Normalflora i mag-tarmkanalen - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Tjocktarmen */

2009-12-16T14:37:51Z

Tjocktarmen

Magnus Thore: /* Tunntarmen */

2009-12-16T14:35:45Z

Tunntarmen

Magnus Thore: /* Magsäcken (ventrikeln) */

2009-12-16T14:35:03Z

Magsäcken (ventrikeln)

Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 14.34

2009-12-16T14:34:46Z

Magnus Thore: /* Tunntarmen */

2009-12-13T16:43:22Z

Tunntarmen

Magnus Thore: /* Magsäcken (ventrikeln) */

2009-12-10T10:36:37Z

Magsäcken (ventrikeln)

Magnus Thore: /* Munhålan och svalget */

2009-12-10T10:35:06Z

Munhålan och svalget

Magnus Thore den 5 november 2009 kl. 09.48

2009-11-05T09:48:31Z

Magnus Thore den 1 november 2009 kl. 15.54

2009-11-01T15:54:53Z

Magnus Thore: /* Tjocktarmen */

2009-11-01T15:54:40Z

Tjocktarmen

@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 === Tjocktarmen ===
-I cekum och första delen av kolon ökar bakteriefloran dramatiskt i förhållande till tunntarmen. Ca 4 x 10e11 celler per gram torrvikt återfinns och fördelningen av bakteriearter är densamma som i övriga delar av kolon och rektum. De bakterier som isoleras är huvudsakligen anaeroba (95 %). ''[[Bacteroides fragilis]]'' finns i stort antal liksom fusobakterier, bifidobakterier och klostridier. Streptokocker, enterokocker och laktobaciller isoleras likaså. Ca 5 % av den odlingsbara floran består av enterobakterier, varav ''[[Escherichia coli]]'' är den vanligaste. Den fekala mikrofloran är mycket komplex och mer än 500 olika bakteriearter finns påvisade.
+I cekum och första delen av kolon ökar bakteriefloran dramatiskt i förhållande till tunntarmen. Cirka 4 x <math>10^1</math><math>^1</math> celler per gram torrvikt återfinns och fördelningen av bakteriearter är densamma som i övriga delar av kolon och rektum. De bakterier som isoleras är huvudsakligen anaeroba (95 %). ''[[Bacteroides fragilis]]'' finns i stort antal liksom fusobakterier, bifidobakterier och klostridier. Streptokocker, enterokocker och laktobaciller isoleras likaså. Ca 5 % av den odlingsbara floran består av enterobakterier, varav ''[[Escherichia coli]]'' är den vanligaste. Den fekala mikrofloran är mycket komplex och mer än 500 olika bakteriearter finns påvisade.
 Tabell 1 ger en översikt av olika bakteriegrupper i gastrointestinalkanalens normalflora.

@@ Rad 23: / Rad 23: @@
 Duodenum innehåller <math>10^4</math>-<math>10^5</math> viabla bakterier per mL tunntarmsinnehåll. De utgörs av mjölksyreproducerande mikroorganismer: ''Streptococcus salivarius, Streptococcus minor, S. intermedius,'' enterokocker, laktobaciller och bifidobakterier. I jejunum påträffas samma bakteriearter som i duodenum men i större mängd. De mikroorganismer som påträffas i den proximala delen av tunntarmen kommer från saliven.
-Den nedre delen av tunntarmen innehåller en artrikare och mer permanent mikroflora. Mjölksyrebildande kocker och stavar finns i stort antal men även enterobakterier, bakteroidesstavar och fusobakterier påträffas mer konstant. I den distala delen av ileum finns ca 10e7-10e8 bakterier per mL. Mikroflorans sammansättning liknar den som påträffas i tjocktarmen.
+Den nedre delen av tunntarmen innehåller en artrikare och mer permanent mikroflora. Mjölksyrebildande kocker och stavar finns i stort antal men även enterobakterier, bakteroidesstavar och fusobakterier påträffas mer konstant. I den distala delen av ileum finns ca <math>10^7</math>-<math>10^8</math> bakterier per mL. Mikroflorans sammansättning liknar den som påträffas i tjocktarmen.
 === Tjocktarmen ===

