Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Bakterielista L-Y */

2012-07-13T16:04:10Z

Bakterielista L-Y

Magnus Thore den 13 juli 2012 kl. 16.00

2012-07-13T16:00:22Z

Magnus Thore den 2 juni 2012 kl. 16.15

2012-06-02T16:15:20Z

Magnus Thore: /* Bakterielista L-Y */

2012-06-02T16:13:23Z

Bakterielista L-Y

Magnus Thore: /* Bakterielista L-Y */

2009-11-26T19:33:31Z

Bakterielista L-Y

Magnus Thore: /* Bakterielista L-Y */

2009-11-22T19:12:25Z

Bakterielista L-Y

Magnus Thore den 18 november 2009 kl. 10.16

2009-11-18T10:16:53Z

Magnus Thore den 11 november 2009 kl. 21.10

2009-11-11T21:10:46Z

Magnus Thore: /* Bakterielista L-Y */

2009-11-10T20:10:15Z

Bakterielista L-Y

Visa ändringar

Magnus Thore den 10 november 2009 kl. 20.01

2009-11-10T20:01:32Z

@@ Rad 277: / Rad 277: @@
 *MSHD014733----	'''''Vibrio'' species''' är gramnegativa, oxidaspositiva böjda stavar (måsvingar). De är vanligt förekommande i marina miljöer. Många arter är halofila och kräver salt i substraten för att tillväxa.
 **ATCC17749----	''Vibrio alginolyticus'' kan ge hudinfektioner, cellulit och extern otit. Eftersom bakteriens normala nisch är vattenassocierade miljöer, ses infektioner framförallt hos fiskare och simmare. Hos immundefekta kan bakterien ge livshotande bakteriemi.
-**MSHD014734----	''[[Vibrio cholerae]]'' förekommer i sött eller bräckt kontaminerat vatten, frukt och grönsaker. Vissa serotyper, typ O1 (och O139), ger upphov till sjukdomen kolera och producerar ett toxin (koleratoxinet (CT)). Vattentunna diarréer kan leda till extrem dehydrering. Kolera har funnits i Sverige men finns nu huvudsakligen i tropiska länder.
+**MSHD014734----	''[[Vibrio cholerae och övriga anmälningspliktiga Vibrio spp|Vibrio cholerae]]'' förekommer i sött eller bräckt kontaminerat vatten, frukt och grönsaker. Vissa serotyper, typ O1 (och O139), ger upphov till sjukdomen kolera och producerar ett toxin (koleratoxinet (CT)). Vattentunna diarréer kan leda till extrem dehydrering. Kolera har funnits i Sverige men finns nu huvudsakligen i tropiska länder.
 **ATCC33539----	''Vibrio damsela'' kan liksom ''Vibrio alginolyticus'' ge sårinfektioner efter hudtrauma i salt eller bräckt vatten.
 **ATCC17802----	''[[Vibrio cholerae och övriga anmälningspliktiga Vibrio spp|Vibrio parahemolyticus]]'' förekommer i tempererat saltvatten över hela världen. Den kan kontaminera skaldjur och hos människa ge toxinutlöst matförgiftning. Den kan ge sällsynta opportunistiska infektioner i sår, öga och öra.

