<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Normalflora%2C_%C3%B6vre_luftv%C3%A4gar</id>
	<title>Normalflora, övre luftvägar - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Normalflora%2C_%C3%B6vre_luftv%C3%A4gar"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Normalflora,_%C3%B6vre_luftv%C3%A4gar&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T05:46:23Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Normalflora,_%C3%B6vre_luftv%C3%A4gar&amp;diff=4412&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* NORMALFLORA, övre luftvägar */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Normalflora,_%C3%B6vre_luftv%C3%A4gar&amp;diff=4412&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-14T08:20:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;NORMALFLORA, övre luftvägar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 14 december 2009 kl. 08.20&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l3&quot; &gt;Rad 3:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 3:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;NORMALFLORA&lt;/del&gt;, övre luftvägar ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Normalflora&lt;/ins&gt;, övre luftvägar ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Munhåla, svalg (orofarynx och hypofarynx):&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Normalfloran i dessa tre lokaler visar många likheter men betydande kvantitativa skillnader kan påvisas. Ett mycket stort antal bakteriearter förekommer konstant eller tillfälligtvis i denna region. I svalget påträffas såväl grampositiva som gramnegativa bakterier. De anaeroba arterna dominerar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Munhåla, svalg (orofarynx och hypofarynx):&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Normalfloran i dessa tre lokaler visar många likheter men betydande kvantitativa skillnader kan påvisas. Ett mycket stort antal bakteriearter förekommer konstant eller tillfälligtvis i denna region. I svalget påträffas såväl grampositiva som gramnegativa bakterier. De anaeroba arterna dominerar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Exempel på grampositiva kocker är [[koagulasnegativa stafylokocker]], [[S aureus]], mikrokocker, [[alfastreptokocker]], [[enterokocker]] och peptostreptokocker. Från friska individer kan även [[pneumokocker]], betahemolyserande streptokocker grupp A, B, C och G (GAS, GBS, GCS och GGS) isoleras.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Exempel på grampositiva kocker är [[koagulasnegativa stafylokocker]], &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;[[S aureus]],&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;mikrokocker, [[alfastreptokocker]], [[enterokocker]] och peptostreptokocker. Från friska individer kan även [[pneumokocker]], betahemolyserande streptokocker grupp A, B, C och G (GAS, GBS, GCS och GGS) isoleras.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vanligt förekommande gramnegativa kocker är &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039; species, &amp;#039;&amp;#039;[[Moraxella catarrhalis]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Veillonella&amp;#039;&amp;#039; spp. Även [[meningokocker|&amp;#039;&amp;#039;N meningitidis&amp;#039;&amp;#039;]] kan isoleras från friska individer.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vanligt förekommande gramnegativa kocker är &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039; species, &amp;#039;&amp;#039;[[Moraxella catarrhalis]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Veillonella&amp;#039;&amp;#039; spp. Även [[meningokocker|&amp;#039;&amp;#039;N&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. &lt;/ins&gt;meningitidis&amp;#039;&amp;#039;]] kan isoleras från friska individer.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bland grampositiva stavar märks &amp;#039;&amp;#039;Actinomyces&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Corynebacterium&amp;#039;&amp;#039; spp och &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp. Som potentiell patogen kan &amp;#039;&amp;#039;[[Corynebacterium diphtheriae]]&amp;#039;&amp;#039; isoleras från friska bärare.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bland grampositiva stavar märks &amp;#039;&amp;#039;Actinomyces&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Corynebacterium&amp;#039;&amp;#039; spp och &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp. Som potentiell patogen kan &amp;#039;&amp;#039;[[Corynebacterium diphtheriae]]&amp;#039;&amp;#039; isoleras från friska bärare.