Pulsfältgelelektrofores (PFGE) av meticillinresistenta stafylokocker - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Analyspocedur */

2013-01-17T10:28:47Z

Analyspocedur

Magnus Thore: /* Analysprincip */

2013-01-17T10:27:24Z

Analysprincip

Magnus Thore: /* Analysprincip */

2013-01-15T16:40:59Z

Analysprincip

Magnus Thore: /* Bakgrund */

2013-01-15T11:09:54Z

Bakgrund

Magnus Thore: /* Bakgrund */

2013-01-15T11:07:14Z

Bakgrund

Magnus Thore: /* Bakgrund */

2013-01-15T11:04:45Z

Bakgrund

Magnus Thore den 28 juni 2012 kl. 16.24

2012-06-28T16:24:07Z

Magnus Thore den 24 april 2012 kl. 12.38

2012-04-24T12:38:11Z

Magnus Thore: /* Bakgrund */

2012-04-02T17:38:30Z

Bakgrund

Magnus Thore den 2 april 2012 kl. 17.27

2012-04-02T17:27:43Z

@@ Rad 44: / Rad 44: @@
 Pluggarna delas med skalpell i tre delar och till två av bitarna överförda till nytt rör tillsätts TE-buffert samt proteinase K. Inkuberas i 55°C. TE-bufferten avlägsnas varefter ny kylskåpskall buffert tillsätts repetitivt 4-5 gånger.
 *'''Klyvning av DNA i agarosplugg med restriktionsenzym Sma1'''
-**1. Späd buffert (10 μl reaktionsbuffert + 90 μl dest.vatten per isolat).
+**1. Späd buffert (10 μL reaktionsbuffert + 90 μL dest.vatten per isolat).
 **2. Tillsätt 100 μL buffert till varje centrifugrör.
 **3. Tillsätt 1 μL Sma 1-enzym (= 1 Fast Digest Unit) till bufferten och blanda försiktigt.
@@ Rad 60: / Rad 60: @@
 **7. Starta elforesaggregatet. Ställ in program som ger 6 V/cm i 23 tim, vinkel 120 grader, initial omslagsstid 5.0 sek, slutlig omslagastid 60 sek, linjär ramp.
 **8. Gelen infärgas med gel-red e. dyl. och fotograferas. Gelbilden analyseras.
 ====Analys av bandmönster====
 Isolatens bandmönster jämförs och grad av genetisk likhet analyseras för att styrka/utesluta möjliga epidemiologiska samband.

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 ===Analysprincip===
-Vid PFGE separeras stora DNA-fragment i gel med hjälp av en speciell elektroforesutrustning. Till skillnad från traditionell elektrofores, där strömmen appliceras i gelen i jämt flöde, appliceras vid PFGE strömmen i pulser och från olika håll (pulsfält). Detta innebär att DNA-fragment separeras effektivare än vid traditionell elektrofores, varför PFGE kan användas för epidemiologisk fingerprinting av bakteriellt DNA. Vid PFGE gjuts bakterierna in i pluggar av agarosgel, varefter DNA renas och klyvs med särskilda restriktionsenzymer, som producerar relativt stora DNA-fragment. Dessa separeras i pulsfältet, varefter gelen färgas för att möjliggöra visualisering av de uppkomna DNA-banden som separerats efter storlek. Gelerna fotograferas och analyseras okulärt eller med hjälp av dataprogram. Bakterieisolat med oskiljaktiga PFGE-mönster ges samma beteckning.
 ====Apparatur, förbrukningsmaterial och reagens====

