Parasitdiagnostik - Versionshistorik

Jadwiga Krusnell den 16 augusti 2012 kl. 08.39

2012-08-16T08:39:58Z

Jadwiga Krusnell den 17 april 2012 kl. 13.57

2012-04-17T13:57:21Z

Jadwiga Krusnell den 17 april 2012 kl. 12.52

2012-04-17T12:52:37Z

Jadwiga Krusnell den 17 april 2012 kl. 12.50

2012-04-17T12:50:47Z

Jadwiga Krusnell den 17 april 2012 kl. 12.49

2012-04-17T12:49:57Z

Jadwiga Krusnell den 17 april 2012 kl. 12.48

2012-04-17T12:48:37Z

Jadwiga Krusnell den 11 april 2012 kl. 11.25

2012-04-11T11:25:58Z

Jadwiga Krusnell den 10 april 2012 kl. 11.25

2012-04-10T11:25:45Z

Jadwiga Krusnell den 30 mars 2012 kl. 10.40

2012-03-30T10:40:01Z

Jadwiga Krusnell den 30 mars 2012 kl. 10.39

2012-03-30T10:39:11Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Huvudartikel''', publicerad april 2012. '''Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande'''.
+'''Huvudartikel''', publicerad april 2012.
 ----
 Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''

← Äldre version		Versionen från 17 april 2012 kl. 13.57
Rad 2:		Rad 2:
	----		----
	Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''		Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
		+	------

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 Trots att parasitdiagnostik väsentligen utgjordes av mikroskopi för identifiering av både urdjur och maskar (t.ex. protozoo-cystor och maskägg i feces), var det redan tidigt uppenbart att indirekt diagnostik krävdes för påvisning av infektioner förorsakade av en del invasiva parasiter såsom amöbor och blodmaskar.
-Påvisning av ett specifikt immunsvar krävde utveckling av metoder för antigen- och antikroppsframställning (inklusive parasitodling), protein- och kolhydratkemiska separationsmetoder, speciella färgningsmetoder, fluorecensmikroskopi osv.
+Påvisning av mikrob-specifikt DNA med PCR, som revolutionerat både bakterie-och virusdiagnostiken, har kommit till användning inom parasitologisk diagnostik, speciellt för identifiering av patogena amöbor som annars inte kan skiljas från morfologiskt identiska ofarliga arter. På sikt kommer troligen också en stor del av den rutinmässiga feces-mikroskopin att ersättas av molekylärbaserade metoder, en trend som redan är tydlig på flera håll i världen.
 Det är uppenbart att marknaden kommer att tillhandahålla ett ökande antal diagnostiska kits ämnade för parasitologisk specialdiagnostik som kan ersätta nuvarande resurskrävande diagnostik, men eftersom sådana kits har en begränsad marknad är det osannolikt att vi får se några större förändringar inom en snar framtid.

← Äldre version		Versionen från 17 april 2012 kl. 12.50
Rad 8:		Rad 8:
	Diagnostik av infektioner orsakade av maskar och urdjur utvecklades vid Statens Bakteriologiska Laboratorium i Stockholm parallellt med utvecklingen av tropikmedicinsk specialkompetens vid framför allt Roslagstulls Infektionssjukhus.		Diagnostik av infektioner orsakade av maskar och urdjur utvecklades vid Statens Bakteriologiska Laboratorium i Stockholm parallellt med utvecklingen av tropikmedicinsk specialkompetens vid framför allt Roslagstulls Infektionssjukhus.

−	:Trots att parasitdiagnostik väsentligen utgjordes av mikroskopi för identifiering av både urdjur och maskar (t.ex. protozoo-cystor och maskägg i feces), var det redan tidigt uppenbart att indirekt diagnostik krävdes för påvisning av infektioner förorsakade av en del invasiva parasiter såsom amöbor och blodmaskar.	+	Trots att parasitdiagnostik väsentligen utgjordes av mikroskopi för identifiering av både urdjur och maskar (t.ex. protozoo-cystor och maskägg i feces), var det redan tidigt uppenbart att indirekt diagnostik krävdes för påvisning av infektioner förorsakade av en del invasiva parasiter såsom amöbor och blodmaskar.

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 Diagnostik av infektioner orsakade av maskar och urdjur utvecklades vid Statens Bakteriologiska Laboratorium i Stockholm parallellt med utvecklingen av tropikmedicinsk specialkompetens vid framför allt Roslagstulls Infektionssjukhus.
-:Trots att parasitdiagnostik väsentligen utgjordes av mikroskopi för identifiering av b
+:Trots att parasitdiagnostik väsentligen utgjordes av mikroskopi för identifiering av både urdjur och maskar (t.ex. protozoo-cystor och maskägg i feces), var det redan tidigt uppenbart att indirekt diagnostik krävdes för påvisning av infektioner förorsakade av en del invasiva parasiter såsom amöbor och blodmaskar.
-åde urdjur och maskar (t.ex. protozoo-cystor och maskägg i feces), var det redan tidigt uppenbart att indirekt diagnostik krävdes för påvisning av infektioner förorsakade av en del invasiva parasiter såsom amöbor och blodmaskar.
 Påvisning av ett specifikt immunsvar krävde utveckling av metoder för antigen- och antikroppsframställning (inklusive parasitodling), protein- och kolhydratkemiska separationsmetoder, speciella färgningsmetoder, fluorecensmikroskopi osv.
 Påvisning av mikrob-specifikt DNA med PCR, som revolutionerat både bakterie- och virusdiagnostiken, har kommit till användning inom parasitologisk diagnostik, speciellt för identifiering av patogena amöbor som annars inte kan skiljas från morfologiskt identiska ofarliga arter. På sikt kommer troligen också en stor del av den rutinmässiga feces-mikroskopin att ersättas av molekylärbaserade metoder, en trend som redan är tydlig på flera håll i världen.

