<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Kromogena_substrat</id>
	<title>Kromogena substrat - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Kromogena_substrat"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T04:56:45Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=12709&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=12709&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2013-01-29T13:05:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 29 januari 2013 kl. 13.05&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l64&quot; &gt;Rad 64:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom tillsats av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], [[Screeningmetodik för ESBL|ESBL]]&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, CTX-M och KPC&lt;/del&gt;. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom tillsats av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], [[Screeningmetodik för ESBL|ESBL]]. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;         &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;         &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;VRE:&amp;#039;&amp;#039; I en studie av Malhotra-Kumar et al 2009 presenterades resultaten av en jämförelse mellan fyra olika fasta substrat av vilka två var avsedda för selektiv isolering av glykopeptidresistenta enterokocker från fecesprov. Författarna konkluderade att de selektiva substraten fungerade bra med känslighetsnivåer på 98-99 %. Det skall observeras att nivån av vankomycin är 8 mg/L i flera kromogena substrat för VRE, vilket kan innebära att en del av låggradigt resistenta stammar kan missas med sådana substrat. I [[Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), referensmetodik|gällande referensmetodik]] rekommenderas nivån 4 mg/L för optimal känslighet för isolering av enterokocker med &amp;#039;&amp;#039;vanB&amp;#039;&amp;#039;-gener.        &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;VRE:&amp;#039;&amp;#039; I en studie av Malhotra-Kumar et al 2009 presenterades resultaten av en jämförelse mellan fyra olika fasta substrat av vilka två var avsedda för selektiv isolering av glykopeptidresistenta enterokocker från fecesprov. Författarna konkluderade att de selektiva substraten fungerade bra med känslighetsnivåer på 98-99 %. Det skall observeras att nivån av vankomycin är 8 mg/L i flera kromogena substrat för VRE, vilket kan innebära att en del av låggradigt resistenta stammar kan missas med sådana substrat. I [[Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), referensmetodik|gällande referensmetodik]] rekommenderas nivån 4 mg/L för optimal känslighet för isolering av enterokocker med &amp;#039;&amp;#039;vanB&amp;#039;&amp;#039;-gener.        &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l72&quot; &gt;Rad 72:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 72:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:ESBL_013.jpg|thumb|500px|left| Kromogent ESBL-medium (&amp;#039;&amp;#039;bioMerieux&amp;#039;&amp;#039;) med screeningprov från feces. Två olika kolonityper kan urskiljas (&amp;#039;&amp;#039;E. coli&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter&amp;#039;&amp;#039; species).&amp;#039;&amp;#039; Foto; Camilla Svensson&amp;#039;&amp;#039;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:ESBL_013.jpg|thumb|500px|left| Kromogent ESBL-medium (&amp;#039;&amp;#039;bioMerieux&amp;#039;&amp;#039;) med screeningprov från feces. Två olika kolonityper kan urskiljas (&amp;#039;&amp;#039;E. coli&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter&amp;#039;&amp;#039; species).&amp;#039;&amp;#039; Foto; Camilla Svensson&amp;#039;&amp;#039;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;ESBL&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, CTX&lt;/del&gt;-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;M och KPC&lt;/del&gt;:&amp;#039;&amp;#039; Färdigberedda plattor eller supplement till kromagarfabrikat för påvisning av ESBL-producerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns tillgängliga. Dessa innehåller olika antibiotikablandningar, exempelvis med cefpodoxim som ett av dessa, för att bli selektiva för ESBL-producerande bakterier. I en studie på fecesprover (Glupczynski et al, 2007) jämfördes det selektiva kromogena mediet ESBL-Bx, bioMérieux, med egentillverkade MacConkey-plattor med ceftazidim 2 mg /L. Känsligheten avseende påvisande av ESBL var 97.7 % för ESBL-Bx mot 84.1 % för de egentillverkade plattorna. Kromogena substrat marknadsförs också för selektiv isolering av CTX-M-ESBL. I en studie (Randall et al 2009) rapporteras ett sådant medium ha en känslighet motsvarande 100 % för selektiv isolering av &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; med &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;blaCTX&lt;/del&gt;-M-gen.             &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;ESBL-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;producerande bakterier&lt;/ins&gt;:&amp;#039;&amp;#039; Färdigberedda plattor eller supplement till kromagarfabrikat för påvisning av ESBL-producerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns tillgängliga. Dessa innehåller olika antibiotikablandningar, exempelvis med cefpodoxim som ett av dessa, för att bli selektiva för ESBL-producerande bakterier. I en studie på fecesprover (Glupczynski et al, 2007) jämfördes det selektiva kromogena mediet ESBL-Bx, bioMérieux, med egentillverkade MacConkey-plattor med ceftazidim 2 mg /L. Känsligheten avseende påvisande av ESBL var 97.7 % för ESBL-Bx mot 84.1 % för de egentillverkade plattorna. Kromogena substrat marknadsförs också för selektiv isolering av CTX-M-ESBL. I en studie (Randall et al 2009) rapporteras ett sådant medium ha en känslighet motsvarande 100 % för selektiv isolering av &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; med &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bland annat CTX&lt;/ins&gt;-M-gen.             &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Selektiva kromogena substrat för rutinpåvisning av karbapenemasproducerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns men används hittills endast i begränsad omfattning (Perry et al 2011, Vrioni et al 2012). Dessa är ännu inte utvärderade avseende prestanda och behovet för humant bruk. Se också artikeln  [[Screeningmetodik för ESBL]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Selektiva kromogena substrat för rutinpåvisning av karbapenemasproducerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns men används hittills endast i begränsad omfattning (Perry et al 2011, Vrioni et al 2012). Dessa är ännu inte utvärderade avseende prestanda och behovet för humant bruk. Se också artikeln  [[Screeningmetodik för ESBL]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=12707&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=12707&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2013-01-29T12:57:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 29 januari 2013 kl. 12.57&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l64&quot; &gt;Rad 64:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;tillsatts &lt;/del&gt;av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], [[Screeningmetodik för ESBL|ESBL]], CTX-M och KPC. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;tillsats &lt;/ins&gt;av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], [[Screeningmetodik för ESBL|ESBL]], CTX-M och KPC. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;         &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;         &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;VRE:&amp;#039;&amp;#039; I en studie av Malhotra-Kumar et al 2009 presenterades resultaten av en jämförelse mellan fyra olika fasta substrat av vilka två var avsedda för selektiv isolering av glykopeptidresistenta enterokocker från fecesprov. Författarna konkluderade att de selektiva substraten fungerade bra med känslighetsnivåer på 98-99 %. Det skall observeras att nivån av vankomycin är 8 mg/L i flera kromogena substrat för VRE, vilket kan innebära att en del av låggradigt resistenta stammar kan missas med sådana substrat. I [[Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), referensmetodik|gällande referensmetodik]] rekommenderas nivån 4 mg/L för optimal känslighet för isolering av enterokocker med &amp;#039;&amp;#039;vanB&amp;#039;&amp;#039;-gener.        &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;VRE:&amp;#039;&amp;#039; I en studie av Malhotra-Kumar et al 2009 presenterades resultaten av en jämförelse mellan fyra olika fasta substrat av vilka två var avsedda för selektiv isolering av glykopeptidresistenta enterokocker från fecesprov. Författarna konkluderade att de selektiva substraten fungerade bra med känslighetsnivåer på 98-99 %. Det skall observeras att nivån av vankomycin är 8 mg/L i flera kromogena substrat för VRE, vilket kan innebära att en del av låggradigt resistenta stammar kan missas med sådana substrat. I [[Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), referensmetodik|gällande referensmetodik]] rekommenderas nivån 4 mg/L för optimal känslighet för isolering av enterokocker med &amp;#039;&amp;#039;vanB&amp;#039;&amp;#039;-gener.        &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11773&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* REFERENSER */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11773&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-06-19T10:17:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;REFERENSER&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 19 juni 2012 kl. 10.17&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l94&quot; &gt;Rad 94:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 94:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*14. Malhotra-Kumar, S., et al. Evaluation of culture-based approaches for rapid detection of glycopeptides-resistant enterococci: a randomized, investigator-blinded study. Abstract number 0251. ESCMID 2009        &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*14. Malhotra-Kumar, S., et al. Evaluation of culture-based approaches for rapid detection of glycopeptides-resistant enterococci: a randomized, investigator-blinded study. Abstract number 0251. ESCMID 2009        &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*15. Randall, L.P., et al. Evaluation of CHROMagar CTX, a novel medium for isolating CTX-M-ESBL-positive Enterobacteriaceae while inhibiting AmpC-producing strains. J Antimicrob Chemother. 2009;63:302-308      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*15. Randall, L.P., et al. Evaluation of CHROMagar CTX, a novel medium for isolating CTX-M-ESBL-positive Enterobacteriaceae while inhibiting AmpC-producing strains. J Antimicrob Chemother. 2009;63:302-308      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*16. Nakashima, Y., et al. A Chromogenic Substrate Culture Plate for early identification of Vibrio vulnificus and Isolation of other marine Vibrios. Ann Clin Lab Science. 2007;37:330-334 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;    &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*16. Nakashima, Y., et al. A Chromogenic Substrate Culture Plate for early identification of Vibrio vulnificus and Isolation of other marine Vibrios. Ann Clin Lab Science. 2007;37:330-334&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*17. Vrioni, G., et al. Comparative evaluation of a prototype chromogenic medium (chromID CARBA) for detecting carbapenemase-producing Enterobacteriaceae in surveillance rectal swabs. J Clin Microbiol,  published online ahead of print on 29 March 2012.       &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Laboratoriediagnostik]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Laboratoriediagnostik]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11772&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11772&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-06-19T10:13:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 19 juni 2012 kl. 10.13&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l74&quot; &gt;Rad 74:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 74:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;ESBL, CTX-M och KPC:&amp;#039;&amp;#039; Färdigberedda plattor eller supplement till kromagarfabrikat för påvisning av ESBL-producerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns tillgängliga. Dessa innehåller olika antibiotikablandningar, exempelvis med cefpodoxim som ett av dessa, för att bli selektiva för ESBL-producerande bakterier. I en studie på fecesprover (Glupczynski et al, 2007) jämfördes det selektiva kromogena mediet ESBL-Bx, bioMérieux, med egentillverkade MacConkey-plattor med ceftazidim 2 mg /L. Känsligheten avseende påvisande av ESBL var 97.7 % för ESBL-Bx mot 84.1 % för de egentillverkade plattorna. Kromogena substrat marknadsförs också för selektiv isolering av CTX-M-ESBL. I en studie (Randall et al 2009) rapporteras ett sådant medium ha en känslighet motsvarande 100 % för selektiv isolering av &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; med blaCTX-M-gen.             &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;ESBL, CTX-M och KPC:&amp;#039;&amp;#039; Färdigberedda plattor eller supplement till kromagarfabrikat för påvisning av ESBL-producerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns tillgängliga. Dessa innehåller olika antibiotikablandningar, exempelvis med cefpodoxim som ett av dessa, för att bli selektiva för ESBL-producerande bakterier. I en studie på fecesprover (Glupczynski et al, 2007) jämfördes det selektiva kromogena mediet ESBL-Bx, bioMérieux, med egentillverkade MacConkey-plattor med ceftazidim 2 mg /L. Känsligheten avseende påvisande av ESBL var 97.7 % för ESBL-Bx mot 84.1 % för de egentillverkade plattorna. Kromogena substrat marknadsförs också för selektiv isolering av CTX-M-ESBL. I en studie (Randall et al 2009) rapporteras ett sådant medium ha en känslighet motsvarande 100 % för selektiv isolering av &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; med blaCTX-M-gen.             &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Selektiva kromogena substrat för rutinpåvisning av karbapenemasproducerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns men används hittills endast i begränsad omfattning (Perry et al 2011). Dessa är ännu inte utvärderade avseende prestanda och behovet för humant bruk. Se också artikeln  [[Screeningmetodik för ESBL]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Selektiva kromogena substrat för rutinpåvisning av karbapenemasproducerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns men används hittills endast i begränsad omfattning (Perry et al 2011&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, Vrioni et al 2012&lt;/ins&gt;). Dessa är ännu inte utvärderade avseende prestanda och behovet för humant bruk. Se också artikeln  [[Screeningmetodik för ESBL]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Länkar==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Länkar==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11766&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11766&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-06-15T10:19:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 15 juni 2012 kl. 10.19&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l65&quot; &gt;Rad 65:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 65:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom tillsatts av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], [[Screeningmetodik för ESBL|ESBL]], CTX-M och KPC. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom tillsatts av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], [[Screeningmetodik för ESBL|ESBL]], CTX-M och KPC. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;      &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;       &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;VRE:&amp;#039;&amp;#039; I en studie av Malhotra-Kumar et al 2009 presenterades resultaten av en jämförelse mellan fyra olika fasta substrat av vilka två var avsedda för selektiv isolering av glykopeptidresistenta enterokocker från fecesprov. Författarna konkluderade att de selektiva substraten fungerade bra med känslighetsnivåer på 98-99 %. Det skall observeras att nivån av vankomycin är 8 mg/L i flera kromogena substrat för VRE, vilket kan innebära att en del av låggradigt resistenta stammar kan missas med sådana substrat. I [[Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), referensmetodik|gällande referensmetodik]] rekommenderas nivån 4 mg/L för optimal känslighet för isolering av enterokocker med &amp;#039;&amp;#039;vanB&amp;#039;&amp;#039;-gener. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;     &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;VRE:&amp;#039;&amp;#039; I en studie av Malhotra-Kumar et al 2009 presenterades resultaten av en jämförelse mellan fyra olika fasta substrat av vilka två var avsedda för selektiv isolering av glykopeptidresistenta enterokocker från fecesprov. Författarna konkluderade att de selektiva substraten fungerade bra med känslighetsnivåer på 98-99 %. Det skall observeras att nivån av vankomycin är 8 mg/L i flera kromogena substrat för VRE, vilket kan innebära att en del av låggradigt resistenta stammar kan missas med sådana substrat. I [[Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), referensmetodik|gällande referensmetodik]] rekommenderas nivån 4 mg/L för optimal känslighet för isolering av enterokocker med &amp;#039;&amp;#039;vanB&amp;#039;&amp;#039;-gener. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;      &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;      &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;       &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;MRSA:&amp;#039;&amp;#039; Ett antal kromogena substrat för detektion av MRSA finns tillgängliga. Över tid har olika selektiva antibiotika använts i dessa (meticillin, oxacillin, cefoxitin) varvid medier med cefoxitin uppvisat bäst känslighet, vilket möjligen kan förklaras av att den substansen inducerar PBP2´effektivare än de andra. Andra antibiotikakombinationer förekommer också och känsligheten avseende påvisande av MRSA i olika prover är med nyare medier mycket hög (&amp;gt;99 %, Perry and Freydière, 2007).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;MRSA:&amp;#039;&amp;#039; Ett antal kromogena substrat för detektion av MRSA finns tillgängliga. Över tid har olika selektiva antibiotika använts i dessa (meticillin, oxacillin, cefoxitin) varvid medier med cefoxitin uppvisat bäst känslighet, vilket möjligen kan förklaras av att den substansen inducerar PBP2´effektivare än de andra. Andra antibiotikakombinationer förekommer också och känsligheten avseende påvisande av MRSA i olika prover är med nyare medier mycket hög (&amp;gt;99 %, Perry and Freydière, 2007).