@@ Rad 279: / Rad 279: @@
 **MSHD014734----	''[[Vibrio cholerae]]'' förekommer i sött eller bräckt kontaminerat vatten, frukt och grönsaker. Vissa serotyper, typ O1 (och O139), ger upphov till sjukdomen kolera och producerar ett toxin (koleratoxinet (CT)). Vattentunna diarréer kan leda till extrem dehydrering. Kolera har funnits i Sverige men finns nu huvudsakligen i tropiska länder.
 **ATCC33539----	''Vibrio damsela'' kan liksom ''Vibrio alginolyticus'' ge sårinfektioner efter hudtrauma i salt eller bräckt vatten.
-**ATCC17802----	''Vibrio parahemolyticus'' förekommer i tempererat saltvatten över hela världen. Den kan kontaminera skaldjur och hos människa ge toxinutlöst matförgiftning. Den kan ge sällsynta opportunistiska infektioner i sår, öga och öra.
+**ATCC17802----	''[[Vibrio cholerae och övriga anmälningspliktiga Vibrio spp|Vibrio parahemolyticus]]'' förekommer i tempererat saltvatten över hela världen. Den kan kontaminera skaldjur och hos människa ge toxinutlöst matförgiftning. Den kan ge sällsynta opportunistiska infektioner i sår, öga och öra.
-**ATCC27562----	''[[Vibrio vulnificus]]'' förekommer i havsvatten. Den har uttalad sjukdomsframkallande förmåga (sommartid) och kan ge sårinfektioner och septikemi, det senare bl.a. efter intagande av råa ostron. Individer med leversjukdom är särskilt känsliga.
+**ATCC27562----	''[[Vibrio cholerae och övriga anmälningspliktiga Vibrio spp|Vibrio vulnificus]]'' förekommer i havsvatten. Den har uttalad sjukdomsframkallande förmåga (sommartid) och kan ge sårinfektioner och septikemi, det senare bl.a. efter intagande av råa ostron. Individer med leversjukdom är särskilt känsliga.
 ----

@@ Rad 218: / Rad 218: @@
 *MSHD013210----	'''''Staphylococcus'' species''' är grampositiva, katalaspositiva kocker. De förekommer i hudens normalflora.
-**ATCC12600----	''[[Staphylococcus aureus]]'' är en vanlig orsak till abscesser, impetigo och sårinfektioner. ''S. aureus'' kan även förekomma i urinodling hos kateteriserade patienter eller som tecken på en embolisering till urinvägarna. Andra manifestationer är osteomyelit, artrit, empyem, septikemi, meningit, endokardit och toxic shock syndrome. Toxinutlöst matförgiftning förekommer. **MRSA (meticillinresistent ''S. aureus'') är resistent mot alla betalaktamantibiotika och ibland även mot andra antibiotika. Den utgör därigenom ett nosokomialt problem.
+**ATCC12600----	''[[Staphylococcus aureus]]'' är en vanlig orsak till abscesser, impetigo och sårinfektioner. ''S. aureus'' kan även förekomma i urinodling hos kateteriserade patienter eller som tecken på en embolisering till urinvägarna. Andra manifestationer är osteomyelit, artrit, empyem, septikemi, meningit, endokardit och toxic shock syndrome. Toxinutlöst matförgiftning förekommer.
 **ATCC14990----	''Staphylococcus epidermidis'' är den vanligaste koagulasnegativa stafylokocken i hudens normalflora. Den har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan ge infektioner utgående från främmande kroppar. Sjukhusstammar är ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant.
 **QU66716----	''[[Staphylococcus lugdunensis]]'' kan ge abscesser, septikemi, endokardit, graft- och protesinfektioner m.m. Infektionerna har ofta ett mer akut förlopp än man väntar sig av koagulasnegativa stafylokocker. Dock ses långdragna svårbehandlade infektioner av typ hidroadenit, paronyki och mastit.

