<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Realtids-PCR</id>
	<title>Realtids-PCR - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Realtids-PCR"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T08:17:03Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6713&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Kvalitativ och kvantitativ realtids-PCR analys */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6713&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T14:31:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kvalitativ och kvantitativ realtids-PCR analys&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 14.31&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l66&quot; &gt;Rad 66:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 66:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Kvantitativ realtids-PCR&amp;#039;&amp;#039; bygger på att man har en hög effektivitet i PCR-reaktionen vilket kan beräknas enligt formeln 1/log (effektivitet) = cykel/log [DNA]. Vid effektiviteten 2.0 dvs 100 % så ökar cykeltalet med 3.32 cykler vid en spädningsserie på 1:10. Effektiviteten minskar oftast vid höga Ct-värden när färre starttemplat finns tillgängliga för PCR-reaktionen. Därför begränsar man ofta den kvantitativa realtids-PCR till ett område där effektiviteten är hög och med det en större säkerhet i svaret. Värden utanför området tillskriver man mer än eller mindre än metodens mätbara antal kopior/mL.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Kvantitativ realtids-PCR&amp;#039;&amp;#039; bygger på att man har en hög effektivitet i PCR-reaktionen vilket kan beräknas enligt formeln 1/log (effektivitet) = cykel/log [DNA]. Vid effektiviteten 2.0 dvs 100 % så ökar cykeltalet med 3.32 cykler vid en spädningsserie på 1:10. Effektiviteten minskar oftast vid höga Ct-värden när färre starttemplat finns tillgängliga för PCR-reaktionen. Därför begränsar man ofta den kvantitativa realtids-PCR till ett område där effektiviteten är hög och med det en större säkerhet i svaret. Värden utanför området tillskriver man mer än eller mindre än metodens mätbara antal kopior/mL.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig15.jpg]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig15.jpg&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|thumb|center|600px||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Amplifierningskurva. När amplifieringskurvan passerar tröskeln kan man avläsa cykeltröskelvärdet (Ct-värdet) för en positiv PCR-reaktion. När man jämför Ct-värden innebär ett lägre Ct-värde att det finns mer starttemplat, DNA/RNA, i provet jämfört med ett Ct-värde som är högre. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Fredrik Aronsson&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Amplifierningskurva. När amplifieringskurvan passerar tröskeln kan man avläsa cykeltröskelvärdet (Ct-värdet) för en positiv PCR-reaktion. När man jämför Ct-värden innebär ett lägre Ct-värde att det finns mer starttemplat, DNA/RNA, i provet jämfört med ett Ct-värde som är högre. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Fredrik Aronsson&amp;#039;&amp;#039;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Molekylärbiologisk diagnostik]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Molekylärbiologisk diagnostik]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6712&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* LUX primer */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6712&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T14:30:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;LUX primer&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 14.30&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l56&quot; &gt;Rad 56:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 56:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig14.jpg&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig14.jpg&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|thumb|center|600px||||&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 14&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. LUX primer. Principen för LUX primer är att den i sin ursprungsform, hårnål, avger lite energi medan inbundet som dubbelsträngat DNA avger mycket energi. Ju fler amplikon som LUX primern inkorporerats i desto mer energi kan detekteras i PCR-instrumentet. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Invitrogen, publicerad med tillstånd från företaget&amp;#039;&amp;#039;.&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 14&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. LUX primer. Principen för LUX primer är att den i sin ursprungsform, hårnål, avger lite energi medan inbundet som dubbelsträngat DNA avger mycket energi. Ju fler amplikon som LUX primern inkorporerats i desto mer energi kan detekteras i PCR-instrumentet. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Invitrogen, publicerad med tillstånd från företaget&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Kvalitativ och kvantitativ realtids-PCR analys ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Kvalitativ och kvantitativ realtids-PCR analys ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6711&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* SYBR Green */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6711&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T14:29:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;SYBR Green&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 14.