter, som får parenteral nutrition. Andra viktiga patogener är &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, vilka kan ge problematiska infektioner genom att de har naturligt nedsatt känslighet mot flukonazol. Det är därför önskvärt, att så snabbt som möjligt identifiera vilken art det rör sig om, samt dess antimykotikakänslighet, för val av antimykotisk behandling.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De flesta invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektionerna anses utgå från tarmkanalen och är alltså endogena. Nosokomial spridning av välidentifierade stammar har dock förekommit och givit upphov till utbrott av invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektioner hos känsliga patienter. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; och några andra &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter är vanligare än &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; i hudens normalflora och på växter och i jord. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; orsakar ofta angrepp i nagelbanden hos personer som ofta har händerna i vatten.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De flesta invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektionerna anses utgå från tarmkanalen och är alltså endogena. Nosokomial spridning av välidentifierade stammar har dock förekommit och givit upphov till utbrott av invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektioner hos känsliga patienter. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; och några andra &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter är vanligare än &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; i hudens normalflora och på växter och i jord. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; orsakar ofta angrepp i nagelbanden hos personer som ofta har händerna i vatten.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=5131&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Candidos */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=5131&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-26T21:23:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Candidos&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 26 december 2009 kl. 21.23&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l17&quot; &gt;Rad 17:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 17:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;betydelse. De flesta jästinfektionerna är opportunistiska. Det har sagts, att t.ex. &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; är den mest känsliga sonden för att upptäcka ett nedsatt infektionsförsvar. Det må vara lokalt, t.ex. långvarigt fuktig hud eller generellt som vid immundefekttillstånd. På senare tid har jästinfektioner blivit allt vanligare. Man har uppskattat att ökningen varit flerfaldig under det senaste decenniet. Bidragande orsaker har varit den aggressiva cytotoxiska kemoterapin vid maligna blodsjukdomar, immunsuppressiv behandling vid transplantationer och olika autoallergiska tillstånd. Ökad överlevnad vid stora kirurgiska ingrepp, kanske framför allt vid terapi med bredspektrumantibiotika har banat väg för svampinfektioner. Även [[HIV-infektion|AIDS]] patienter med avancerade immundefekter råkar i stor utsträckning ut för ytliga jästsvampinfektioner. Djupa infektioner som endokardit orsakad av jäst kan uppkomma hos narkomaner som använder orena sprutor.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;betydelse. De flesta jästinfektionerna är opportunistiska. Det har sagts, att t.ex. &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; är den mest känsliga sonden för att upptäcka ett nedsatt infektionsförsvar. Det må vara lokalt, t.ex. långvarigt fuktig hud eller generellt som vid immundefekttillstånd. På senare tid har jästinfektioner blivit allt vanligare. Man har uppskattat att ökningen varit flerfaldig under det senaste decenniet. Bidragande orsaker har varit den aggressiva cytotoxiska kemoterapin vid maligna blodsjukdomar, immunsuppressiv behandling vid transplantationer och olika autoallergiska tillstånd. Ökad överlevnad vid stora kirurgiska ingrepp, kanske framför allt vid terapi med bredspektrumantibiotika har banat väg för svampinfektioner. Även [[HIV-infektion|AIDS]] patienter med avancerade immundefekter råkar i stor utsträckning ut för ytliga jästsvampinfektioner. Djupa infektioner som endokardit orsakad av jäst kan uppkomma hos narkomaner som använder orena sprutor.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste normalt förekommande arten och även den vanligaste infektiösa jästsvampen är Candida albicans. Uppskattningsvis orsakas cirka 80% av de invasiva svampinfektionerna av olika &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter, varav cirka 70 % utgörs av&amp;#039;&amp;#039; Candida albicans&amp;#039;&amp;#039;, men andelen övriga Candida-arter är i stigande. &amp;#039;&amp;#039;C. tropicalis&amp;#039;&amp;#039; orsakar invasiv infektion hos neutropena patienter medan &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; är en betydelsefull patogen hos patienter, som får parenteral nutrition. Andra viktiga patogener är &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, vilka kan ge problematiska infektioner genom att de har naturligt nedsatt känslighet mot flukonazol. Det är därför önskvärt, att så snabbt som möjligt identifiera vilken art det rör sig om, samt dess antimykotikakänslighet, för val av antimykotisk behandling.