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 ===Analysprincip===
-PFGE baserar sig på att med restriktionsenzymer klyva bakteriens DNA och därefter separera DNA-fragmenten genom elektrofores i en agarosgel. Det är helt avgörande att utgå ifrån intakt DNA (hela DNA-molekylen), innan klyvning sker med lämpligt restriktionsenzym.
+Vid PFGE separeras stora DNA-fragment i gel med hjälp av en speciell elektroforesutrustning. Till skillnad från traditionell elektrofores, där strömmen appliceras i gelen i jämt flöde, appliceras vid PFGE strömmen i pulser och från olika håll (pulsfält). Detta innebär att DNA-fragment separeras effektivare än vid traditionell elektrofores, varför PFGE kan användas för epidemiologisk fingerprinting av bakteriellt DNA. Vid PFGE gjuts bakterierna in i pluggar av agarosgel, varefter DNA renas och klyvs med särskilda restriktionsenzymer, som producerar relativt stora DNA-fragment. Dessa separeras i pulsfältet, varefter gelen färgas för att möjliggöra visualisering av de uppkomna DNA-banden som separerats efter storlek. Gelerna fotograferas och analyseras okulärt eller med hjälp av dataprogram. Bakterieisolat med oskiljaktiga PFGE-mönster ges samma beteckning.
 ====Apparatur, förbrukningsmaterial och reagens====
@@ Rad 63: / Rad 61: @@
 Om bandmönstren inte går att särskilja eller avviker i <3 bandpositioner, bedöms bakterieisolaten som sannolikt tillhörande ett utbrott alternativt ha ett gemensamt ursprung. Skiljer bandmönstren i >3 men <7 positioner bedöms bakterieisolaten som möjligen tillhörande ett utbrott eller ha ett gemensamt ursprung. Om bandmönstren skiljer i >7 band, vilket oftast innebär att cirka 50 % av banden är av olika storlek, anses inte isolaten ha någon gemensam källa.
 Observera att det inte finns några absoluta gränser för avvikelsernas antal enligt ovan, och slutbedömningen bör helst vägas mot övriga epidemiologiska data.
 ==REFERENSER==
 *1. Goering RV. Pulsed field gel electrophoresis: A review of application and interpretation in the molecular epidemiology of infectious disease. Infection, genetics and evolution, 2010;10:866-875

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 ==Pulsfältgelelektrofores  (PFGE) av meticillinresistenta stafylokocker==
 ===Bakgrund===
-Pulsfältgelelektrofores  (PFGE) är en av de äldsta metoderna för epidemiologisk typning som fortfarande är i bruk för att jämföra bakterieisolat då misstanke om smittspridning finns. PFGE används sedan 1990-talet och intar en central plats vid epidemiologisk typning av flera olika bakterietyper vid olika utbrottssituationer. Metoden var länge standard för typningen av meticillinresistenta ''[[Staphylococcus aureus]]'' (MRSA), men används idag huvudsakligen som en av de mest diskriminerande typningsmetoderna  vid utbrott med [[VRE]], invasiva pneumokocker och  olika arter av ''Enterobacteriaceae''. Vid kartläggning av utbrott, framförallt med de  vanligaste [[Spa-typning av Staphylococcus aureus och MRSA|''spa''-typerna]], är komplettering med PFGE ofta användbar.
+Pulsfältgelelektrofores  (PFGE) är en av de äldsta metoderna för epidemiologisk typning som fortfarande är i bruk för att jämföra bakterieisolat då misstanke om smittspridning finns. PFGE används sedan 1990-talet och intar en central plats vid epidemiologisk typning av flera olika bakterietyper vid olika utbrottssituationer. Metoden var länge standard för typningen av meticillinresistenta ''[[Staphylococcus aureus]]'' (MRSA), men används idag huvudsakligen som en av de mest diskriminerande typningsmetoderna  vid utbrott med [[VRE]], invasiva pneumokocker och  olika arter av ''Enterobacteriaceae''. Vid kartläggning av utbrott med MRSA, framförallt med de  vanligaste [[Spa-typning av Staphylococcus aureus och MRSA|''spa''-typerna]], är komplettering med PFGE ofta användbar.
 För varje bakterieart måste PFGE-metoden optimeras. En av nackdelarna med PFGE är att resultaten inte är numeriska och därmed inte enkelt kommunicerbara mellan laboratorier.