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l49&quot; &gt;Rad 49:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 49:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;High-resolution melting, HRM, är en utveckling av smältpunktsanalys där man kan få fram mer detaljerad information om amplikonets sammansättning. Metoden används för att upptäcka genetiska variationer som tex SNP (singel nucleotide polymorphism) och mutationer vilket medför att ett användningsområde är typning av bakterier och virus. Man kan även använda tekniken till att upptäcka nya, okända varianter, sk gene scanning. Metoden upptäcker en blandning av olika amplikon med en liten skillnad i bas-sammansättningen (tex SNP) vilket visas som högupplösta smältkurvor. Mängdförhållandet mellan olika amplikon kan också skilja mycket men framkommer i analysen. Metoden kräver PCR-maskiner med analysprogram utvecklade för HRM. SYBR Green fungerar till viss del som analysfärg men det finns specifikt utvecklade färger för HRM-analys, exempelvis Eva Green, LC Green och ResoLight. HRM är kostnadsmässigt en billigare metod än probetekniken.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;High-resolution melting, HRM, är en utveckling av smältpunktsanalys där man kan få fram mer detaljerad information om amplikonets sammansättning. Metoden används för att upptäcka genetiska variationer som tex SNP (singel nucleotide polymorphism) och mutationer vilket medför att ett användningsområde är typning av bakterier och virus. Man kan även använda tekniken till att upptäcka nya, okända varianter, sk gene scanning. Metoden upptäcker en blandning av olika amplikon med en liten skillnad i bas-sammansättningen (tex SNP) vilket visas som högupplösta smältkurvor. Mängdförhållandet mellan olika amplikon kan också skilja mycket men framkommer i analysen. Metoden kräver PCR-maskiner med analysprogram utvecklade för HRM. SYBR Green fungerar till viss del som analysfärg men det finns specifikt utvecklade färger för HRM-analys, exempelvis Eva Green, LC Green och ResoLight. HRM är kostnadsmässigt en billigare metod än probetekniken.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig13.jpg&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig13.jpg&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|thumb|center|600px||&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 13.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Smältanalys. (A) Vid låg temperatur är all SYBR Green I inbundet till intakt dubbelsträngat DNA och mycket fluorescens kan detekteras. (B) Smältpunkten (Tm) för PCR-produkten är när hälften av DNA-strängarna separerats och hälften av SYBR Green I molekylerna är i fri form. Detta illustreras i den nedre kurvan (negativa derivatan av den övre kurvan) som en topp, smälttopp. (C) Alla DNA-strängar är separerade och ingen energi avges från SYBR Green I. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Fredrik Aronsson&amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 13.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Smältanalys. (A) Vid låg temperatur är all SYBR Green I inbundet till intakt dubbelsträngat DNA och mycket fluorescens kan detekteras. (B) Smältpunkten (Tm) för PCR-produkten är när hälften av DNA-strängarna separerats och hälften av SYBR Green I molekylerna är i fri form. Detta illustreras i den nedre kurvan (negativa derivatan av den övre kurvan) som en topp, smälttopp. (C) Alla DNA-strängar är separerade och ingen energi avges från SYBR Green I. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Fredrik Aronsson&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== LUX primer ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== LUX primer ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6710&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* SYBR Green */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6710&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T14:29:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;SYBR Green&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 14.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l42&quot; &gt;Rad 42:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 42:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig12.jpg]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig12.jpg&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|thumb|center|500px|||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 12&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. SYBR Green. Principen för SYBR Green I baserad detektion är att ju mer SYBR Green I som binder in till dubbelsträngat DNA ju mer emissionsenergi avges. &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 12&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. SYBR Green. Principen för SYBR Green I baserad detektion är att ju mer SYBR Green I som binder in till dubbelsträngat DNA ju mer emissionsenergi avges. &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter avslutad amplifiering utförs i realtids-PCR-instrumentet en smältpunktsanalys