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:ESBL_013.jpg|thumb|500px|left| Kromogent ESBL-medium (&amp;#039;&amp;#039;bioMerieux&amp;#039;&amp;#039;) med screeningprov från feces. Två olika kolonityper kan urskiljas (&amp;#039;&amp;#039;E. coli&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter&amp;#039;&amp;#039; species).&amp;#039;&amp;#039; Foto; Camilla Svensson&amp;#039;&amp;#039;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:ESBL_013.jpg|thumb|500px|left| Kromogent ESBL-medium (&amp;#039;&amp;#039;bioMerieux&amp;#039;&amp;#039;) med screeningprov från feces. Två olika kolonityper kan urskiljas (&amp;#039;&amp;#039;E. coli&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter&amp;#039;&amp;#039; species).&amp;#039;&amp;#039; Foto; Camilla Svensson&amp;#039;&amp;#039;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;ESBL, CTX-M och KPC:&amp;#039;&amp;#039; Färdigberedda plattor eller supplement till kromagarfabrikat för påvisning av ESBL-producerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns tillgängliga. Dessa innehåller olika antibiotikablandningar, exempelvis med cefpodoxim som ett av dessa, för att bli selektiva för ESBL-producerande bakterier. I en studie på fecesprover (Glupczynski et al, 2007) jämfördes det selektiva kromogena mediet ESBL-Bx, bioMérieux, med egentillverkade MacConkey-plattor med ceftazidim 2 mg /L. Känsligheten avseende påvisande av ESBL var 97.7 % för ESBL-Bx mot 84.1 % för de egentillverkade plattorna. Kromogena substrat marknadsförs också för selektiv isolering av CTX-M-ESBL. I en studie (Randall et al 2009) rapporteras ett sådant medium ha en känslighet motsvarande 100 % för selektiv isolering av &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; med blaCTX-M-gen. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;          &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;ESBL, CTX-M och KPC:&amp;#039;&amp;#039; Färdigberedda plattor eller supplement till kromagarfabrikat för påvisning av ESBL-producerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns tillgängliga. Dessa innehåller olika antibiotikablandningar, exempelvis med cefpodoxim som ett av dessa, för att bli selektiva för ESBL-producerande bakterier. I en studie på fecesprover (Glupczynski et al, 2007) jämfördes det selektiva kromogena mediet ESBL-Bx, bioMérieux, med egentillverkade MacConkey-plattor med ceftazidim 2 mg /L. Känsligheten avseende påvisande av ESBL var 97.7 % för ESBL-Bx mot 84.1 % för de egentillverkade plattorna. Kromogena substrat marknadsförs också för selektiv isolering av CTX-M-ESBL. I en studie (Randall et al 2009) rapporteras ett sådant medium ha en känslighet motsvarande 100 % för selektiv isolering av &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; med blaCTX-M-gen. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;           &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Selektiva kromogena substrat för rutinpåvisning av karbapenemasproducerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns men används hittills endast i begränsad omfattning (Perry et al 2011). Dessa är ännu inte utvärderade avseende prestanda och behovet för humant bruk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Selektiva kromogena substrat för rutinpåvisning av karbapenemasproducerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns men används hittills endast i begränsad omfattning (Perry et al 2011). Dessa är ännu inte utvärderade avseende prestanda och behovet för humant bruk&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. Se också artikeln  [[Screeningmetodik för ESBL]]&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Länkar==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Länkar==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11674&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* GBS */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11674&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-06-03T06:31:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;GBS&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 3 juni 2012 kl. 06.31&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l61&quot; &gt;Rad 61:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 61:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====GBS====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====GBS====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fortfarande orsakar GBS ett antal invasiva neonatala early onset-infektioner. Smittan överförs till barnet via vagina hos koloniserade mödrar i samband med förlossningen. Oavsett vilket fast substrat som används för primäridentifieringen skall varje screeningsprov för [[Streptococcus agalactiae (GBS)|GBS]] anrikas i &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;särskild &lt;/del&gt;anrikningsbuljong. Olika fasta differentierande substrat finns tillgängliga, bland andra Islam-agar (modifierad som Grananda-medium) som bygger på egenskapen hos hemolytiska GBS-isolat att producera ett orange-färgat pigment. Både sensitivitet och specificitet blir lidande av att ickehemolytiska GBS-isolat inte producerar pigment, varför kromogena substrat för organismerna har utvecklats. Dessa har rapporterats ha högre känslighet än blod-agar och Granada-medium (Roure et al. 2006).