<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp</id>
	<title>Nedre luftvägsinfektioner-svamp - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T06:02:37Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp&amp;diff=5150&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Laboratoriediagnostik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp&amp;diff=5150&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-26T22:22:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Laboratoriediagnostik&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 26 december 2009 kl. 22.22&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l40&quot; &gt;Rad 40:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 40:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Predisponerande faktorer för &amp;#039;&amp;#039;Pneumocystis jiroveci&amp;#039;&amp;#039;-pneumoni är: AIDS, primär immundefekt (&amp;lt; 1 år), malnutrition hos barn, lymfatisk leukemi, Hodgkin’s sjukdom, transplantation samt behandling med cytostatika, glukokortikoider, ciklosporin och antitymocytglobulin.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Predisponerande faktorer för &amp;#039;&amp;#039;Pneumocystis jiroveci&amp;#039;&amp;#039;-pneumoni är: AIDS, primär immundefekt (&amp;lt; 1 år), malnutrition hos barn, lymfatisk leukemi, Hodgkin’s sjukdom, transplantation samt behandling med cytostatika, glukokortikoider, ciklosporin och antitymocytglobulin.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;=&lt;/del&gt;== Laboratoriediagnostik &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;=&lt;/del&gt;==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Laboratoriediagnostik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För diagnos av svampinfektion i lungorna tas sputumodling, ev. bronkioalveolärt lavage (BAL), sällan biopsi. Fynd av &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039; vid sputumodling tyder på lunginfektion. Upprepade odlingar kan dock krävas  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För diagnos av svampinfektion i lungorna tas sputumodling, ev. bronkioalveolärt lavage (BAL), sällan biopsi. Fynd av &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039; vid sputumodling tyder på lunginfektion. Upprepade odlingar kan dock krävas  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;för att få fram svampen, eftersom svamptrådarna ofta ligger inne i lungvävnaden. Man bör dock överväga möjligheten av kontamination särskilt vid isolerad växt på ett substrat. Sputa som är representativa för nedre luftvägarna karakteriseras av att antalet makrofager och leukocyter är större än antalet epitelceller. I akuta fall kan &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039;-antigen ibland  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;för att få fram svampen, eftersom svamptrådarna ofta ligger inne i lungvävnaden. Man bör dock överväga möjligheten av kontamination särskilt vid isolerad växt på ett substrat. Sputa som är representativa för nedre luftvägarna karakteriseras av att antalet makrofager och leukocyter är större än antalet epitelceller. I akuta fall kan &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039;-antigen ibland  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp&amp;diff=5149&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Pneumocystis */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp&amp;diff=5149&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-26T22:22:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Pneumocystis&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 26 december 2009 kl. 22.22&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l40&quot; &gt;Rad 40:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 40:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Predisponerande faktorer för &amp;#039;&amp;#039;Pneumocystis jiroveci&amp;#039;&amp;#039;-pneumoni är: AIDS, primär immundefekt (&amp;lt; 1 år), malnutrition hos barn, lymfatisk leukemi, Hodgkin’s sjukdom, transplantation samt behandling med cytostatika, glukokortikoider, ciklosporin och antitymocytglobulin.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Predisponerande faktorer för &amp;#039;&amp;#039;Pneumocystis jiroveci&amp;#039;&amp;#039;-pneumoni är: AIDS, primär immundefekt (&amp;lt; 1 år), malnutrition hos barn, lymfatisk leukemi, Hodgkin’s sjukdom, transplantation samt behandling med cytostatika, glukokortikoider, ciklosporin och antitymocytglobulin.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/del&gt;Laboratoriediagnostik&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;:&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/del&gt;För diagnos av svampinfektion i lungorna tas sputumodling, ev. bronkioalveolärt lavage (BAL), sällan biopsi. Fynd av &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039; vid sputumodling tyder på lunginfektion. Upprepade odlingar kan dock krävas  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;=== &lt;/ins&gt;Laboratoriediagnostik &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;===&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För diagnos av svampinfektion i lungorna tas sputumodling, ev. bronkioalveolärt lavage (BAL), sällan biopsi. Fynd av &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039; vid sputumodling tyder på lunginfektion. Upprepade odlingar kan dock krävas  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;för att få fram svampen, eftersom svamptrådarna ofta ligger inne i lungvävnaden. Man bör dock överväga möjligheten av kontamination särskilt vid isolerad växt på ett substrat. Sputa som är representativa för nedre luftvägarna karakteriseras av att antalet makrofager och leukocyter är större än antalet epitelceller. I akuta fall kan &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039;-antigen ibland  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;för att få fram svampen, eftersom svamptrådarna ofta ligger inne i lungvävnaden. Man bör dock överväga möjligheten av kontamination särskilt vid isolerad växt på ett substrat. Sputa som är representativa för nedre luftvägarna karakteriseras av att antalet makrofager och leukocyter är större än antalet epitelceller. I akuta fall kan &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039;-antigen ibland  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;påvisas i serum med känslig ELISA-teknik. Vid kronisk lungaspergillos finner man med immunelektroosmofores multipla precipitat av IgG-antikroppar i serum. Om man har tillfälle till biopsi ger sådan ofta snabb och säker