<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_%28NASBA%29</id>
	<title>Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA) - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_%28NASBA%29"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_(NASBA)&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-13T22:14:45Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_(NASBA)&amp;diff=6778&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_(NASBA)&amp;diff=6778&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-04T15:08:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 4 september 2010 kl. 15.08&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l7&quot; &gt;Rad 7:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;NASBA&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en av amplifieringsmetoderna som är baserade på transkription (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 17&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Andra transkriptionsbaserade amplifieringssystem är bland annat Transcription Mediated Amplification (TMA), Transcription-based amplification system (TAS) och Self-sustained sequence replication (3SR). Kommersiella metoder baserade på denna process används för detektion av &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydia trachomatis]], [[Neisseria gonorrhoeae]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Mycobacterium tuberculosis]]&amp;#039;&amp;#039; [http://www.gen-probe.com Gen-probe] samt för detektion av onkoprotein E6/E7 mRNA-uttryck från högrisk HPV [http://www.norchip.no Norchip]. Templatet är vanligtvis RNA och metoden baseras på kopiering av RNA-målsekvensen med hjälp av tre olika enzymer; &amp;#039;&amp;#039;reverse transkriptas&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;RNaseH&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;T7 DNA-beroende RNA-polymeras&amp;#039;&amp;#039;. Metoden är isotermal, mycket snabb och ger mycket stora kopietal av målsekvensen. Mål-RNA kopieras först med enzymet reverse transkriptas till en DNA-molekyl som då bildar en RNA:DNA-hybrid. Enzymet RNaseH bryter ned RNA i denna hybrid som då innehåller endast cDNA. Många RNA-kopior kan då produceras, transkriberas, av enzymet T7 DNA-beroende RNA-polymeras från detta cDNA. Målsekvensen detekteras med en probe inmärkt med en fluorofor och en släckare/quencher, en molecular beacon probe (se [[Realtids-PCR]]). Ökningen av fluorescens i provet detekteras i en fluorescensläsare och analyseras. Risken för kontamination är mindre med system baserade på RNA-kopiering än DNA-kopiering, då RNA kopiorna som produceras inte är lika stabila som amplifierat DNA.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;NASBA&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en av amplifieringsmetoderna som är baserade på transkription (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 17&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Andra transkriptionsbaserade amplifieringssystem är bland annat Transcription Mediated Amplification (TMA), Transcription-based amplification system (TAS) och Self-sustained sequence replication (3SR). Kommersiella metoder baserade på denna process används för detektion av &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydia trachomatis]], [[Neisseria gonorrhoeae]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Mycobacterium tuberculosis]]&amp;#039;&amp;#039; [http://www.gen-probe.com Gen-probe] samt för detektion av onkoprotein E6/E7 mRNA-uttryck från högrisk HPV [http://www.norchip.no Norchip]. Templatet är vanligtvis RNA och metoden baseras på kopiering av RNA-målsekvensen med hjälp av tre olika enzymer; &amp;#039;&amp;#039;reverse transkriptas&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;RNaseH&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;T7 DNA-beroende RNA-polymeras&amp;#039;&amp;#039;. Metoden är isotermal, mycket snabb och ger mycket stora kopietal av målsekvensen. Mål-RNA kopieras först med enzymet reverse transkriptas till en DNA-molekyl som då bildar en RNA:DNA-hybrid. Enzymet RNaseH bryter ned RNA i denna hybrid som då innehåller endast cDNA. Många RNA-kopior kan då produceras, transkriberas, av enzymet T7 DNA-beroende RNA-polymeras från detta cDNA. Målsekvensen detekteras med en probe inmärkt med en fluorofor och en släckare/quencher, en molecular beacon probe (se [[Realtids-PCR]]). Ökningen av fluorescens i provet detekteras i en fluorescensläsare och analyseras. Risken för kontamination är mindre med system baserade på RNA-kopiering än DNA-kopiering, då RNA kopiorna som produceras inte är lika stabila som amplifierat DNA.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 17.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; NASBA reaktionen. Bild; &amp;#039;&amp;#039;Technology Real Time NASBA, Copyright NorChip,&amp;#039;&amp;#039; [http://www.norchip.no]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 17.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; NASBA reaktionen. Bild; &amp;#039;&amp;#039;Technology Real Time NASBA, Copyright NorChip,&amp;#039;&amp;#039; [http://www.norchip.no]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:molekylfig17A.jpg|thumb|left|500px|NASBA reaktionen startar då primern (P1) hybridiserar till mål-RNAt. Primern innehåller en 5’-terminal T7 RNA polymeras promotor sekvens. Reverse transkriptas förlänger primern, bildar en cDNA-kopia av RNA-templatet som sedan formar en DNA/RNA-hybrid.]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:molekylfig17B.jpg|thumb|left|500px|||&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;RNase H känner igen hybriden som substrat och hydrolyserar, bryter ned, RNA-delen av hybriden vilket resulterar i enkelsträngat DNA. Den andra primern (P2) binder till detta DNA. Reverse transkriptas (RT) förlänger primer P2 vilket gör promotorregionen på DNA-molekylen dubbelsträngad och transkriptionellt aktivt.]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:molekylfig17C.jpg|thumb|left|500px|||&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;RNA polymeras känner igen den nu funktionella promotorn och startar produktionen av stora mängder RNA transkript som är antisense mot den ursprungliga mål-RNA-sekvensen.]