Mässlingsvirus - Versionshistorik

Öjar Melefors: /* Verifikation av positivt fynd samt typning av mässlingsvirus */

2014-01-13T13:01:11Z

Verifikation av positivt fynd samt typning av mässlingsvirus

Öjar Melefors: /* Verifikation av positivt fynd samt typning av mässlingsvirus */

2014-01-13T13:00:50Z

Verifikation av positivt fynd samt typning av mässlingsvirus

Öjar Melefors: /* Epidemiologi */

2014-01-13T12:59:32Z

Epidemiologi

Magnus Thore den 28 maj 2012 kl. 06.17

2012-05-28T06:17:58Z

Magnus Thore den 20 maj 2012 kl. 17.09

2012-05-20T17:09:51Z

Visa ändringar

Magnus Thore: flyttade Mässling (diagnostik) till Mässlingsvirus

2012-05-20T16:49:15Z

flyttade Mässling (diagnostik) till Mässlingsvirus

Magnus Thore: /* Klinik */

2012-05-17T15:34:57Z

Klinik

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2012-05-17T15:14:29Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* Svarsrutiner */

2012-05-01T09:24:24Z

Svarsrutiner

Magnus Thore: /* Provtagning */

2012-04-29T07:48:55Z

Provtagning

@@ Rad 73: / Rad 73: @@
 ===Verifikation av positivt fynd samt typning av mässlingsvirus===
 WHO har som mål att eliminera mässling i första hand genom att öka vaccinationstäckningen globalt, effektiv övervakning, utbrottsbevakning och utbrottsberedskap. WHO har etablerat ett laboratorienätverk med 690 laboratorier verksamma i 183 länder med fokus på mässling och rubellaövervakning. WHO har som mål i Europaregionen att eliminera mässling och röda hund i regionen till 2015. För att uppnå målet skall vaccinationstäckning för 2 doser vara >95 %.  I Sverige har Folkhälsomyndigheten WHO ackrediteringen för mässling och rubella.
-För att uppfylla Sveriges WHO ackreditering för mässling skall bland annat Folkhälsomyndigheten verifiera serologiska diagnoser samt genotypa positiva prover. Således önskar Folkhälsomyndigheten att positiva prover skickas till Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten verifierar den serologiska diagnosen samt skickar serumprover vidare till WHO-laboratoriet i Tyskland för ytterligare verifikation av serologisk diagnostik med två olika metoder. Nukleotidsekvenser som erhållit via genotypning vid SMI skickas till en specifik mässlingsdatabas, MeaNS [http://www.who-measles.org/Public/Web_Front/main.php].
+För att uppfylla Sveriges WHO ackreditering för mässling skall bland annat Folkhälsomyndigheten verifiera serologiska diagnoser samt genotypa positiva prover. Således önskar Folkhälsomyndigheten att positiva prover skickas till Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten verifierar den serologiska diagnosen samt skickar serumprover vidare till WHO-laboratoriet i Tyskland för ytterligare verifikation av serologisk diagnostik med två olika metoder. Nukleotidsekvenser som erhållit via genotypning vid Folkhälsomyndigheten skickas till en specifik mässlingsdatabas, MeaNS [http://www.who-measles.org/Public/Web_Front/main.php].
 == Laboratorierapportering ==

@@ Rad 72: / Rad 72: @@
 EQUALIS tillhandahåller paneler för IgG-och IgM antikroppsbestämning avseende mässling.
 ===Verifikation av positivt fynd samt typning av mässlingsvirus===
-WHO har som mål att eliminera mässling i första hand genom att öka vaccinationstäckningen globalt, effektiv övervakning, utbrottsbevakning och utbrottsberedskap. WHO har etablerat ett laboratorienätverk med 690 laboratorier verksamma i 183 länder med fokus på mässling och rubellaövervakning. WHO har som mål i Europaregionen att eliminera mässling och röda hund i regionen till 2015. För att uppnå målet skall vaccinationstäckning för 2 doser vara >95 %.  I Sverige har SMI WHO ackrediteringen för mässling och rubella.
+WHO har som mål att eliminera mässling i första hand genom att öka vaccinationstäckningen globalt, effektiv övervakning, utbrottsbevakning och utbrottsberedskap. WHO har etablerat ett laboratorienätverk med 690 laboratorier verksamma i 183 länder med fokus på mässling och rubellaövervakning. WHO har som mål i Europaregionen att eliminera mässling och röda hund i regionen till 2015. För att uppnå målet skall vaccinationstäckning för 2 doser vara >95 %.  I Sverige har Folkhälsomyndigheten WHO ackrediteringen för mässling och rubella.
-För att uppfylla Sveriges WHO ackreditering för mässling skall bland annat SMI verifiera serologiska diagnoser samt genotypa positiva prover. Således önskar SMI att positiva prover skickas till SMI. SMI verifierar den serologiska diagnosen samt skickar serumprover vidare till WHO-laboratoriet i Tyskland för ytterligare verifikation av serologisk diagnostik med två olika metoder. Nukleotidsekvenser som erhållit via genotypning vid SMI skickas till en specifik mässlingsdatabas, MeaNS [http://www.who-measles.org/Public/Web_Front/main.php].
+För att uppfylla Sveriges WHO ackreditering för mässling skall bland annat Folkhälsomyndigheten verifiera serologiska diagnoser samt genotypa positiva prover. Således önskar Folkhälsomyndigheten att positiva prover skickas till Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten verifierar den serologiska diagnosen samt skickar serumprover vidare till WHO-laboratoriet i Tyskland för ytterligare verifikation av serologisk diagnostik med två olika metoder. Nukleotidsekvenser som erhållit via genotypning vid SMI skickas till en specifik mässlingsdatabas, MeaNS [http://www.who-measles.org/Public/Web_Front/main.php].
 == Laboratorierapportering ==