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fortfarande orsakar GBS ett antal invasiva neonatala early onset-infektioner. Smittan överförs till barnet via vagina hos koloniserade mödrar i samband med förlossningen. Oavsett vilket fast substrat som används för primäridentifieringen skall varje screeningsprov för [[Streptococcus agalactiae (GBS)|GBS]] anrikas i &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Bilaga 1: Substratrecept- Hud, mjukdelar, skelett och inre organ#11.  Selektiv &lt;/ins&gt;anrikningsbuljong &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;för betahemolyserande streptokocker (här  använd som ”GBS-buljong”)|selektiv anrikningsbuljong]]&lt;/ins&gt;. Olika fasta differentierande substrat finns tillgängliga, bland andra Islam-agar (modifierad som Grananda-medium) som bygger på egenskapen hos hemolytiska GBS-isolat att producera ett orange-färgat pigment. Både sensitivitet och specificitet blir lidande av att ickehemolytiska GBS-isolat inte producerar pigment, varför kromogena substrat för organismerna har utvecklats. Dessa har rapporterats ha högre känslighet än blod-agar och Granada-medium (Roure et al. 2006).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11673&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* GBS */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11673&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-06-03T06:30:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;GBS&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 3 juni 2012 kl. 06.30&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l61&quot; &gt;Rad 61:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 61:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====GBS====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====GBS====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fortfarande orsakar GBS ett antal invasiva neonatala early onset-infektioner. Smittan överförs till barnet via vagina hos koloniserade mödrar i samband med förlossningen. Oavsett vilket fast substrat som används för primäridentifieringen skall varje screeningsprov för [[Streptococcus agalactiae (GBS)|GBS]] anrikas i särskild anrikningsbuljong. Olika fasta differentierande substrat finns tillgängliga, bland andra Islam-agar (modifierad som Grananda-medium) som bygger på egenskapen hos hemolytiska GBS-isolat att producera ett orange-färgat pigment. Både sensitivitet och specificitet blir lidande av att ickehemolytiska GBS-isolat producerar pigment, varför kromogena substrat för organismerna har utvecklats. Dessa har rapporterats ha högre känslighet än blod-agar och Granada-medium (Roure et al. 2006).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fortfarande orsakar GBS ett antal invasiva neonatala early onset-infektioner. Smittan överförs till barnet via vagina hos koloniserade mödrar i samband med förlossningen. Oavsett vilket fast substrat som används för primäridentifieringen skall varje screeningsprov för [[Streptococcus agalactiae (GBS)|GBS]] anrikas i särskild anrikningsbuljong. Olika fasta differentierande substrat finns tillgängliga, bland andra Islam-agar (modifierad som Grananda-medium) som bygger på egenskapen hos hemolytiska GBS-isolat att producera ett orange-färgat pigment. Både sensitivitet och specificitet blir lidande av att ickehemolytiska GBS-isolat &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;inte &lt;/ins&gt;producerar pigment, varför kromogena substrat för organismerna har utvecklats. Dessa har rapporterats ha högre känslighet än blod-agar och Granada-medium (Roure et al. 2006).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11672&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* GBS */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=11672&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-06-03T06:29:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;GBS&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 3 juni 2012 kl. 06.