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;NASBA reaktionen startar då primern (P1) hybridiserar till mål-RNAt. Primern innehåller en 5’-terminal T7 RNA polymeras promotor sekvens. Reverse transkriptas förlänger primern, bildar en cDNA-kopia av RNA-templatet som sedan formar en DNA/RNA-hybrid.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;RNase H känner igen hybriden som substrat och hydrolyserar, bryter ned, RNA-delen av hybriden vilket resulterar i enkelsträngat DNA. Den andra primern (P2) binder till detta DNA. Reverse transkriptas (RT) förlänger primer P2 vilket gör promotorregionen på DNA-molekylen dubbelsträngad och transkriptionellt aktivt.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;RNA polymeras känner igen den nu funktionella promotorn och startar produktionen av stora mängder RNA transkript som är antisense mot den ursprungliga mål-RNA-sekvensen.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Molekylärbiologisk diagnostik]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Molekylärbiologisk diagnostik]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_(NASBA)&amp;diff=6751&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: flyttade NASBA till Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA)</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_(NASBA)&amp;diff=6751&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-04T12:05:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;flyttade &lt;a href=&quot;/w/NASBA&quot; class=&quot;mw-redirect&quot; title=&quot;NASBA&quot;&gt;NASBA&lt;/a&gt; till &lt;a href=&quot;/w/Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_(NASBA)&quot; title=&quot;Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA)&quot;&gt;Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;1&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;1&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 4 september 2010 kl. 12.05&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-notice&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;&lt;div class=&quot;mw-diff-empty&quot;&gt;(Ingen skillnad)&lt;/div&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_(NASBA)&amp;diff=6750&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Molekylärbiologisk diagnostik&#039;&#039;  ----   == Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA) ==  &#039;&#039;&#039;NASBA&#039;&#039;&#039; är en av a…&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Nucleic_Acid_Sequence_Based_Amplification_(NASBA)&amp;diff=6750&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-04T12:05:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för &lt;a href=&quot;/w/Referensmetodik:Molekyl%C3%A4rbiologisk_diagnostik&quot; title=&quot;Referensmetodik:Molekylärbiologisk diagnostik&quot;&gt;Referensmetodik:Molekylärbiologisk diagnostik&lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039;  ----   == Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA) ==  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;NASBA&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en av a…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Molekylärbiologisk diagnostik]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nucleic Acid Sequence Based Amplification (NASBA) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;NASBA&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en av amplifieringsmetoderna som är baserade på transkription (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 17&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Andra transkriptionsbaserade amplifieringssystem är bland annat Transcription Mediated Amplification (TMA), Transcription-based amplification system (TAS) och Self-sustained sequence replication (3SR). Kommersiella metoder baserade på denna process används för detektion av &amp;#039;&amp;#039;[[Chlamydia trachomatis]], [[Neisseria gonorrhoeae]]&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Mycobacterium tuberculosis]]&amp;#039;&amp;#039; [http://www.gen-probe.com Gen-probe] samt för detektion av onkoprotein E6/E7 mRNA-uttryck från högrisk HPV [http://www.norchip.no Norchip]. Templatet är vanligtvis RNA och metoden baseras på kopiering av RNA-målsekvensen med hjälp av tre olika enzymer; &amp;#039;&amp;#039;reverse transkriptas&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;RNaseH&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;T7 DNA-beroende RNA-polymeras&amp;#039;&amp;#039;. Metoden är isotermal, mycket snabb och ger mycket stora kopietal av målsekvensen. Mål-RNA kopieras först med enzymet reverse transkriptas till en DNA-molekyl som då bildar en RNA:DNA-hybrid. Enzymet RNaseH bryter ned RNA i denna hybrid som då innehåller endast cDNA. Många RNA-kopior kan då produceras, transkriberas, av enzymet T7 DNA-beroende RNA-polymeras från detta cDNA. Målsekvensen detekteras med en probe inmärkt med en fluorofor och en släckare/quencher, en molecular beacon probe (se [[Realtids-PCR]]). Ökningen av fluorescens i provet detekteras i en fluorescensläsare och analyseras. Risken för kontamination är mindre med system baserade på RNA-kopiering än DNA-kopiering, då RNA kopiorna som produceras inte är lika stabila som amplifierat DNA.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 17.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; NASBA reaktionen. Bild; &amp;#039;&amp;#039;Technology Real Time NASBA, Copyright NorChip,&amp;#039;&amp;#039; [http://www.norchip.no]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
NASBA reaktionen startar då primern (P1) hybridiserar till mål-RNAt. Primern innehåller en 5’-terminal T7 RNA polymeras promotor sekvens. Reverse transkriptas förlänger primern, bildar en cDNA-kopia av RNA-templatet som sedan formar en DNA/RNA-hybrid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
RNase H känner igen hybriden som substrat och hydrolyserar, bryter ned, RNA-delen av hybriden vilket resulterar i enkelsträngat DNA. Den andra primern (P2) binder till detta DNA. Reverse transkriptas (RT) förlänger primer P2 vilket gör promotorregionen på DNA-molekylen dubbelsträngad och transkriptionellt aktivt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RNA polymeras känner igen den nu funktionella promotorn och startar produktionen av stora mängder RNA transkript som är antisense mot den ursprungliga mål-RNA-sekvensen.&lt;br /&gt;
[[Kategori:Molekylärbiologisk diagnostik]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>