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
-Ett markant ökat behov av diagnostik av infektioner förorsakade av parasiter uppstod för ca 50 år sedan i Sverige som en direkt följd av svensk invandringspolitik och svenskars ökande reslust. Kolonialmakter såsom Storbritannien och Nederländerna hade redan tidigare, under 1800-talet, varit tvungna att utveckla tropikmedicinsk kompetens som står sig än idag t.ex. i London, Liverpool och Amsterdam.
+Ett markant ökat behov av diagnostik av infektioner förorsakade av parasiter uppstod för ca 50 år sedan i Sverige som en direkt följd av svensk invandringspolitik och svenskars ökande reslust.
 Diagnostik av infektioner orsakade av maskar och urdjur utvecklades vid Statens Bakteriologiska Laboratorium i Stockholm parallellt med utvecklingen av tropikmedicinsk specialkompetens vid framför allt Roslagstulls Infektionssjukhus.
 Trots att parasitdiagnostik väsentligen utgjordes av mikroskopi för identifiering av både urdjur och maskar (t.ex. protozoo-cystor och maskägg i feces), var det redan tidigt uppenbart att indirekt diagnostik krävdes för påvisning av infektioner förorsakade av en del invasiva parasiter såsom amöbor och blodmaskar.
 Påvisning av ett specifikt immunsvar krävde utveckling av metoder för antigen- och antikroppsframställning (inklusive parasitodling), protein- och kolhydratkemiska separationsmetoder, speciella färgningsmetoder, fluorecensmikroskopi osv.
 Påvisning av mikrob-specifikt DNA med PCR, som revolutionerat både bakterie- och virusdiagnostiken, har kommit till användning inom parasitologisk diagnostik, speciellt för identifiering av patogena amöbor som annars inte kan skiljas från morfologiskt identiska ofarliga arter. På sikt kommer troligen också en stor del av den rutinmässiga feces-mikroskopin att ersättas av molekylärbaserade metoder, en trend som redan är tydlig på flera håll i världen.
 Det är uppenbart att marknaden kommer att tillhandahålla ett ökande antal diagnostiska kits ämnade för parasitologisk specialdiagnostik som kan ersätta nuvarande resurskrävande diagnostik, men eftersom sådana kits har en begränsad marknad är det osannolikt att vi får se några större förändringar inom en snar framtid.
 Standardisering och kvalitetssäkring av metoder för påvisning av parasitinfektioner är en förutsättning för adekvat diagnostik, särskilt av den orsak att dessa infektioner ses så sällan på våra breddgrader. Situationen är annorlunda än den vi ser i tropiska endemiska områden där en hög prevalens ibland ställer lägre krav på de diagnostiska metodernas specificitet. Sålunda betyder på många håll i Afrika t.ex. blod i urinen med stor sannolikhet infektion med Schistosoma haematobium, medan samma symtom i Sverige ger anledning till ett flertal differentialdiagnostiska utredningar. Å andra sidan är hög specificitet av högsta vikt när det gäller malaria, där felaktig diagnostik kan leda till överbehandling och resistensutveckling.
 Det faktum att endast ett relativt fåtal parasiter förekommer endemiskt i landet betyder inte nödvändigtvis att de saknar epidemiologisk betydelse, vilket är uppenbart vid utbrott av vattenburen smitta förorsakad av kryptosporidier. Molekylär typning har visat att dessa stora utbrott orsakats av humana smittkällor, och inte av infekterade djur som man tidigare ofta trott. Det finns också skäl att beakta möjligheten att tropiska parasiter kan spridas genom import av födoämnen.
 Att upprätthålla den kunskap som krävs för parasitdiagnostik kräver, förutom metodstandardisering, även kompetens som baserar sig på erfarenhet. Detta är ett problem som blir allt mer påtagligt, speciellt då utvecklingen går alltmer mot användning av PCR-baserade metoder och gammal traditionell kunskap lätt kan tappas bort på vägen.
 På många håll sker också en markant minskning av tillgängliga resurser för forskning och utveckling inom området. Å andra sidan ser man nya möjligheter till kompetensutveckling genom förbättrade internationella kommunikationer och Internet-program för kvalitetssäkring genom virtualmikroskopi.
 Det är vår förhoppning att denna samling referensdiagnostik kan bidra till att upprätthålla och utveckla diagnostik för identifiering av parasitinfektioner under de förändrade betingelser som sjukvården i stort genomgår och kommer att genomgå framöver.
 [[Kategori:Parasiter]]

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2012 kl. 10.39
Rad 1:		Rad 1:
		+	'''Huvudartikel''', publicerad mars 2012. '''Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande'''.
		+	----
		+	Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''

	Ett markant ökat behov av diagnostik av infektioner förorsakade av parasiter uppstod för ca 50 år sedan i Sverige som en direkt följd av svensk invandringspolitik och svenskars ökande reslust. Kolonialmakter såsom Storbritannien och Nederländerna hade redan tidigare, under 1800-talet, varit tvungna att utveckla tropikmedicinsk kompetens som står sig än idag t.ex. i London, Liverpool och Amsterdam.		Ett markant ökat behov av diagnostik av infektioner förorsakade av parasiter uppstod för ca 50 år sedan i Sverige som en direkt följd av svensk invandringspolitik och svenskars ökande reslust. Kolonialmakter såsom Storbritannien och Nederländerna hade redan tidigare, under 1800-talet, varit tvungna att utveckla tropikmedicinsk kompetens som står sig än idag t.ex. i London, Liverpool och Amsterdam.