@@ Rad 39: / Rad 39: @@
 En sen komplikation till mässlingsvirusinfektion är subakut skleroserande panencefalit (SSPE). Det är en mycket ovanlig, dödlig sjukdom hos barn och ungdomar, som uppträder 6-8 år efter insjuknandet och förekommer i en frekvens om 1:1 000 000. Pojkar drabbas oftare än flickor. Sjukdomen börjar smygande med gradvis avtagande intellektuella funktioner och personlighetsförändringar. Neurologiska skador, som gradvis progredierar till konvulsioner, koma och död inom ett till två år är typiska för sjukdomen. Det är inte känt varför och hur viruset dröjer sig kvar i hjärnan under alla år fram till insjuknandet.
 ===Epidemiologi===
-I ovaccinerade populationer kan mässlingsvirus ha epidemisk spridning. Mässlingsvaccination har medfört att nästan inga mässlingsinfektioner numera konstateras i vårt land. I ovaccinerade populationer har mässlingsvirus fått epidemisk spridning även i Sverige (1995, 1997 och 2000). Under 10-årsperioden 2002-2011 rapporterades årligen 1-26 fall av mässling till SMI. Majoriteten av fallen hade smittats utomlands. Drygt 85 % av de insjuknade var ovaccinerade, 6.3 % var vaccinerade med en dos och 2.7 % med två doser.
+I ovaccinerade populationer kan mässlingsvirus ha epidemisk spridning. Mässlingsvaccination har medfört att nästan inga mässlingsinfektioner numera konstateras i vårt land. I ovaccinerade populationer har mässlingsvirus fått epidemisk spridning även i Sverige (1995, 1997 och 2000). Under 10-årsperioden 2002-2011 rapporterades årligen 1-26 fall av mässling till SMI (nuvarande Folkhälsomyndigheten). Majoriteten av fallen hade smittats utomlands. Drygt 85 % av de insjuknade var ovaccinerade, 6.3 % var vaccinerade med en dos och 2.7 % med två doser.
 ===Prevention===
 Vaccination med monovalent mässlingsvaccin infördes i Sverige 1971. En god vaccinationstäckning >90 % uppnåddes först efter att kombinationsvaccinet MPR (mässling, påssjuka och röda hund) infördes 1982. Sedan dess erbjuds alla svenska barn MPR-vaccination vid 18 månaders ålder och 12 års ålder (dos 2 erbjuds vid 6-8 års åldern till barn födda från och med 2002). Incidensen av mässling har sedan dess fallit dramatiskt.