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Pulsfältgelelektrofores  (PFGE) är en av de äldsta metoderna för epidemiologisk typning som fortfarande är i bruk för att jämföra bakterieisolat då misstanke om smittspridning finns. PFGE används sedan 1990-talet och intar en central plats vid epidemiologisk typning av flera olika bakterietyper vid olika utbrottssituationer. Metoden var länge standard för typningen av meticillinresistenta ''[[Staphylococcus aureus]]'' (MRSA), men används idag huvudsakligen som en av de mest diskriminerande typningsmetoderna  vid utbrott med [[VRE]], invasiva pneumokocker och  olika arter av ''Enterobacteriaceae''. Vid kartläggning av utbrott, framförallt med de  vanligaste [[Spa-typning av Staphylococcus aureus och MRSA|''spa''-typerna]], är komplettering med PFGE ofta användbar.
-För varje bakterieart måste PFGE-metoden optimeras. En av nackdelarna med PFGE är att resultaten inte är numeriska och därmed inte enkelt kommunicerbara mellan laboratorier. Internationellt accepterade metoder för PFGE som tillåter jämförelser av  bakterieisolat i olika länder finns bara för ett fåtal bakteriearter, däribland MRSA.
+För varje bakterieart måste PFGE-metoden optimeras. En av nackdelarna med PFGE är att resultaten inte är numeriska och därmed inte enkelt kommunicerbara mellan laboratorier.
 Nedan beskrivs en metod för MRSA som exempel på PFGE-analys.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 ==Pulsfältgelelektrofores  (PFGE) av meticillinresistenta stafylokocker==
 ===Bakgrund===
-Pulsfältgelelektrofores  (PFGE) är en av de äldsta metoderna för epidemiologisk typning som fortfarande är i bruk för att jämföra bakterieisolat då misstanke om smittspridning finns. PFGE används sedan 1990-talet och intar en central plats vid epidemiologisk typning av flera olika bakterietyper vid olika utbrottssituationer. Metoden var länge standard för typningen av meticillinresistenta ''[[Staphylococcus aureus]]'' (MRSA), men används idag huvudsakligen som en av de mest diskriminerande typningsmetoderna  vid utbrott med [[VRE]], invasiva pneumokocker och  olika arter av ''Enterobacteriaceae''. För att säkrare kunna kartlägga ett utbrott med MRSA, framförallt med de  vanligaste [[Spa-typning av Staphylococcus aureus och MRSA|Spa-typerna]], kan komplettering med PFGE vara användbar.
+Pulsfältgelelektrofores  (PFGE) är en av de äldsta metoderna för epidemiologisk typning som fortfarande är i bruk för att jämföra bakterieisolat då misstanke om smittspridning finns. PFGE används sedan 1990-talet och intar en central plats vid epidemiologisk typning av flera olika bakterietyper vid olika utbrottssituationer. Metoden var länge standard för typningen av meticillinresistenta ''[[Staphylococcus aureus]]'' (MRSA), men används idag huvudsakligen som en av de mest diskriminerande typningsmetoderna  vid utbrott med [[VRE]], invasiva pneumokocker och  olika arter av ''Enterobacteriaceae''. För att säkrare kunna kartlägga ett utbrott med MRSA, framförallt med de  vanligaste [[Spa-typning av Staphylococcus aureus och MRSA|''spa''-typerna]], är komplettering med PFGE ofta användbar.
 För varje bakterieart måste PFGE-metoden optimeras. En av nackdelarna med PFGE är att resultaten inte är numeriska och därmed inte enkelt kommunicerbara mellan laboratorier. Internationellt accepterade metoder för PFGE som tillåter jämförelser av  bakterieisolat i olika länder finns bara för ett fåtal bakteriearter, däribland MRSA.
-Nedan beskrivs översiktligt en klassisk metod för MRSA som exempel på PFGE-analys.
+Nedan beskrivs en metod för MRSA som exempel på PFGE-analys.
 ===Indikation===
@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 ===Provmaterial===
-Renkultur av stafylocker på agarplatta.
+Renkultur av ''Staphylococcus aureus'' på agarplatta.
 ===Analysprincip===
-PFGE baserar sig på att med ''restriktionsenzymer'' klyva bakteriens DNA och därefter separera DNA-fragmenten genom elektrofores i en agarosgel. Bandmönstret i gelen analyseras sedan. Det är helt avgörande att utgå ifrån intakt DNA (hela DNA-molekylen), innan klyvning sker med lämpligt  restriktionsenzym. För stafylokocker, liksom för VRE, används  restriktionsenzymet ''SmaI''.
+PFGE baserar sig på att med restriktionsenzymer klyva bakteriens DNA och därefter separera DNA-fragmenten genom elektrofores i en agarosgel. Det är helt avgörande att utgå ifrån intakt DNA (hela DNA-molekylen), innan klyvning sker med lämpligt restriktionsenzym.
-Efter avslutad elektrofores färgas gelen  för att visualisera banden av DNA-fragment som separerats efter storlek (ett PFGE-mönster) och fotograferas. Resultatet databehandlas för att  identifiera likheter och olikheter avseende bandens läge hos de olika isolaten. Bakterieisolat av  samma ursprung har samma PFGE-mönster och får därmed samma beteckning.