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 === Magsäcken (ventrikeln) ===
-Magsaftens saltsyra har baktericid effekt. Mjölksyrebildande laktobaciller och bifidobakterier har dock påvisats i en mängd av ca 10e3 bakterier per mL magsaft. Dessa bakteriearter kan växa vid det låga pH som föreligger i ventrikeln. Prov från ventrikeln i samband med bukoperationer har visat förekomst av salivmikroorganismer, förmodligen beroende på att anestesi och premedicinering nedsätter produktionen av saltsyra. Hos intensivvårdade patienter koloniserar enterobakterier först ventrikeln och sedan farynx. Om patienten vårdas i respirator kan enterobakterierna passera förbi trakealkanylens kuff ner i bronkerna och ge pneumoni. En riskfaktor är ett förhöjt pH i ventrikeln på grund av användning av H<sub>2</sub>-antagonister, proton-pumpsinhibitorer och antacida för profylax och behandling av ulcus, esofagit eller gastrit. ''[[Helicobacter pylori]]'' återfinns ibland i normalfloran hos patienter med kronisk gastrit och ulcus.
+Magsaftens saltsyra har baktericid effekt. Mjölksyrebildande laktobaciller och bifidobakterier har dock påvisats i en mängd av ca <math>10^3</math> bakterier per mL magsaft. Dessa bakteriearter kan växa vid det låga pH som föreligger i ventrikeln. Prov från ventrikeln i samband med bukoperationer har visat förekomst av salivmikroorganismer, förmodligen beroende på att anestesi och premedicinering nedsätter produktionen av saltsyra. Hos intensivvårdade patienter koloniserar enterobakterier först ventrikeln och sedan farynx. Om patienten vårdas i respirator kan enterobakterierna passera förbi trakealkanylens kuff ner i bronkerna och ge pneumoni. En riskfaktor är ett förhöjt pH i ventrikeln på grund av användning av H<sub>2</sub>-antagonister, proton-pumpsinhibitorer och antacida för profylax och behandling av ulcus, esofagit eller gastrit. ''[[Helicobacter pylori]]'' återfinns ibland i normalfloran hos patienter med kronisk gastrit och ulcus.
 Omedelbart efter ett födointag återfinns ca <math>10^5</math> bakterier per mL magsaft och dessa bakterier utgörs huvudsakligen av streptokocker, laktobaciller, bakteroides och fusobakterier från saliven. När sedan pH sjunker minskar antalet bakterier snabbt och efter en timme påträffas endast ett litet antal.

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 Magsaftens saltsyra har baktericid effekt. Mjölksyrebildande laktobaciller och bifidobakterier har dock påvisats i en mängd av ca 10e3 bakterier per mL magsaft. Dessa bakteriearter kan växa vid det låga pH som föreligger i ventrikeln. Prov från ventrikeln i samband med bukoperationer har visat förekomst av salivmikroorganismer, förmodligen beroende på att anestesi och premedicinering nedsätter produktionen av saltsyra. Hos intensivvårdade patienter koloniserar enterobakterier först ventrikeln och sedan farynx. Om patienten vårdas i respirator kan enterobakterierna passera förbi trakealkanylens kuff ner i bronkerna och ge pneumoni. En riskfaktor är ett förhöjt pH i ventrikeln på grund av användning av H<sub>2</sub>-antagonister, proton-pumpsinhibitorer och antacida för profylax och behandling av ulcus, esofagit eller gastrit. ''[[Helicobacter pylori]]'' återfinns ibland i normalfloran hos patienter med kronisk gastrit och ulcus.
-Omedelbart efter ett födointag återfinns ca 10e5 bakterier per mL magsaft och dessa bakterier utgörs huvudsakligen av streptokocker, laktobaciller, bakteroides och fusobakterier från saliven. När sedan pH sjunker minskar antalet bakterier snabbt och efter en timme påträffas endast ett litet antal.
+Omedelbart efter ett födointag återfinns ca <math>10^5</math> bakterier per mL magsaft och dessa bakterier utgörs huvudsakligen av streptokocker, laktobaciller, bakteroides och fusobakterier från saliven. När sedan pH sjunker minskar antalet bakterier snabbt och efter en timme påträffas endast ett litet antal.
 === Tunntarmen ===
@@ Rad 21: / Rad 21: @@
 Antalet bakterier i tunntarmen varierar under dygnet och bakteriemassorna påfylls vid varje måltid. Antalet bakterier är minst i den proximala och störst i den terminala delen av tunntarmen.
-Duodenum innehåller 10e4-10e5 viabla bakterier per mL tunntarmsinnehåll. De utgörs av mjölksyreproducerande mikroorganismer: ''Streptococcus salivarius, Streptococcus minor, S. intermedius,'' enterokocker, laktobaciller och bifidobakterier. I jejunum påträffas samma bakteriearter som i duodenum men i större mängd. De mikroorganismer som påträffas i den proximala delen av tunntarmen kommer från saliven.
+Duodenum innehåller <math>10^4</math>-<math>10^5</math> viabla bakterier per mL tunntarmsinnehåll. De utgörs av mjölksyreproducerande mikroorganismer: ''Streptococcus salivarius, Streptococcus minor, S. intermedius,'' enterokocker, laktobaciller och bifidobakterier. I jejunum påträffas samma bakteriearter som i duodenum men i större mängd. De mikroorganismer som påträffas i den proximala delen av tunntarmen kommer från saliven.
 Den nedre delen av tunntarmen innehåller en artrikare och mer permanent mikroflora. Mjölksyrebildande kocker och stavar finns i stort antal men även enterobakterier, bakteroidesstavar och fusobakterier påträffas mer konstant. I den distala delen av ileum finns ca 10e7-10e8 bakterier per mL. Mikroflorans sammansättning liknar den som påträffas i tjocktarmen.