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l61&quot; &gt;Rad 61:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 61:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====GBS====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====GBS====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fortfarande orsakar GBS ett antal invasiva neonatala early onset-infektioner. Smittan överförs till barnet via vagina hos koloniserade mödrar i samband med förlossningen. Oavsett vilket fast substrat som används för primäridentifieringen skall varje screeningsprov för [[GBS]] anrikas i särskild &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/del&gt;anrikningsbuljong&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/del&gt;. Olika fasta differentierande substrat finns tillgängliga, bland andra Islam-agar (modifierad som Grananda-medium) som bygger på egenskapen hos hemolytiska GBS-isolat att producera ett orange-färgat pigment. Både sensitivitet och specificitet blir lidande av att ickehemolytiska GBS-isolat producerar pigment, varför kromogena substrat för organismerna har utvecklats. Dessa har rapporterats ha högre känslighet än blod-agar och Granada-medium (Roure et al. 2006). &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;                 &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fortfarande orsakar GBS ett antal invasiva neonatala early onset-infektioner. Smittan överförs till barnet via vagina hos koloniserade mödrar i samband med förlossningen. Oavsett vilket fast substrat som används för primäridentifieringen skall varje screeningsprov för [[&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Streptococcus agalactiae (GBS)|&lt;/ins&gt;GBS]] anrikas i särskild anrikningsbuljong. Olika fasta differentierande substrat finns tillgängliga, bland andra Islam-agar (modifierad som Grananda-medium) som bygger på egenskapen hos hemolytiska GBS-isolat att producera ett orange-färgat pigment. Både sensitivitet och specificitet blir lidande av att ickehemolytiska GBS-isolat producerar pigment, varför kromogena substrat för organismerna har utvecklats. Dessa har rapporterats ha högre känslighet än blod-agar och Granada-medium (Roure et al. 2006).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom tillsatts av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], [[Screeningmetodik för ESBL|ESBL]], CTX-M och KPC. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom tillsatts av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], [[Screeningmetodik för ESBL|ESBL]], CTX-M och KPC. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=10757&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=10757&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-04-30T15:03:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 30 april 2012 kl. 15.03&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l71&quot; &gt;Rad 71:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 71:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;MRSA:&amp;#039;&amp;#039; Ett antal kromogena substrat för detektion av MRSA finns tillgängliga. Över tid har olika selektiva antibiotika använts i dessa (meticillin, oxacillin, cefoxitin) varvid medier med cefoxitin uppvisat bäst känslighet, vilket möjligen kan förklaras av att den substansen inducerar PBP2´effektivare än de andra. Andra antibiotikakombinationer förekommer också och känsligheten avseende påvisande av MRSA i olika prover är med nyare medier mycket hög (&amp;gt;99 %, Perry and Freydière, 2007).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;MRSA:&amp;#039;&amp;#039; Ett antal kromogena substrat för detektion av MRSA finns tillgängliga. Över tid har olika selektiva antibiotika använts i dessa (meticillin, oxacillin, cefoxitin) varvid medier med cefoxitin uppvisat bäst känslighet, vilket möjligen kan förklaras av att den substansen inducerar PBP2´effektivare än de andra. Andra antibiotikakombinationer förekommer också och känsligheten avseende påvisande av MRSA i olika prover är med nyare medier mycket hög (&amp;gt;99 %, Perry and Freydière, 2007).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:ESBL_013.jpg|thumb|500px|left| Kromogent ESBL-medium (&amp;#039;&amp;#039;bioMerieux&amp;#039;&amp;#039;) med screeningprov från feces. Två olika kolonityper kan urskiljas (&amp;#039;&amp;#039;E. coli&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Enterobacter&amp;#039;&amp;#039; species).