Mikrobiologiska referensfunktioner - Versionshistorik

Öjar Melefors den 3 januari 2014 kl. 14.26

2014-01-03T14:26:01Z

Magnus Thore den 30 april 2012 kl. 14.55

2012-04-30T14:55:42Z

Magnus Thore den 10 april 2012 kl. 05.04

2012-04-10T05:04:00Z

Magnus Thore den 30 mars 2012 kl. 05.05

2012-03-30T05:05:45Z

Magnus Thore den 30 mars 2012 kl. 05.03

2012-03-30T05:03:32Z

Magnus Thore den 28 mars 2012 kl. 21.30

2012-03-28T21:30:59Z

Magnus Thore den 28 mars 2012 kl. 20.39

2012-03-28T20:39:39Z

Magnus Thore den 28 mars 2012 kl. 20.39

2012-03-28T20:39:18Z

Magnus Thore den 28 mars 2012 kl. 20.13

2012-03-28T20:13:42Z

Magnus Thore: Skapade sidan med ' Aktuellt betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet finns i Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige...'

2012-03-28T20:04:12Z

Skapade sidan med ' Aktuellt betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet finns i Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige...'

Ny sida

Aktuellt betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet finns i [[Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige]]

[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 Under 2010 genomgick SMI en genomgripande omorganisation med ny [[SMIs roll i det nationella smittskyddet|verksamhetsinriktning]]. Den laborativa verksamheten har därvid i någon mån minskats och fokuserar i högre grad på diagnostik av smittskyddslagens organismer. Som tidigare saknar SMI huvudsakligen primär diagnostik, och de totala laborativa insatserna som görs på institutet ligger på procentnivå jämfört med andra laboratorier i landet.
-Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner föranledde regeringen att uppdra åt SMI att utreda formerna för den laborativa verksamheten vid institutet. Utredningen genomfördes under 2011. Den  resulterade i ett betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet, publicerat i [[Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige]] som under våren 2012 granskas av Socialdepartementet.
+Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner föranledde regeringen att uppdra åt SMI att utreda formerna för den laborativa verksamheten vid institutet. Utredningen genomfördes under 2011. Den  resulterade i ett betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet, publicerat i [[Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige]] som under våren 2012 granskas av Socialdepartementet.  Smittskyddsinstitutets verksamhet uppgick 1 januari 2014 i den nybildade Folkhälsomyndigheten.
 [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 En bakgrundsbeskrivning till begreppet mikrobiologiska referensfunktioner finns i den ej aktuella artikeln [[Arkiv-Referensfunktioner, bakgrund]], som i översiktligt beskriver utredning som företogs av Smittskyddsinstitutet och Föreningen för medicinsk mikrobiologi (FMM) gemensamt. Rapporten publicerades år 2007 och avsågs att ligga till grund för framtida organisation av referenslaboratoriefunktioner i landet och innehöll också betänkande rörande de finansiella villkoren för en sådan organisation.
-Den då genomförda utredningen utgick bland annat från [[Bakteriologisk R-lista|bakteriologiska]] och [[Virologisk R-lista|virologiska]]  ''R-listor'' och enkätfrågor till landets laboratorier. Den följdes av analys av den dåvarande situationen, behovet av referensfunktioner och de ekonomiska villkoren för att upprätthålla sådana. Situationen karakteriserades av krympande ekonomiska ramar för landets mikrobiologiska laboratorier inklusive de som utanför SMI upprätthöll R-liste(referens)-funktioner. Bristande kontinuitet och avsaknad av finansiering var faktorer som äventyrade den dittills i stort heltäckande laborativa kapaciteten i landet för organismer som omfattades av smittskyddslagen. SMI upprätthöll vid tiden R-listefunktioner för en majoritet av diagnoserna inklusive fåtals- och övrig speciell diagnostik.