@@ Rad 21: / Rad 21: @@
 Antalet bakterier i tunntarmen varierar under dygnet och bakteriemassorna påfylls vid varje måltid. Antalet bakterier är minst i den proximala och störst i den terminala delen av tunntarmen.
-Duodenum innehåller 10e4-10e5 viabla bakterier per mL tunntarmsinnehåll. De utgörs av mjölksyreproducerande mikroorganismer: ''[[Streptococcus salivarius]], [[Streptococcus minor]], [[S. intermedius]],'' enterokocker, laktobaciller och bifidobakterier. I jejunum påträffas samma bakteriearter som i duodenum men i större mängd. De mikroorganismer som påträffas i den proximala delen av tunntarmen kommer från saliven.
+Duodenum innehåller 10e4-10e5 viabla bakterier per mL tunntarmsinnehåll. De utgörs av mjölksyreproducerande mikroorganismer: ''Streptococcus salivarius, Streptococcus minor, S. intermedius,'' enterokocker, laktobaciller och bifidobakterier. I jejunum påträffas samma bakteriearter som i duodenum men i större mängd. De mikroorganismer som påträffas i den proximala delen av tunntarmen kommer från saliven.
 Den nedre delen av tunntarmen innehåller en artrikare och mer permanent mikroflora. Mjölksyrebildande kocker och stavar finns i stort antal men även enterobakterier, bakteroidesstavar och fusobakterier påträffas mer konstant. I den distala delen av ileum finns ca 10e7-10e8 bakterier per mL. Mikroflorans sammansättning liknar den som påträffas i tjocktarmen.
 === Tjocktarmen ===

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 === Munhålan och svalget ===
-Munhålans och svalgets mikroflora är mycket komplex och innehåller mer än 300 bakteriearter varav ca 70 % är anaeroba. Olika bakteriearter växer på olika ställen i munhålan och svalget; '' Streptococcus mutans '' t.ex. växer på tandytor, medan '' [[Streptococcus salivarius]] '' huvudsakligen växer på tungan och kindslemhinnorna.
+Munhålans och svalgets mikroflora är mycket komplex och innehåller mer än 300 bakteriearter varav ca 70 % är anaeroba. Olika bakteriearter växer på olika ställen i munhålan och svalget; ''Streptococcus mutans'' t.ex. växer på tandytor, medan ''Streptococcus salivarius'' huvudsakligen växer på tungan och kindslemhinnorna.
-De mikroorganismer som återfinns i saliven är en blandning av mikroorganismer från tänder, slemhinnor och tunga. Vid odling av saliv från friska individer finner man huvudsakligen streptokocker, [[peptostreptokocker]], [[laktobaciller]], [[bifidobakterier]], ''[[Actinomyces]]'' , ''[[Prevotella]]'' och fusobakterier, men även vibrioner och spiroketer kan isoleras. [[Stafylokocker]] och mikrokocker påträffas i mindre mängd liksom aeroba grampositiva stavar av korynebakterietyp. [[Enterokocker]] återfinns sällan i munhåla och svalg. Jästsvampar, huvudsakligen ''[[Candida albicans]]'', påträffas i saliven hos flertalet individer.
+De mikroorganismer som återfinns i saliven är en blandning av mikroorganismer från tänder, slemhinnor och tunga. Vid odling av saliv från friska individer finner man huvudsakligen streptokocker, peptostreptokocker, laktobaciller, bifidobakterier, ''[[Actinomyces]]'' , ''Prevotella'' och fusobakterier, men även vibrioner och spiroketer kan isoleras. [[Stafylokocker]] och mikrokocker påträffas i mindre mängd liksom aeroba grampositiva stavar av korynebakterietyp. [[Enterokocker]] återfinns sällan i munhåla och svalg. Jästsvampar, huvudsakligen ''[[Candida albicans]]'', påträffas i saliven hos flertalet individer.
 === Magsäcken (ventrikeln) ===

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]
+''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''
 ----
 == Normalflora i mag-tarmkanalen ==

← Äldre version		Versionen från 1 november 2009 kl. 15.54
Rad 35:		Rad 35:


−	[[Fil:Fecestabell1.jpg~~\|center~~]]	+	[[Fil:Fecestabell1.jpg]]

	[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]		[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]