information. Kryptokocker kan odlas från sputum vid lunginfektion. &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektion i lungorna kan däremot inte diagnostiseras  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;påvisas i serum med känslig ELISA-teknik. Vid kronisk lungaspergillos finner man med immunelektroosmofores multipla precipitat av IgG-antikroppar i serum. Om man har tillfälle till biopsi ger sådan ofta snabb och säker information. Kryptokocker kan odlas från sputum vid lunginfektion. &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektion i lungorna kan däremot inte diagnostiseras  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp&amp;diff=5148&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner&#039;&#039;  ----   == Nedre luftvägsinfektioner orsakade av svamp==   === Dimorfa svampar ===   Svampinfektioner…&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nedre_luftv%C3%A4gsinfektioner-svamp&amp;diff=5148&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-26T22:21:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för &lt;a href=&quot;/w/Referensmetodik:Svampinfektioner&quot; title=&quot;Referensmetodik:Svampinfektioner&quot;&gt;Referensmetodik:Svampinfektioner&lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039;  ----   == Nedre luftvägsinfektioner orsakade av svamp==   === Dimorfa svampar ===   Svampinfektioner…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Svampinfektioner]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nedre luftvägsinfektioner orsakade av svamp==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Dimorfa svampar ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Svampinfektioner i lungorna är sällsynta i Europa. Endemiskt förekommer i vissa delar av Nord- och Sydamerika generella svampinfektioner som börjar med pneumoni: histoplasmos, coccidioido- och paracoccidioidomykos samt blastomykos. Också i Afrika och Indien ses luftvägsinfektioner med &amp;#039;&amp;#039;Histoplasma&amp;#039;&amp;#039;. Dessa mykoser kan förekomma som importfall. Även den kosmopolitiska och europeiska kryptokockosen har ett likartat samband med omgivningen och därav beroende infektionsväg. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Mögel ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
I Sverige är aspergillos den vanligaste lungmykosen. Den kan förekomma i olika former. Aspergillom kan bildas i preformerade hålrum som t.ex. i kavern efter genomgången tuberkulos. Svampen koloniserar hålrummen utan att nödvändigtvis angripa vävnaden. Ibland bildas en svampboll, vilket tydligt kan ses på lungröntgen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid immundefekta tillstånd förekommer att &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039; angriper lungvävnaden direkt, invasiv aspergillos. Lungvävnaden reduceras då snabbt och infektionen kan vara letal om inte effektiv behandling ges. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jäst ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &amp;#039;&amp;#039;Candida albicans&amp;#039;&amp;#039; ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Den vanligaste jästsvampen, ger nästan aldrig upphov till nedåtstigande, djup luftvägsinfektion. Hos för tidigt födda är emellertid risken för &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-pneumoni vid aspiration av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-haltigt material större. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I samband med disseminerad candidos kan lunginfektion uppkomma som ett delfenomen efter hematogen spridning. Tillståndet är vanligast hos transplanterade och leukemipatienter med granulocytopeni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &amp;#039;&amp;#039;Cryptococcus neoformans&amp;#039;&amp;#039; ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kryptokockinfektion i lungan är ofta asymtomatisk. Man kan emellertid få infiltrat med måttliga symtom. Sjukdomen manifesterar sig senare som meningit eller disseminerad infektion. Den är vanligast vid AIDS eller annan T-cells defekt som sarcoidos, lymfom, cytostatika- eller kortisonbehandling. Kryptokockinfektion är ovanlig i Sverige men kan bl.a. förekomma som importfall. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pneumocystis ====&lt;br /&gt;
Feber, icke-produktiv hosta och progressiv dyspne är de vanligaste symtomen vid &amp;#039;&amp;#039;Pneumocystis jiroveci&amp;#039;&amp;#039;-pneumoni (PCP). &lt;br /&gt;
Symtomen ökar gradvis över flera veckor, men förloppet kan vara fulminant med död inom en vecka i andningssvikt. Förloppet är ofta snabbare hos patienter, som ej har HIV-infektion. Lungröntgen visar vanligen bilaterala, spridda, interstitiella och alveolära infiltrat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Predisponerande faktorer för &amp;#039;&amp;#039;Pneumocystis jiroveci&amp;#039;&amp;#039;-pneumoni är: AIDS, primär immundefekt (&amp;lt; 1 år), malnutrition hos barn, lymfatisk leukemi, Hodgkin’s sjukdom, transplantation samt behandling med cytostatika, glukokortikoider, ciklosporin och antitymocytglobulin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Laboratoriediagnostik:&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; För diagnos av svampinfektion i lungorna tas sputumodling, ev. bronkioalveolärt lavage (BAL), sällan biopsi. Fynd av &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039; vid sputumodling tyder på lunginfektion. Upprepade odlingar kan dock krävas &lt;br /&gt;
för att få fram svampen, eftersom svamptrådarna ofta ligger inne i lungvävnaden. Man bör dock överväga möjligheten av kontamination särskilt vid isolerad växt på ett substrat. Sputa som är representativa för nedre luftvägarna karakteriseras av att antalet makrofager och leukocyter är större än antalet epitelceller. I akuta fall kan &amp;#039;&amp;#039;Aspergillus&amp;#039;&amp;#039;-antigen ibland &lt;br /&gt;
påvisas i serum med känslig ELISA-teknik. Vid kronisk lungaspergillos finner man med immunelektroosmofores multipla precipitat av IgG-antikroppar i serum. Om man har tillfälle till biopsi ger sådan ofta snabb och säker information. Kryptokocker kan odlas från sputum vid lunginfektion. &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-infektion i lungorna kan däremot inte diagnostiseras &lt;br /&gt;
på sputum utan kräver i princip biopsi. Även BAL blir lätt förorenat med &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; från övre luftvägarna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Svampinfektioner]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>