@@ Rad 238: / Rad 238: @@
 *MSHD013291----	'''''Streptococcus'' species''' är grampositiva, katalasnegativa kocker. De indelas traditionellt efter sin hemolys på blodagarplattor. Alfastreptokocker ger en grön hemolys eller ingen hemolys, betahemolyserande streptokocker (eller förenklat betastreptokocker) ger en klar hemolys. Alfastreptokocker används i denna bok som gruppbeteckning för ej närmare identifierade streptokocker där de vanligaste arterna är uteslutna och närmare identifiering ej anses kliniskt nödvändig. De är normalflora i munhåla, svalg och tarm där de ofta har sina egna ekologiska nischer. Streptokocker kan med serologisk metodik indelas i olika grupper.
-**''[[Streptococcus agalactiae]]'', se Grupp B Streptokocker.
+**''[[Streptococcus agalactiae (GBS)]]'', se Grupp B Streptokocker.
 **ATCC33397----	''Streptococcus anginosus'' ingår i ''Streptococcus milleri''- gruppen (''S. anginosus, S. constellatus'', ''S. intermedius''). Den finns normalt i luftvägar, mag-tarmkanal och hud. Den kan ge empyem, abscesser, septikemi, meningit och endokardit.
 **ATCC33317----	''Streptococcus bovis'' tillhör GDS (grupp D streptokocker). Den finns normalt i mag-tarmkanal och luftvägar. Den kan orsaka septikemi (statistisk koppling mellan kolonmalignitet och ''S. bovis'' i blod) och endokardit.
@@ Rad 248: / Rad 248: @@
 **ATCC25175----	''Streptococcus mutans'' ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla, luftvägar och tarm. Den kan orsaka endokardit och medverkar till bildningen av dentala plaque.
 **ATCC35037----	''Streptococcus oralis'' (f.d. ''S. mitior'') ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla, luftvägar och tarm, och återfinns vid endokardit.
-**ATCC33400----	''Streptococcus pneumoniae'' (pneumokocker) orsakar akut otit, sinuit, pneumoni, septikemi och meningit. Bakterien har tidigare alltid varit känslig för penicillin men på senare år är resistensutveckling mot penicilliner och andra antibiotika ett växande problem.
+**ATCC33400----	''[[Streptococcus pneumoniae]]'' (pneumokocker) orsakar akut otit, sinuit, pneumoni, septikemi och meningit. Bakterien har tidigare alltid varit känslig för penicillin men på senare år är resistensutveckling mot penicilliner och andra antibiotika ett växande problem.
-**''Streptococcus pyogenes'', se Grupp A streptokocker.
+**''[[Streptococcus pyogenes]]'', se Grupp A streptokocker.
 **ATCC 7073----''	Streptococcus salivarius'' ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla och tarm. Den återfinns vid endokardit.
 **ATCC10556----	''Streptococcus sanguis'' ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla, luftvägar och tarm. Den kan orsaka endokardit och sinuit och medverkar vid bildningen av dentala plaque.

@@ Rad 220: / Rad 220: @@
 **ATCC12600----	''[[Staphylococcus aureus]]'' är en vanlig orsak till abscesser, impetigo och sårinfektioner. ''S. aureus'' kan även förekomma i urinodling hos kateteriserade patienter eller som tecken på en embolisering till urinvägarna. Andra manifestationer är osteomyelit, artrit, empyem, septikemi, meningit, endokardit och toxic shock syndrome. Toxinutlöst matförgiftning förekommer. **MRSA (meticillinresistent ''S. aureus'') är resistent mot alla betalaktamantibiotika och ibland även mot andra antibiotika. Den utgör därigenom ett nosokomialt problem.
 **ATCC14990----	''Staphylococcus epidermidis'' är den vanligaste koagulasnegativa stafylokocken i hudens normalflora. Den har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan ge infektioner utgående från främmande kroppar. Sjukhusstammar är ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant.
-**QU66716----	''Staphylococcus lugdunensis'' kan ge abscesser, septikemi, endokardit, graft- och protesinfektioner m.m. Infektionerna har ofta ett mer akut förlopp än man väntar sig av koagulasnegativa stafylokocker. Dock ses långdragna svårbehandlade infektioner av typ hidroadenit, paronyki och mastit.
+**QU66716----	''[[Staphylococcus lugdunensis]]'' kan ge abscesser, septikemi, endokardit, graft- och protesinfektioner m.m. Infektionerna har ofta ett mer akut förlopp än man väntar sig av koagulasnegativa stafylokocker. Dock ses långdragna svårbehandlade infektioner av typ hidroadenit, paronyki och mastit.
 **ATCC15305----	''Staphylococcus saprophyticus'' kan ge kraftig akut cystit hos kvinnor främst i fertil ålder. Ofta täta miktioner vilket ger låga bakterietal vid urinodling.