@@ Rad 34: / Rad 34: @@
 Komplikationer efter naturlig mässlingsinfektion uppstår i ca 20 % av fallen. Vanliga är otit, pseudokrupp och gastroenterit. Hos personer med nedsatt immunförsvar kan mässlingsinfektion leda till svåra sjukdomstillstånd med ibland dödlig utgång. I sådana fall kan [[pneumoni]] med jätteceller förekomma liksom encefalopati och utslaget kan saknas eller ha ett atypiskt utseende.
-En till två promille av mässlingsinfekterade drabbas av klinisk encefalit. Vanligast är akut allergisk eller postinfektiös mässlingsencefalit. Sjukdomen uppkommer som en senkomplikation några dagar till veckor efter uppträdande av mässlingsutslaget, och virus kan inte påvisas i hjärna eller cerebrospinalvätska. Kärlskada och demyelinisering är typiska patologiska förändringar. Enstaka encefalitfall uppträder tidigare under sjukdomen, och virus kan då påvisas från likvor eller hjärnmaterial.
+En till två promille av mässlingsinfekterade drabbas av klinisk encefalit. Vanligast är akut allergisk eller postinfektiös mässlingsencefalit. Sjukdomen uppkommer som en senkomplikation några dagar till veckor efter uppträdande av mässlingsutslaget, och virus kan inte påvisas i hjärna eller cerebrospinalvätska. Kärlskada och demyelinisering är typiska patologiska förändringar. Enstaka encefalitfall uppträder tidigare under sjukdomen, och virus kan då påvisas från cerobrospinalvätska (Csv) eller hjärnmaterial.
@@ Rad 58: / Rad 58: @@
 Påvisande av IgM-antikroppar i serum med ELISA-teknik utförs vid samtliga större virologiska laboratorier i landet. För påvisande av IgM-antikroppar i serum finns ELISA-metoder beskrivna. Påvisande av specifikt IgM riktat mot mässlingsvirus ger diagnosen. IgM-reaktivitet föreligger oftast när utslaget uppträder och kan därefter i allmänhet påvisas i en till två månader. Det finns dock möjliga felkällor. Specificiteten av IgM-test kan behöva säkerställas genom uteslutande av korsreaktioner. I fallet mässlingsvirus finns dock ej många möjliga differentialdiagnoser, eftersom utslaget är karakteristiskt. Även antimässlings-IgG mäts numera vanligen med ELISA och signifikant titerstegring mellan akut- och konvalescentprov är diagnostiskt för mässlingsinfektion. Antikroppsnivåerna kvarstår efter naturlig infektion i relativt hög nivå hela livet.
-Eftersom i stort sett alla haft mässlingsinfektion eller är vaccinerade har analys av antimässlings-IgG i serum och likvor ofta använts som kontroll vid försök till påvisande av intratekal antikroppsproduktion mot andra agens. Intratekal produktion av såväl mässlingsspecifikt IgM som IgG påvisas i likvor vid SSPE. I serum och likvor från SSPE-patienter dominerar antikroppssvaret mot nukleokapsidantigenet jämfört med reaktivitet mot andra mässlingsantigen. Detta mönster ansågs under en tid relativt typiskt för SSPE, men senare undersökningar har visat att specificiteten är låg.
+Eftersom i stort sett alla haft mässlingsinfektion eller är vaccinerade har analys av antimässlings-IgG i serum och Csv ofta använts som kontroll vid försök till påvisande av intratekal antikroppsproduktion mot andra agens. Intratekal produktion av såväl mässlingsspecifikt IgM som IgG påvisas i Csv vid SSPE. I serum och Csv från SSPE-patienter dominerar antikroppssvaret mot nukleokapsidantigenet jämfört med reaktivitet mot andra mässlingsantigen. Detta mönster ansågs under en tid relativt typiskt för SSPE, men senare undersökningar har visat att specificiteten är låg.
 Kontakt med viruslaboratoriet rekommenderas vid misstanke om mässling för snabb diagnostik då exponerade individer vid en säkerställd diagnos kan behöva erbjudas immunglobulin alternativt vaccination.
@@ Rad 67: / Rad 67: @@
 Diagnosen mässlingsvirusinfektion kan ställas genom demonstration av virusantigen i celler från nasofarynxsekret taget några dagar före till någon dag efter utslagets debut, liksom från saliv eller urin. Direktpåvisning av antigen med immunfluorescens av mässlingsantigen i infekterade celler i nasofarynxaspirat utförs vid vissa större virologiska laboratorier i landet. Hos immunsupprimerade barn ses ofta jätteceller i nasofarynxsekretet.
 ===Virusisolering===
-Mässlingsdiagnos kan ställas genom påvisande av levande virus i material från nasofarynx, svalgprov, konjunktivalsekret eller urin. Detta kan uppsamlas med sug eller steril bomullspinne. Bomullspinnen placeras i ett rör med medium. Material ympas och virus får växa på celler som är ''permissiva'' för mässlingsvirus. Efter iakttagande av cytopatogen förändring sker immunologisk identifiering med hjälp av specifika monoklonala antikroppar. Metoden är tekniskt komplicerad och arbetskrävande i förhållande till direkt antigenpåvisning, varför den ej kan betraktas som ett förstahandsalternativ för diagnostik. Virus kan sällan isoleras från likvor. Möjlig värmeinaktivering av virusmaterialet under transporttiden måste också beaktas.
+Mässlingsdiagnos kan ställas genom påvisande av levande virus i material från nasofarynx, svalgprov, konjunktivalsekret eller urin. Detta kan uppsamlas med sug eller steril bomullspinne. Bomullspinnen placeras i ett rör med medium. Material ympas och virus får växa på celler som är ''permissiva'' för mässlingsvirus. Efter iakttagande av cytopatogen förändring sker immunologisk identifiering med hjälp av specifika monoklonala antikroppar. Metoden är tekniskt komplicerad och arbetskrävande i förhållande till direkt antigenpåvisning, varför den ej kan betraktas som ett förstahandsalternativ för diagnostik. Virus kan sällan isoleras från Csv. Möjlig värmeinaktivering av virusmaterialet under transporttiden måste också beaktas.
 ===Kvalitetssäkring===
 EQUALIS tillhandahåller paneler för IgG-och IgM antikroppsbestämning avseende mässling.