+Den då genomförda utredningen utgick bland annat från [[Bakteriologisk R-lista|bakteriologiska]] och [[Virologisk R-lista|virologiska]]  ''R-listor'' och enkätfrågor till landets laboratorier. Den följdes av analys av den dåvarande situationen, behovet av referensfunktioner och de ekonomiska villkoren för att upprätthålla sådana. Situationen karakteriserades av krympande ekonomiska ramar för landets mikrobiologiska laboratorier inklusive de som utanför SMI upprätthöll R-liste(referens)-funktioner. Bristande kontinuitet och avsaknad av finansiering var faktorer som äventyrade den dittills i stort heltäckande laborativa kapaciteten i landet för organismer som omfattades av smittskyddslagen. SMI upprätthöll vid den tiden (2007) R-listefunktioner för en majoritet av diagnoserna inklusive fåtals- och övrig speciell diagnostik.
 Under 2010 genomgick SMI en genomgripande omorganisation med ny [[SMIs roll i det nationella smittskyddet|verksamhetsinriktning]]. Den laborativa verksamheten har därvid i någon mån minskats och fokuserar i högre grad på diagnostik av smittskyddslagens organismer. Som tidigare saknar SMI huvudsakligen primär diagnostik, och de totala laborativa insatserna som görs på institutet ligger på procentnivå jämfört med andra laboratorier i landet.
-Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner föranledde regeringen att uppdra åt SMI att utreda den laborativa verksamheten vid institutet. Utredningen genomfördes under 2011. Den  resulterade i ett betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet, publicerat i [[Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige]] som under våren 2012 granskas av Socialdepartementet.
+Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner föranledde regeringen att uppdra åt SMI att utreda formerna för den laborativa verksamheten vid institutet. Utredningen genomfördes under 2011. Den  resulterade i ett betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet, publicerat i [[Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige]] som under våren 2012 granskas av Socialdepartementet.
 [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 ''Till innehållsförteckningen av [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''
 ----
-En bakgrundsbeskrivning till begreppet mikrobiologiska referensfunktioner finns i artikeln [[Arkiv-Referensfunktioner, bakgrund]], som i översiktligt beskriver utredning som företogs av Smittskyddsinstitutet och Föreningen för medicinsk mikrobiologi (FMM) gemensamt. Rapporten publicerades år 2007 och avsågs att ligga till grund för framtida organisation av referenslaboratoriefunktioner i landet och innehöll också betänkande rörande de finansiella villkoren för en sådan organisation.
+En bakgrundsbeskrivning till begreppet mikrobiologiska referensfunktioner finns i den ej aktuella artikeln [[Arkiv-Referensfunktioner, bakgrund]], som i översiktligt beskriver utredning som företogs av Smittskyddsinstitutet och Föreningen för medicinsk mikrobiologi (FMM) gemensamt. Rapporten publicerades år 2007 och avsågs att ligga till grund för framtida organisation av referenslaboratoriefunktioner i landet och innehöll också betänkande rörande de finansiella villkoren för en sådan organisation.
 Den då genomförda utredningen utgick bland annat från [[Bakteriologisk R-lista|bakteriologiska]] och [[Virologisk R-lista|virologiska]]  ''R-listor'' och enkätfrågor till landets laboratorier. Den följdes av analys av den dåvarande situationen, behovet av referensfunktioner och de ekonomiska villkoren för att upprätthålla sådana. Situationen karakteriserades av krympande ekonomiska ramar för landets mikrobiologiska laboratorier inklusive de som utanför SMI upprätthöll R-liste(referens)-funktioner. Bristande kontinuitet och avsaknad av finansiering var faktorer som äventyrade den dittills i stort heltäckande laborativa kapaciteten i landet för organismer som omfattades av smittskyddslagen. SMI upprätthöll vid tiden R-listefunktioner för en majoritet av diagnoserna inklusive fåtals- och övrig speciell diagnostik.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 Under 2010 genomgick SMI en genomgripande omorganisation med ny [[SMIs roll i det nationella smittskyddet|verksamhetsinriktning]]. Den laborativa verksamheten har därvid i någon mån minskats och fokuserar i högre grad på diagnostik av smittskyddslagens organismer. Som tidigare saknar SMI huvudsakligen primär diagnostik, och de totala laborativa insatserna som görs på institutet ligger på procentnivå jämfört med andra laboratorier i landet.
-Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner har föranledde regeringen att uppdra åt SMI att utreda den laborativa verksamheten vid institutet. Utredningen genomfördes under 2011 och resulterade i ett betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet finns i [[Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige]] som under våren 2012 granskas av Socialdepartementet.
+Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner föranledde regeringen att uppdra åt SMI att utreda den laborativa verksamheten vid institutet. Utredningen genomfördes under 2011. Den  resulterade i ett betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet, publicerat i [[Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige]] som under våren 2012 granskas av Socialdepartementet.
 [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 En bakgrundsbeskrivning till begreppet mikrobiologiska referensfunktioner finns i artikeln [[Arkiv-Referensfunktioner, bakgrund]], som i översiktligt beskriver utredning som företogs av Smittskyddsinstitutet och Föreningen för medicinsk mikrobiologi (FMM) gemensamt. Rapporten publicerades år 2007 och avsågs att ligga till grund för framtida organisation av referenslaboratoriefunktioner i landet och innehöll också betänkande rörande de finansiella villkoren för en sådan organisation.
-Den då genomförda utredningen utgick bland annat från [[Bakteriologisk R-lista|bakteriologiska]] och [[Virologisk R-lista|virologiska]]  ''R-listor'', enkätfrågor till landets laboratorier och följdes av analys av den dåvarande situationen och behovet av referensfunktioner och de ekonomiska villkoren för att upprätthålla sådana. Situationen karakteriserades av krympande ekonomiska ramar för landets mikrobiologiska laboratorier inklusive de som utanför SMI upprätthöll R-liste(referens)-funktioner. Bristande kontinuitet och avsaknad av finansiering var faktorer som äventyrade den dittills i stort heltäckande laborativa kapaciteten i landet för organismer som omfattades av smittskyddslagen. SMI upprätthöll vid tiden R-listefunktioner för en majoritet av diagnoserna inklusive fåtals- och övrig speciell diagnostik.
+Den då genomförda utredningen utgick bland annat från [[Bakteriologisk R-lista|bakteriologiska]] och [[Virologisk R-lista|virologiska]]  ''R-listor'' och enkätfrågor till landets laboratorier. Den följdes av analys av den dåvarande situationen, behovet av referensfunktioner och de ekonomiska villkoren för att upprätthålla sådana. Situationen karakteriserades av krympande ekonomiska ramar för landets mikrobiologiska laboratorier inklusive de som utanför SMI upprätthöll R-liste(referens)-funktioner. Bristande kontinuitet och avsaknad av finansiering var faktorer som äventyrade den dittills i stort heltäckande laborativa kapaciteten i landet för organismer som omfattades av smittskyddslagen. SMI upprätthöll vid tiden R-listefunktioner för en majoritet av diagnoserna inklusive fåtals- och övrig speciell diagnostik.
 Under 2010 genomgick SMI en genomgripande omorganisation med ny [[SMIs roll i det nationella smittskyddet|verksamhetsinriktning]]. Den laborativa verksamheten har därvid i någon mån minskats och fokuserar i högre grad på diagnostik av smittskyddslagens organismer. Som tidigare saknar SMI huvudsakligen primär diagnostik, och de totala laborativa insatserna som görs på institutet ligger på procentnivå jämfört med andra laboratorier i landet.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Texten är preliminär'''
+'''Texten är preliminär, publicerad mars 2012'''
 -----
 ''Till innehållsförteckningen av [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''

← Äldre version	Versionen från 28 mars 2012 kl. 20.13
Rad 1:	Rad 1:
−	+	En bakgrundsbeskrivning till begreppet mikrobiologiska referensfunktioner finns i artikeln [[Arkiv-Referensfunktioner, bakgrund]], som i översiktligt beskriver utredning som företogs av Smittskyddsinstitutet och Föreningen för medicinsk mikrobiologi gemensamt. Rapporten publicerades 2007 och avsågs att ligga till grund för framtida organisation av referenslaboratoriefunktioner i landet och innehöll också betänkande rörande de finansiella villkoren för en sådan organisation.
−