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Många typer av gramnegativa &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;slavar &lt;/del&gt;kan isoleras, såsom &amp;#039;&amp;#039;Haemophilus&amp;#039;&amp;#039; spp inklusive &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, olika arter inom &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; samt även oxidaspositiva icke-fermentativa stavar. Anaeroba gramnegativa stavar utgör volymmässigt en stor del av normalfloran särskilt i tonsillregionen. Vanliga arter är &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Prevotella&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Porphyromonas&amp;#039;&amp;#039; spp och &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Många typer av gramnegativa &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;stavar &lt;/ins&gt;kan isoleras, såsom &amp;#039;&amp;#039;Haemophilus&amp;#039;&amp;#039; spp inklusive &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, olika arter inom &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; samt även oxidaspositiva icke-fermentativa stavar. Anaeroba gramnegativa stavar utgör volymmässigt en stor del av normalfloran särskilt i tonsillregionen. Vanliga arter är &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Prevotella&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Porphyromonas&amp;#039;&amp;#039; spp och &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; isoleras från munslemhinnan hos 25-35 % av friska personer.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; isoleras från munslemhinnan hos 25-35 % av friska personer.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Munhålans och svalgets normala flora varierar både hos den enskilda individen och mellan olika individer. Faktorer som påverkar denna variation är exempelvis ålder, kroniska sjukdomar som maligniteter, diabetes, defekt immunförsvar och cytostatikabehandling. Efter antibiotikabehandling kan en uttalad förändring i den normala bakteriefloran ofta påvisas under flera veckor. Denna ekologiska störning kan vara förenad med ökad känslighet för &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;polentiellt &lt;/del&gt;patogena bakterier.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Munhålans och svalgets normala flora varierar både hos den enskilda individen och mellan olika individer. Faktorer som påverkar denna variation är exempelvis ålder, kroniska sjukdomar som maligniteter, diabetes, defekt immunförsvar och cytostatikabehandling. Efter antibiotikabehandling kan en uttalad förändring i den normala bakteriefloran ofta påvisas under flera veckor. Denna ekologiska störning kan vara förenad med ökad känslighet för &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;potentiellt &lt;/ins&gt;patogena bakterier.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid ändrad ekologi kan annars harmlösa mikroorganismer ge sjukdoms symtom.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid ändrad ekologi kan annars harmlösa mikroorganismer ge sjukdoms symtom.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Nasofarynx&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Mikrofloran i nasofarynx är starkt åldersberoende och skiljer sig från den i svalget. Barn blir tidigt koloniserade med potentiellt luftvägspatogena bakterier som &amp;#039;&amp;#039;S pneumoniae, H influenzae, M catarrhalis&amp;#039;&amp;#039; och GAS. Majoriteten av barn upp till 3 års ålder är koloniserade med dessa bakterier enskilt eller i kombinationer i mycket hög frekvens. Hos skolbarn och hos vuxna är frekvensen emellertid lägre än 10 %. Omsättningen av olika bakteriestammar av samma species är hög, majoriteten byts inom 1 månad. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Förntom &lt;/del&gt;dessa potentiellt patogena bakterier kan alfastreptokocker, &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Moraxella&amp;#039;&amp;#039; spp och [[stafylokocker]] förekomma.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Nasofarynx&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Mikrofloran i nasofarynx är starkt åldersberoende och skiljer sig från den i svalget. Barn blir tidigt koloniserade med potentiellt luftvägspatogena bakterier som &amp;#039;&amp;#039;S&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. &lt;/ins&gt;pneumoniae, H&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. &lt;/ins&gt;influenzae, M&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. &lt;/ins&gt;catarrhalis&amp;#039;&amp;#039; och GAS. Majoriteten av barn upp till 3 års ålder är koloniserade med dessa bakterier enskilt eller i kombinationer i mycket hög frekvens. Hos skolbarn och hos vuxna är frekvensen emellertid lägre än 10 %. Omsättningen av olika bakteriestammar av samma species är hög, majoriteten byts inom 1 månad. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Förutom &lt;/ins&gt;dessa potentiellt patogena bakterier kan alfastreptokocker, &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Moraxella&amp;#039;&amp;#039; spp och [[stafylokocker]] förekomma.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Hörselgång&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Mikrofloran i hörselgången liknar hudens. Den varma och fuktiga miljön är gynnsam för många bakterier och svampar. Exempel på vanligt förekommande species är koagulasnegativa stafylokocker, &amp;#039;&amp;#039;S aureus&amp;#039;&amp;#039;, ‘difteroida stavar’ och &amp;#039;&amp;#039;Propionibacterium acnes&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Hörselgång&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Mikrofloran i hörselgången liknar hudens. Den varma och fuktiga miljön är gynnsam för många bakterier och svampar. Exempel på vanligt förekommande species är koagulasnegativa stafylokocker, &amp;#039;&amp;#039;S&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. &lt;/ins&gt;aureus&amp;#039;&amp;#039;, ‘difteroida stavar’ och &amp;#039;&amp;#039;Propionibacterium acnes&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Bihålor och mellanöra&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Normalt bakteriefria.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Bihålor och mellanöra&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Normalt bakteriefria.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Näsa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Den främre delen av näshålan har ett hudliknande epitel och bakteriefloran liknar också hudens. Här återfinns därför koagulasnegativa stafylokocker, &amp;#039;&amp;#039;S aureus&amp;#039;&amp;#039;, difteroida stavar’ och periodvis GAS. Mellan vestibulum nasi och nasofarynx finns näsmusslorna där käkhålorna har sina utförsgångar. I detta område dominerar apatogena neisseriaarter och &amp;#039;&amp;#039;Moraxella nonliquefaciens&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Näsa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Den främre delen av näshålan har ett hudliknande epitel och bakteriefloran liknar också hudens. Här återfinns därför koagulasnegativa stafylokocker, &amp;#039;&amp;#039;S&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. &lt;/ins&gt;aureus&amp;#039;&amp;#039;, difteroida stavar’ och periodvis GAS. Mellan vestibulum nasi och nasofarynx finns näsmusslorna där käkhålorna har sina utförsgångar. I detta område dominerar apatogena neisseriaarter och &amp;#039;&amp;#039;Moraxella nonliquefaciens&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:ÖLI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:ÖLI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Normalflora,_%C3%B6vre_luftv%C3%A4gar&amp;diff=2383&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)&#039;&#039;  ----  == NORMALFLORA, övre luftvägar ==   &#039;&#039;&#039;Munhåla, svalg (orofarynx och hypof…&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Normalflora,_%C3%B6vre_luftv%C3%A4gar&amp;diff=2383&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-10-24T15:03:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för &lt;a href=&quot;/w/Referensmetodik:_%C3%96vre_luftv%C3%A4gsinfektioner_(%C3%96LI)&quot; title=&quot;Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)&quot;&gt;Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)&lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039;  ----  == NORMALFLORA, övre luftvägar ==   &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Munhåla, svalg (orofarynx och hypof…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== NORMALFLORA, övre luftvägar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Munhåla, svalg (orofarynx och hypofarynx):&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Normalfloran i dessa tre lokaler visar många likheter men betydande kvantitativa skillnader kan påvisas. Ett mycket stort antal bakteriearter förekommer konstant eller tillfälligtvis i denna region. I svalget påträffas såväl grampositiva som gramnegativa bakterier. De anaeroba arterna dominerar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på grampositiva kocker är [[koagulasnegativa stafylokocker]], [[S aureus]], mikrokocker, [[alfastreptokocker]], [[enterokocker]] och