@@ Rad 112: / Rad 112: @@
 ----
-*ATCC43137----	'''''Pasteurella multocida''''' är en gramnegativ stav i munfloran hos hund och katt. Sårinfektion efter djurbett är vanligt. Septikemi, osteit och pneumoni ses som komplikation. Infektionerna är ofta svårläkta trots att bakterien in vitro är mycket antibiotikakänslig.
+*ATCC43137----	'''''[[Pasteurella multocida]]''''' är en gramnegativ stav i munfloran hos hund och katt. Sårinfektion efter djurbett är vanligt. Septikemi, osteit och pneumoni ses som komplikation. Infektionerna är ofta svårläkta trots att bakterien in vitro är mycket antibiotikakänslig.
 ----

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 ===  Förklaringar till förkortningar ===
-* '''QU kod''' 	Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informations¬värde, av C-NPU åsatt ett element eller annat nödvändigt begrepp när det inte finns någon annan professionellt väldefinierad kod.
+* '''QU kod''' 	Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informationsvärde, av C-NPU åsatt ett element eller annat nödvändigt begrepp när det inte finns någon annan professionellt väldefinierad kod.
 * '''MSH'''	= Medical Subject Heading kod.
 * '''UMLS'''	= United Medical Language System.
@@ Rad 168: / Rad 168: @@
 *MSHD011549----	'''''Pseudomonas'' species''' är gramnegativa, aeroba, nonfermentativa stavar. De är vanligt förekommande på växter, i jord och vatten.
-**ATCC10145----	''[[Pseudomonas aeruginosa]]'' kan även förekomma i tarmfloran, särskilt i samband med sjukhusvård. Den kan ge sårinfektion (grönaktigt var) och nosokomial urinvägsinfektion, extern otit, empyem, pneumoni, ögoninfektion (efter skada eller opera¬tion). Septikemi, endokardit och meningit finns beskrivet samt follikulit efter bad i bubbelpool.
+**ATCC10145----	''[[Pseudomonas aeruginosa]]'' kan även förekomma i tarmfloran, särskilt i samband med sjukhusvård. Den kan ge sårinfektion (grönaktigt var) och nosokomial urinvägsinfektion, extern otit, empyem, pneumoni, ögoninfektion (efter skada eller operation). Septikemi, endokardit och meningit finns beskrivet samt follikulit efter bad i bubbelpool.
 **ATCC13525----	''Pseudomonas fluorescens'' trivs i fuktiga miljöer. Den kan ge lågvirulenta, opportunistiska infektioner särskilt hos individer med nedsatt immunförsvar. Bakterien isoleras från urinvägar, sår och empyem.
 **ATCC17588----	''Pseudomonas stutzeri'' ger lågvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos patienter med nedsatt immunförsvar - empyem, urinvägsinfektion, sårinfektion.
@@ Rad 196: / Rad 196: @@
 *MSHD012705----	'''''Serratia'' species''' är relativt ovanliga gramnegativa stavar tillhörande ''Enterobacteriaceae'' i tarmfloran.
 **QU66694----	''Serratia liquefaciens'' kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion (stora brännskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit.
-**ATCC13880----	''Serratia marcescens'' kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, osteit, sårinfektion (stora brännskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit. Nosokomiala utbrott finns beskrivna från neonatalavdelningar samt från blodpåsar. Mest känd är de rödpigmenterade varianterna av denna bakterie som ”järteckens¬bakterie”.
+**ATCC13880----	''Serratia marcescens'' kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, osteit, sårinfektion (stora brännskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit. Nosokomiala utbrott finns beskrivna från neonatalavdelningar samt från blodpåsar. Mest känd är de rödpigmenterade varianterna av denna bakterie som ”järteckensbakterie”.
 ----
@@ Rad 204: / Rad 204: @@
 ----
-*MSHD012760----	'''''[[Shigella]]'' species''' är gramnegativa stavar tillhörande ''Enterobacteriaceae''. Fyra olika species finns: ''S. boydii'', ''S. dysenteriae, S. flexneri'' och'' S. sonnei''. Taxonomiskt är de egentligen invasiva kloner av ''E. coli''. Bakterierna kan med kontaminerad föda, vatten eller kontaktsmitta ge gastrointestinal infektion. Diarrén karakteriseras av blodtillblandning (rödsot) genom bakteriens invasiva förmåga i tarmslemhinnan. Endast sällan invaderas blodbanan.
+*MSHD012760----	'''''[[Shigella]]'' species''' är gramnegativa stavar tillhörande ''Enterobacteriaceae''. Fyra olika species finns: ''S. dysenteriae, S. flexneri'' ''S. boydii'' och'' S. sonnei''. Taxonomiskt är de egentligen invasiva kloner av ''E. coli''. Bakterierna kan med kontaminerad föda, vatten eller kontaktsmitta ge gastrointestinal infektion. Diarrén karakteriseras av blodtillblandning (rödsot) genom bakteriens invasiva förmåga i tarmslemhinnan. Endast sällan invaderas blodbanan.
 ----