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste normalt förekommande arten och även den vanligaste infektiösa jästsvampen är &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Candida albicans&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;. Uppskattningsvis orsakas cirka 80% av de invasiva svampinfektionerna av olika &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter, varav cirka 70 % utgörs av&amp;#039;&amp;#039; Candida albicans&amp;#039;&amp;#039;, men andelen övriga Candida-arter är i stigande. &amp;#039;&amp;#039;C. tropicalis&amp;#039;&amp;#039; orsakar invasiv infektion hos neutropena patienter medan &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; är en betydelsefull patogen hos patienter, som får parenteral nutrition. Andra viktiga patogener är &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, vilka kan ge problematiska infektioner genom att de har naturligt nedsatt känslighet mot flukonazol. Det är därför önskvärt, att så snabbt som möjligt identifiera vilken art det rör sig om, samt dess antimykotikakänslighet, för val av antimykotisk behandling.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De flesta invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektionerna anses utgå från tarmkanalen och är alltså endogena. Nosokomial spridning av välidentifierade stammar har dock förekommit och givit upphov till utbrott av invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektioner hos känsliga patienter. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; och några andra &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter är vanligare än &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; i hudens normalflora och på växter och i jord. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; orsakar ofta angrepp i nagelbanden hos personer som ofta har händerna i vatten.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De flesta invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektionerna anses utgå från tarmkanalen och är alltså endogena. Nosokomial spridning av välidentifierade stammar har dock förekommit och givit upphov till utbrott av invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektioner hos känsliga patienter. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; och några andra &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter är vanligare än &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; i hudens normalflora och på växter och i jord. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; orsakar ofta angrepp i nagelbanden hos personer som ofta har händerna i vatten.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De vanligaste lokala manifestationerna av jästinfektion är kutan, genital och orofaryngeal candidos samt hos immundefekta även esofagit, och i svåra fall generaliserad candidos.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De vanligaste lokala manifestationerna av jästinfektion är kutan, genital och orofaryngeal candidos samt hos immundefekta även esofagit, och i svåra fall generaliserad candidos.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Kryptokockos ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Kryptokockos ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=5128&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 26 december 2009 kl. 21.22</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=5128&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-26T21:22:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 26 december 2009 kl. 21.22&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetdik:Svampinfektioner|Referensmetodik:Svampinfektioner]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetdik:Svampinfektioner|Referensmetodik:Svampinfektioner]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;== Svampinfektioner och deras epidemiologi ==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Traditionellt har de geografiskt begränsade sjukdomarna orsakade av dimorfa svampar fångat den största uppmärksamheten. Det rör sig mestadels om i naturen saprofytiska organismer, som växer i mögelfas på ställen, där klimatiska förutsättningar som pH, fuktighet, temperatur m.m. är gynnsamma. Smitta sker vanligen genom inhalation av konidier (sporer) medan inokulation förekommer, särskilt vid sporotrikos. Dessa dimorfa svampar ändrar helt metabolism och morfologi när de in vivo angriper värdorganismen. Flera är hemmahörande i den västra hemisfären där de olika sjukdomarna förekommer i karakteristiska, endemiska utbredningsområden. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Enstaka inhemska fall av kryptokockos och något fler importfall diagnostiseras årligen i Sverige. Några få fall av histoplasmos, alltid importfall, förekommer. Ett fall av afrikansk histoplasmos har noterats hos en invandrare under de senaste åren. Två svenska fall av penicillios, båda smittade i Thailand, har diagnostiserats i samband med AIDS (1996). Såvitt känt har ingen blastomykos, sporotrikos eller coccidioidomykos noterats i Sverige. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;== Jästsvampinfektioner ==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt; &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;=== Candidos ===&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt; &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter, särskilt&amp;#039;&amp;#039; C. albicans&amp;#039;&amp;#039;, är vanligt förekommande i normalfloran på slemhinnorna. &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; kan isoleras från munhåla och tarm hos ca hälften av befolkningen och från vagina hos nära 20 % av normala kvinnor. Även övriga &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter förekommer i normalfloran men i lägre frekvens. Man kan därför i kliniska prov hitta jäst utan någon klinisk &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;betydelse. De flesta jästinfektionerna är opportunistiska. Det har sagts, att t.ex. &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; är den mest känsliga sonden för att upptäcka ett nedsatt infektionsförsvar. Det må vara lokalt, t.ex. långvarigt fuktig hud eller generellt som vid immundefekttillstånd. På senare tid har jästinfektioner blivit allt vanligare. Man har uppskattat att ökningen varit flerfaldig under det senaste decenniet. Bidragande orsaker har varit den aggressiva cytotoxiska kemoterapin vid maligna blodsjukdomar, immunsuppressiv behandling vid transplantationer och olika autoallergiska tillstånd. Ökad överlevnad vid stora kirurgiska ingrepp, kanske framför allt vid terapi med bredspektrumantibiotika har banat väg för svampinfektioner. Även [[HIV-infektion|AIDS]] patienter med avancerade immundefekter råkar i stor utsträckning ut för ytliga jästsvampinfektioner. Djupa infektioner som endokardit orsakad av jäst kan uppkomma hos narkomaner som använder orena sprutor. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Den vanligaste normalt förekommande arten och även den vanligaste infektiösa jästsvampen är Candida albicans. Uppskattningsvis orsakas cirka 80% av de invasiva svampinfektionerna av olika &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter, varav cirka 70 % utgörs av&amp;#039;&amp;#039; Candida albicans&amp;#039;&amp;#039;, men andelen övriga Candida-arter är i stigande. &amp;#039;&amp;#039;C. tropicalis&amp;#039;&amp;#039; orsakar invasiv infektion hos neutropena patienter medan &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; är en betydelsefull patogen hos patienter, som får parenteral nutrition. Andra viktiga patogener är &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, vilka kan ge problematiska infektioner genom att de har naturligt nedsatt känslighet mot flukonazol. Det är därför önskvärt, att så snabbt som möjligt identifiera vilken art det rör sig om, samt dess antimykotikakänslighet, för val av antimykotisk behandling. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;De flesta invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektionerna anses utgå från tarmkanalen och är alltså endogena. Nosokomial spridning av välidentifierade stammar har dock förekommit och givit upphov till utbrott av invasiva &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektioner hos känsliga patienter. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; och några andra &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-arter är vanligare än &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039; i hudens normalflora och på växter och i jord. &amp;#039;&amp;#039;C. parapsilosis&amp;#039;&amp;#039; orsakar ofta angrepp i nagelbanden hos personer som ofta har händerna i vatten. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;De vanligaste lokala manifestationerna av jästinfektion är kutan, genital och orofaryngeal candidos samt hos immundefekta även esofagit, och i svåra fall generaliserad candidos. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;=== Kryptokockos ===&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt; &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;[[Cryptococcus neoformans]]&amp;#039;&amp;#039; förekommer över hela världen. Organismen sprids huvudskligen med duvträck. Infektionen är opportunistisk men vanligare där expositionen är stark som i Afrika, USA, Australien, Fjärran Östern. Olika serotyper har olika distribution. Typ A är vanligast i USA, typ D i Sverige. Typ B och C (&amp;#039;&amp;#039;C. neoformans&amp;#039;&amp;#039; var &amp;#039;&amp;#039;gatti&amp;#039;&amp;#039;) är begränsade huvudsakligen till Australien och Kalifornien och följer utbredningen av trädet &amp;#039;&amp;#039;Eucalyptus camaldulensis&amp;#039;&amp;#039;. I Sverige är kryptokocker sällsynta i naturen till skillnad från t.ex. USA. Infektionerna är ofta AIDS-relaterade. Infektion i CNS är den vanligaste och allvarligaste manifestationen av kryptokockinfektion. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Svampinfektioner]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Svampinfektioner]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=5127&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner&#039;&#039; ----  Kategori:Svampinfektioner&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=J%C3%A4stsvampinfektioner&amp;diff=5127&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-26T21:12:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för &lt;a href=&quot;/w/Referensmetdik:Svampinfektioner&quot; class=&quot;mw-redirect&quot; title=&quot;Referensmetdik:Svampinfektioner&quot;&gt;Referensmetodik:Svampinfektioner&lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039; ----  &lt;a href=&quot;/w/Kategori:Svampinfektioner&quot; title=&quot;Kategori:Svampinfektioner&quot;&gt;Kategori:Svampinfektioner&lt;/a&gt;&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetdik:Svampinfektioner|Referensmetodik:Svampinfektioner]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Svampinfektioner]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>