peptostreptokocker. Från friska individer kan även [[pneumokocker]], betahemolyserande streptokocker grupp A, B, C och G (GAS, GBS, GCS och GGS) isoleras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vanligt förekommande gramnegativa kocker är &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039; species, &amp;#039;&amp;#039;[[Moraxella catarrhalis]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;Veillonella&amp;#039;&amp;#039; spp. Även [[meningokocker|&amp;#039;&amp;#039;N meningitidis&amp;#039;&amp;#039;]] kan isoleras från friska individer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bland grampositiva stavar märks &amp;#039;&amp;#039;Actinomyces&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Corynebacterium&amp;#039;&amp;#039; spp och &amp;#039;&amp;#039;Lactobacillus&amp;#039;&amp;#039; spp. Som potentiell patogen kan &amp;#039;&amp;#039;[[Corynebacterium diphtheriae]]&amp;#039;&amp;#039; isoleras från friska bärare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av gramnegativa slavar kan isoleras, såsom &amp;#039;&amp;#039;Haemophilus&amp;#039;&amp;#039; spp inklusive &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, olika arter inom &amp;#039;&amp;#039;Enterobacteriaceae&amp;#039;&amp;#039; samt även oxidaspositiva icke-fermentativa stavar. Anaeroba gramnegativa stavar utgör volymmässigt en stor del av normalfloran särskilt i tonsillregionen. Vanliga arter är &amp;#039;&amp;#039;Bacteroides&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Prevotella&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Porphyromonas&amp;#039;&amp;#039; spp och &amp;#039;&amp;#039;Fusobacterium&amp;#039;&amp;#039; spp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;[[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; isoleras från munslemhinnan hos 25-35 % av friska personer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Munhålans och svalgets normala flora varierar både hos den enskilda individen och mellan olika individer. Faktorer som påverkar denna variation är exempelvis ålder, kroniska sjukdomar som maligniteter, diabetes, defekt immunförsvar och cytostatikabehandling. Efter antibiotikabehandling kan en uttalad förändring i den normala bakteriefloran ofta påvisas under flera veckor. Denna ekologiska störning kan vara förenad med ökad känslighet för polentiellt patogena bakterier. &lt;br /&gt;
Vid ändrad ekologi kan annars harmlösa mikroorganismer ge sjukdoms symtom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Nasofarynx&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Mikrofloran i nasofarynx är starkt åldersberoende och skiljer sig från den i svalget. Barn blir tidigt koloniserade med potentiellt luftvägspatogena bakterier som &amp;#039;&amp;#039;S pneumoniae, H influenzae, M catarrhalis&amp;#039;&amp;#039; och GAS. Majoriteten av barn upp till 3 års ålder är koloniserade med dessa bakterier enskilt eller i kombinationer i mycket hög frekvens. Hos skolbarn och hos vuxna är frekvensen emellertid lägre än 10 %. Omsättningen av olika bakteriestammar av samma species är hög, majoriteten byts inom 1 månad. Förntom dessa potentiellt patogena bakterier kan alfastreptokocker, &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039; spp, &amp;#039;&amp;#039;Moraxella&amp;#039;&amp;#039; spp och [[stafylokocker]] förekomma.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Hörselgång&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Mikrofloran i hörselgången liknar hudens. Den varma och fuktiga miljön är gynnsam för många bakterier och svampar. Exempel på vanligt förekommande species är koagulasnegativa stafylokocker, &amp;#039;&amp;#039;S aureus&amp;#039;&amp;#039;, ‘difteroida stavar’ och &amp;#039;&amp;#039;Propionibacterium acnes&amp;#039;&amp;#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Bihålor och mellanöra&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Normalt bakteriefria.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Näsa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Den främre delen av näshålan har ett hudliknande epitel och bakteriefloran liknar också hudens. Här återfinns därför koagulasnegativa stafylokocker, &amp;#039;&amp;#039;S aureus&amp;#039;&amp;#039;, difteroida stavar’ och periodvis GAS. Mellan vestibulum nasi och nasofarynx finns näsmusslorna där käkhålorna har sina utförsgångar. I detta område dominerar apatogena neisseriaarter och &amp;#039;&amp;#039;Moraxella nonliquefaciens&amp;#039;&amp;#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:ÖLI]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>