@@ Rad 78: / Rad 78: @@
 ----
-*MSHD009161----	'''''Mycobacterium'' species''' är grampositiva, syrafasta och aeroba stavar.
+*MSHD009161----	'''''[[Mykobakterier|Mycobacterium'' species]]''' är grampositiva, syrafasta och aeroba stavar.
-**QU66471----	''[[Mycobacterium avium]]-intracellulare'' är två olika arter av mykobakterier vilka är mycket svåra att särskilja på laboratoriet. De behandlas därför som en egen grupp. De förekommer normalt i jord, vatten och hos djur och har en låg sjukdomsframkallande förmåga. Hos individer med normalt immunförsvar kan de ge adeniter och lungtuberkulosliknande sjukdom men hos individer med AIDS ger de oftast generaliserad sjukdom.
+**QU66471----	''[[Icke-tuberkulösa mykobakterier|Mycobacterium avium-intracellulare]]'' är två olika arter av mykobakterier vilka är mycket svåra att särskilja på laboratoriet. De behandlas därför som en egen grupp. De förekommer normalt i jord, vatten och hos djur och har en låg sjukdomsframkallande förmåga. Hos individer med normalt immunförsvar kan de ge adeniter och lungtuberkulosliknande sjukdom men hos individer med AIDS ger de oftast generaliserad sjukdom.
-**ATCC29571----	''Mycobacterium malmoense'' kan ge kronisk lunginfektion som röntgenologiskt påminner om lungtuberkulos. Fall med cervikal adenit finns beskrivna.
+**ATCC29571----	''[[Icke-tuberkulösa mykobakterier|Mycobacterium malmoense]]'' kan ge kronisk lunginfektion som röntgenologiskt påminner om lungtuberkulos. Fall med cervikal adenit finns beskrivna.
-**ATCC927----	''Mycobacterium marinum'' (även kallad ''M. balnei'') förekommer i såväl sött som salt vatten. Bakterien ger upphov till hudlesioner som till utseendet påminner om reumatoida noduli. Smitta kan överföras via swimmingpooler, akvarier, fiske och andra vattenaktiviteter.
+**ATCC927----	''[[Icke-tuberkulösa mykobakterier|Mycobacterium marinum]]'' (även kallad ''M. balnei'') förekommer i såväl sött som salt vatten. Bakterien ger upphov till hudlesioner som till utseendet påminner om reumatoida noduli. Smitta kan överföras via swimmingpooler, akvarier, fiske och andra vattenaktiviteter.
 **ATCC27294----	''[[Mycobacterium tuberculosis]]'' (tuberkelbakterien, tbb) ger upphov till tuberkulos. Vanligast är lungtuberkulos men infektionen kan slå ner i andra organ (meningit m.m.). Särskilt utsatta är individer med nedsatt immunförsvar (AIDS, undernäring). Klassas som BSL 3 patogen.

← Äldre version		Versionen från 10 november 2009 kl. 20.01
Rad 6:		Rad 6:

	----		----
		+	== Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier ==

−	== Bakterielista L-Y ==	+
		+	=== Förklaringar till förkortningar ===
		+
		+	* '''QU kod''' Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informations¬värde, av C-NPU åsatt ett element eller annat nödvändigt begrepp när det inte finns någon annan professionellt väldefinierad kod.
		+	* '''MSH''' = Medical Subject Heading kod.
		+	* '''UMLS''' = United Medical Language System.
		+	* '''ATCC '''= American Type Culture Collection accession number.
		+	* '''NCTC '''= National collection of type cultures.
		+
		+
		+	----
		+
		+	=== Bakterielista L-Y ===