@@ Rad 36: / Rad 36: @@
 Hos personer med nedsatt immunförsvar  kan mässlingsinfektion leda till svåra sjukdomstillstånd med ibland  dödlig utgång. I sådana fall kan [[pneumoni]] med jätteceller förekomma  liksom encefalopati, och utslaget kan saknas eller ha ett atypiskt  utseende.
-En  till två promille av mässlingsinfekterade drabbas av klinisk encefalit. Vanligast är akut allergisk eller postinfektiös mässlingsencefalit. Sjukdomen uppkommer som en senkomplikation några dagar till veckor efter  uppträdande av mässlingsutslaget, och virus kan inte påvisas i hjärna  eller cerebrospinalvätska. Kärlskada och demyelinisering är typiska patologiska  förändringar. Enstaka encefalitfall uppträder tidigare under sjukdomen,  och virus kan då isoleras från likvor eller hjärnmaterial.
+En  till två promille av mässlingsinfekterade drabbas av klinisk encefalit. Vanligast är akut allergisk eller postinfektiös mässlingsencefalit. Sjukdomen uppkommer som en senkomplikation några dagar till veckor efter  uppträdande av mässlingsutslaget, och virus kan inte påvisas i hjärna  eller cerebrospinalvätska. Kärlskada och demyelinisering är typiska patologiska  förändringar. Enstaka encefalitfall uppträder tidigare under sjukdomen,  och virus kan då isoleras från Csv eller hjärnmaterial.
 En sen  komplikation till mässlingsvirusinfektion är subakut skleroserande  panencefalit (SSPE). Det är en mycket ovanlig, dödlig sjukdom hos barn  och ungdomar, som uppträder 6-8 år efter insjuknandet  och förekommer i en frekvens  om 1: 1 000 000. Pojkar  drabbas oftare än flickor. Sjukdomen börjar smygande med gradvis  avtagande intellektuella funktioner och personlighetsförändringar.  Neurologiska skador, som gradvis progredierar till konvulsioner, koma  och död inom ett till två år är typiska för sjukdomen. Det är inte känt  varför och hur viruset dröjer sig kvar i hjärnan under alla år fram till  insjuknandet.

← Äldre version	Versionen från 20 maj 2012 kl. 16.49
(Ingen skillnad)

@@ Rad 94: / Rad 94: @@
 [[Mässling]] är en anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom enligt Smittskyddsförordningen (2004:255).
 ==Referensfunktioner==
 Enligt [[virologisk R-lista]]

@@ Rad 89: / Rad 89: @@
 ==Svarsrutiner==
-Text saknas
+Text tillkommer
 == Laboratorierapportering ==

← Äldre version		Versionen från 29 april 2012 kl. 07.48
Rad 54:		Rad 54:

	*En detaljerad översikt för provtagning för mässlingsvirus (morbillivirus) finns i artikeln [[Nedre luftvägsinfektioner orsakade av virus-provtagning]]. Den beskriver prov för odling, serologi, antigenpåvisning och nukleinsyradetektion användbara för diagnostiken bland annat av mässling.		*En detaljerad översikt för provtagning för mässlingsvirus (morbillivirus) finns i artikeln [[Nedre luftvägsinfektioner orsakade av virus-provtagning]]. Den beskriver prov för odling, serologi, antigenpåvisning och nukleinsyradetektion användbara för diagnostiken bland annat av mässling.
		+
		+	*Prov från Csv beskrivs i artikeln [[CNS-infektioner-provtagning och transport]]

	==Laboratoriediagnostik==		==Laboratoriediagnostik==