&amp;#039;&amp;#039; Foto; Camilla Svensson&amp;#039;&amp;#039;]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt; &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;ESBL, CTX-M och KPC:&amp;#039;&amp;#039; Färdigberedda plattor eller supplement till kromagarfabrikat för påvisning av ESBL-producerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns tillgängliga. Dessa innehåller olika antibiotikablandningar, exempelvis med cefpodoxim som ett av dessa, för att bli selektiva för ESBL-producerande bakterier. I en studie på fecesprover (Glupczynski et al, 2007) jämfördes det selektiva kromogena mediet ESBL-Bx, bioMérieux, med egentillverkade MacConkey-plattor med ceftazidim 2 mg /L. Känsligheten avseende påvisande av ESBL var 97.7 % för ESBL-Bx mot 84.1 % för de egentillverkade plattorna. Kromogena substrat marknadsförs också för selektiv isolering av CTX-M-ESBL. I en studie (Randall et al 2009) rapporteras ett sådant medium ha en känslighet motsvarande 100 % för selektiv isolering av &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; med blaCTX-M-gen.            &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;ESBL, CTX-M och KPC:&amp;#039;&amp;#039; Färdigberedda plattor eller supplement till kromagarfabrikat för påvisning av ESBL-producerande &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; finns tillgängliga. Dessa innehåller olika antibiotikablandningar, exempelvis med cefpodoxim som ett av dessa, för att bli selektiva för ESBL-producerande bakterier. I en studie på fecesprover (Glupczynski et al, 2007) jämfördes det selektiva kromogena mediet ESBL-Bx, bioMérieux, med egentillverkade MacConkey-plattor med ceftazidim 2 mg /L. Känsligheten avseende påvisande av ESBL var 97.7 % för ESBL-Bx mot 84.1 % för de egentillverkade plattorna. Kromogena substrat marknadsförs också för selektiv isolering av CTX-M-ESBL. I en studie (Randall et al 2009) rapporteras ett sådant medium ha en känslighet motsvarande 100 % för selektiv isolering av &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; med blaCTX-M-gen.            &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=10238&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kromogena_substrat&amp;diff=10238&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-04-23T20:33:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 23 april 2012 kl. 20.33&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l65&quot; &gt;Rad 65:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 65:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;====Kromogena substrat för detektion av antibiotikaresistenta bakterier i kliniska prov====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom tillsatts av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], ESBL, CTX-M och KPC. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett antal kromogena substrat finns tillgängliga för primärisolering och presumtiv identifiering av olika typer av antibiotikaresistens. Dessa baseras på kromogena media som gjorts selektiva genom tillsatts av antibiotika. Substrat finns (2011) för [[MRSA]], [[VRE]], &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Screeningmetodik för &lt;/ins&gt;ESBL&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|ESBL]]&lt;/ins&gt;, CTX-M och KPC. Generellt hänvisar vi till gällande referensmetodik avseende påvisande av antibiotikaresistenta bakterier (REF) och inget av substraten rekommenderas som referenssubstrat.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;        &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;        &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;VRE:&amp;#039;&amp;#039; I en studie av Malhotra-Kumar et al 2009 presenterades resultaten av en jämförelse mellan fyra olika fasta substrat av vilka två var avsedda för selektiv isolering av glykopeptidresistenta enterokocker från fecesprov. Författarna konkluderade att de selektiva substraten fungerade bra med känslighetsnivåer på 98-99 %. Det skall observeras att nivån av vankomycin är 8 mg/L i flera kromogena substrat för VRE, vilket kan innebära att en del av låggradigt resistenta stammar kan missas med sådana substrat. I [[Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), referensmetodik|gällande referensmetodik]] rekommenderas nivån 4 mg/L för optimal känslighet för isolering av enterokocker med &amp;#039;&amp;#039;vanB&amp;#039;&amp;#039;-gener.       &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;VRE:&amp;#039;&amp;#039; I en studie av Malhotra-Kumar et al 2009 presenterades resultaten av en jämförelse mellan fyra olika fasta substrat av vilka två var avsedda för selektiv isolering av glykopeptidresistenta enterokocker från fecesprov. Författarna konkluderade att de selektiva substraten fungerade bra med känslighetsnivåer på 98-99 %. Det skall observeras att nivån av vankomycin är 8 mg/L i flera kromogena substrat för VRE, vilket kan innebära att en del av låggradigt resistenta stammar kan missas med sådana substrat. I [[Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), referensmetodik|gällande referensmetodik]] rekommenderas nivån 4 mg/L för optimal känslighet för isolering av enterokocker med &amp;#039;&amp;#039;vanB&amp;#039;&amp;#039;-gener.       &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>