Provtagning-svamp - Versionshistorik

Erja Chryssanthou den 7 april 2010 kl. 13.00

2010-04-07T13:00:04Z

2010-02-24T12:11:28Z

Antigen och antikroppar i serum

2010-02-24T12:07:22Z

Glaskropp

2010-02-24T12:06:41Z

Nedre luftvägarna

2010-02-24T12:05:30Z

Sinus

2010-02-24T12:04:56Z

Kornea

2010-02-24T12:04:07Z

Pus

2010-02-24T12:03:21Z

Benmärg

2010-02-24T12:03:08Z

Likvor

2010-02-24T12:02:32Z

Rektum/Feces

← Äldre version		Versionen från 7 april 2010 kl. 13.00
Rad 1:		Rad 1:
		+	Artikeln reviderad februari 2010
		+	----
		+
	''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Svampinfektioner]]''		''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Svampinfektioner]]''

@@ Rad 141: / Rad 141: @@
 === Antigen och antikroppar i serum ===
-Undersökningar för att påvisa svampantigener och -antikroppar i serum är ofta mer användbara om flera på varandra följande prov tas. Proven tas i glas- eller plaströr utan antikoagulantia, 5-10 mL. Minimimängd är 0,5 1,5 mL serum beroende på metodik.
+Undersökningar för att påvisa svampantigener och -antikroppar i serum är ofta mer användbara om flera på varandra följande prov tas. Proven tas i blodrör utan tillsats, 5-10 mL. Minimimängd är 0,5-1,5 mL serum beroende på metodik.
 === Antimykotikakoncentration i serum ===

@@ Rad 100: / Rad 100: @@
 ==== ''Glaskropp'' ====
 Hos patient med misstänkt svampendoftalmit, tas prov från glaskroppen (sluten vitrektomi). Om glaskroppsvätska har spätts ut med sköljvätska bör den koncentreras genom centrifugering innan den undersöks vidare i laboratoriet.
 ==== ''Kornea'' ====

@@ Rad 127: / Rad 127: @@
 I avvaktan på transport bör provet hållas vid +4 °C. Provets representativitet för nedre luftvägarna kan avgöras mikroskopiskt genom att det domineras av makrofager och polymorfnukleära celler, medan saliven innehåller rikligt med avstötta epitelceller.
-Mer invasiva provtagningsmetoder behövs ofta för att få adekvata prov från immundefekta patienter. Perkutana metoder används sällan numera, eftersom de ger dåligt diagnostiskt utbyte och dessutom är förenade med en tämligen hög frekvens komplikationer.
+Mer invasiva provtagningsmetoder behövs ofta för att få adekvata prov från immundefekta patienter.
 ==== ''Bronkoalveolärt lavage (BAL)'' ====

@@ Rad 112: / Rad 112: @@
 ==== ''Sinus'' ====
 Prov från sinus erhålls genom aspiration eller biopsi. Vid transport kan en liten mängd steril PBS tillsättas.
 ==== ''Öron'' ====

@@ Rad 108: / Rad 108: @@
 Bomullspinnar är inte lämpliga för kornealesioner. I avvaktan på transport
 till laboratoriet bör plattorna hållas i rumstemperatur.
 ==== ''Sinus'' ====

@@ Rad 96: / Rad 96: @@
 Provtagning med bomullspinne för odling av pus, som dränerar en abscess, är inte lämpligt. Om en bomullspinne används för provtagning, bör materialet tas så djupt som möjligt efter rengöring av de ytliga delarna. Pus från icke dränerad subkutan abscess tas bäst med steril nål och spruta, vilket även kan användas för att ta prov från dränerande fistlar. Om korn kan
 iakttagas i varet, vilket man kan finna vid mycetom, måste dessa samlas in och undersökas i mikroskop. Om man lyfter på krustorna ovanför fistlarna vid mycetom, kan man ofta hitta korn i det underliggande varet.
 ==== ''Glaskropp'' ====

@@ Rad 82: / Rad 82: @@
 ==== ''Benmärg'' ====
 Ungefär 3-5 mL aspirerat material bör tas i ett Na-heparinrör. Provtagning från benmärg är lämpligt vid diagnos för ett flertal invasiva svampinfektioner, inkluderande histoplasmos, kryptokockos och paracoccidioidomykos.
 ==== ''Vävnad'' ====

@@ Rad 76: / Rad 76: @@
 ====''Likvor''====
 (3-5 mL) tas med lumbalpunktion i sterilt provrör utan tillsats för odling, direktmikroskopi (Blankophor, Calcofluor eller tusch) och antigenpåvisning.
 ==== ''Blod'' ====

@@ Rad 64: / Rad 64: @@
 === Rektum/Feces ===
-Fynd av jästsvamp vid fecesodling är inget diagnostiskt tecken, eftersom ungefär 40 % av friska individer och 75 % av immundefekta patienter visar kolonisation med jäst vid odlingsprov. Hos immundefekta kan odling av jästsvamp från feces vara ett sätt att identifiera en potentiellt invasiv jästsvamp och dess antibiotikakänslighet.
+Fynd av jästsvamp vid fecesodling är inget diagnostiskt tecken, eftersom ungefär 40 % av friska individer och 75 % av immundefekta patienter visar kolonisation med jäst vid odlingsprov. Hos immundefekta kan odling av jästsvamp från feces vara ett sätt att identifiera en potentiellt invasiv jästsvamp och dess antimykotikakänslighet.
 Feces kan skickas i därför avsedd burk som kylförvaras. Alternativt tas prov från rektalslemhinnan med bomullspinne.