+Efter avslutad elektrofores färgas gelen  för att visualisera banden av DNA-fragment som separerats efter storlek (ett PFGE-mönster) och fotograferas. Resultatet databehandlas för att  identifiera likheter och olikheter avseende bandens läge hos de olika isolaten. Bakterieisolat oskiljaktiga PFGE-mönster ges därmed samma beteckning.
 ====Apparatur, förbrukningsmaterial och reagens====
@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 *TE-buffert:(Tris HCl pH 7,6, EDTA), 10x TBE buffert (Trizma base, Borsyra H3BO3, Titriplex III (Na-EDTA), Dest vatten)
 *Ultra pure TM agarose Invitrogen
-*Restriktionsenzym Sma 1 med buffert
+*Restriktionsenzym ''Sma''1 med buffert
 *Gel Red
 ====Analyspocedur====
-*''DNA-extraktion:'' Övernattkultur på agarplatta slammas i TEN-buffert (10<math>^9</math> bakt/mL). Efter centrifugering resuspenseras bakterierna i EC-buffert. Rören placeras i 55°C ca 15 min varefter 2 % LMT-agaros (Sigma A-9414) i EC-buffert tillsätts tillsammans med Lysostaphin. Agarosen gjuts i pluggformar med hjälp av pipett som får stelna i kylskåp.
+*''DNA-extraktion:'' Övernattkultur på agarplatta slammas i TEN-buffert (cirka 10<math>^9</math> bakt/mL). Efter centrifugering resuspenderas bakterierna i EC-buffert. Rören placeras i 55°C ca 15 min varefter 2 % LMT-agaros (Sigma A-9414) i EC-buffert tillsätts tillsammans med Lysostaphin. Agarosen gjuts i pluggformar med hjälp av pipett som får stelna i kylskåp.
 Pluggarna delas med skalpell i tre delar och till två av bitarna överförda till nytt rör tillsätts TE-buffert samt proteinase K. Inkuberas i 55°C. TE-bufferten avlägsnas varefter ny kylskåpskall buffert tillsätts repetitivt 4-5 gånger.
-*'''Klyvning av DNA i agarosplugg med restriktionsenzym Sma 1'''
+*'''Klyvning av DNA i agarosplugg med restriktionsenzym Sma1'''
 **1. Späd buffert (10 μl reaktionsbuffert + 90 μl dest.vatten per isolat).
 **2. Tillsätt 100 μL buffert till varje centrifugrör.
@@ Rad 57: / Rad 57: @@
 **6. Placera gelen på plats då buffert-temperaturen är 14°C.
 **7. Starta elforesaggregatet. Ställ in program som ger 6 V/cm i 23 tim, vinkel 120 grader, initial omslagsstid 5.0 sek, slutlig omslagastid 60 sek, linjär ramp.
-**8. Gelen infärgas med gel-red e. dyl. och fotograferas. Banden analyseras.
+**8. Gelen infärgas med gel-red e. dyl. och fotograferas. Gelbilden analyseras.
 ====Analys av bandmönster====
-Isolatens bandmönster jämförs och epideiologiska samband, det vill säga möjliga eller sannolika släktskap identifieras.
+Isolatens bandmönster jämförs och grad av genetisk likhet analyseras för att styrka/utesluta möjliga epidemiologiska samband.
-Om bandmönstren är identiska eller bara avviker med <3 band, det vill säga har en överensstämmelse om minst 80 % bedöms bakterieisolaten som sannolikt tillhörande ett utbrott alternativt ha ett gemensamt ursprung.
+Om bandmönstren inte går att särskilja eller avviker i <3 bandpositioner, bedöms bakterieisolaten som sannolikt tillhörande ett utbrott alternativt ha ett gemensamt ursprung. Skiljer bandmönstren i >3 men <7 positioner bedöms bakterieisolaten som möjligen tillhörande ett utbrott eller ha ett gemensamt ursprung. Om bandmönstren skiljer i >7 band, vilket oftast innebär att cirka 50 % av banden är av olika storlek, anses inte isolaten ha någon gemensam källa.
-−
-Skiljer bandmönstren med >3 men <7 band bedöms mönstren som möjligen tillhörande ett  aktuellt utbrott eller ha ett gemensamt ursprung.
+Observera att det inte finns några absoluta gränser för avvikelsernas antal enligt ovan, och slutbedömningen bör helst vägas mot övriga epidemiologiska data.
 ==REFERENSER==
 *1. Goering RV. Pulsed field gel electrophoresis: A review of application and interpretation in the molecular epidemiology of infectious disease. Infection, genetics and evolution, 2010;10:866-875
-*2. Tenover FC et al. Interpreting chromosomal DNA restriction patterns produced by Pulse Field Electrphoresis: Criteria for bacterial wstrain typing. Jof Clin Microbiol, 1995 sept;2233-2239
+*2. Tenover FC et al. Interpreting chromosomal DNA restriction patterns produced by Pulsed Field Gel Electrophoresis: Criteria for bacterial strain typing. J Clin Microbiol, 1995; 33:2233-2239
 [[Kategori:Molekylärbiologisk diagnostik]]
 [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 och
-''falldefinitionen [[]]''
+''falldefinitionen [[MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus, gula stafylokocker)]]''
 ----
 ==Pulsfältgelelektrofores  (PFGE) av meticillinresistenta stafylokocker==