som kan skilja mellan amplikonet och eventuella biprodukter (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 13&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Smältpunkten hos dubbelsträngat DNA beror på sekvensens längd och nukleinsyrasammansättningen vilket gör varje amplikon specifikt gällande smältpunkt. Smältpunktsanalys utförs genom att temperaturen gradvis ökas med några tiondels grader per sekund och fluorescensen mäts kontinuerligt. Smältpunkten definieras som den temperatur där hälften av DNA-strängarna har separerats och därmed hälften av SYBR Green I molekylerna lossnat från DNA. Detta kan förtydligas med beräkning av den negativa derivatan av funktionen fluorescensintensitet mot temperaturen där smältpunkten motsvarar en topp i diagrammet. Ett sätt att öka specificiteten hos SYBR Green I under en PCR-reaktion är att utföra mätning av emissionsenergin vid en temperatur (Tmätning) som är under smältpunkten för amplikonet (TmPCR-produkt) men högre än smältpunkten för tex primer-dimer (Tmprimer-dimer) enligt följande Tmprimer-dimer &amp;lt;Tmätning &amp;lt; TmPCR-produkt. Det man uppnår är att man mäter amplifiering av endast amplikonet och inte summan av biprodukt plus amplikon. En tumregel är att Tmätning ligger ungefär 5°C under TmPCR-produkt. Smältpunktsanalys kan också genomföras med hydrolysprober som FRET-probe och molecular beacon-probe där varje probes smältpunkt är specifik och man kan skilja på olika prober i samma PCR-reaktion, vid tex multiplex PCR.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter avslutad amplifiering utförs i realtids-PCR-instrumentet en smältpunktsanalys som kan skilja mellan amplikonet och eventuella biprodukter (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 13&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Smältpunkten hos dubbelsträngat DNA beror på sekvensens längd och nukleinsyrasammansättningen vilket gör varje amplikon specifikt gällande smältpunkt. Smältpunktsanalys utförs genom att temperaturen gradvis ökas med några tiondels grader per sekund och fluorescensen mäts kontinuerligt. Smältpunkten definieras som den temperatur där hälften av DNA-strängarna har separerats och därmed hälften av SYBR Green I molekylerna lossnat från DNA. Detta kan förtydligas med beräkning av den negativa derivatan av funktionen fluorescensintensitet mot temperaturen där smältpunkten motsvarar en topp i diagrammet. Ett sätt att öka specificiteten hos SYBR Green I under en PCR-reaktion är att utföra mätning av emissionsenergin vid en temperatur (Tmätning) som är under smältpunkten för amplikonet (TmPCR-produkt) men högre än smältpunkten för tex primer-dimer (Tmprimer-dimer) enligt följande Tmprimer-dimer &amp;lt;Tmätning &amp;lt; TmPCR-produkt. Det man uppnår är att man mäter amplifiering av endast amplikonet och inte summan av biprodukt plus amplikon. En tumregel är att Tmätning ligger ungefär 5°C under TmPCR-produkt. Smältpunktsanalys kan också genomföras med hydrolysprober som FRET-probe och molecular beacon-probe där varje probes smältpunkt är specifik och man kan skilja på olika prober i samma PCR-reaktion, vid tex multiplex PCR.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6709&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Molecular beacon-probe */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6709&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T14:28:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Molecular beacon-probe&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 14.28&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l33&quot; &gt;Rad 33:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 33:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Molecular beacon-probe&amp;#039;&amp;#039; (beacon betyder fyr) är ett  annat exempel på hybridiseringsprobe. Proben har två specifika strukturella former, en stam och en ögla (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 11&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Stamstrukturen hålles samman genom hybridisering då kvävebaserna är så valda att de basparar till varandra i fri lösning. Vardera 5’- respektive 3’-ändarna är inmärkta med en reporterfluorofor respektive quencher. Specificiteten för molecular beacon-proben ligger i öglans nukleinsyrasekvens vilken är komplementär till mål-DNA. Under PCR-reaktionen smälter stamstrukturen isär och om öglestrukturen hybridiserar till mål-DNA separeras reporter och quencher fysiskt. Därvid exiteras reportern dess emissionsenergi tas upp av detektorn i realtids-PCR-maskinen. På samma sätt som FRET-probe kan den återanvändas efter denaturering.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Molecular beacon-probe&amp;#039;&amp;#039; (beacon betyder fyr) är ett  annat exempel på hybridiseringsprobe. Proben har två specifika strukturella former, en stam och en ögla (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 11&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Stamstrukturen hålles samman genom hybridisering då kvävebaserna är så valda att de basparar till varandra i fri lösning. Vardera 5’- respektive 3’-ändarna är inmärkta med en reporterfluorofor respektive quencher. Specificiteten för molecular beacon-proben ligger i öglans nukleinsyrasekvens vilken är komplementär till mål-DNA. Under PCR-reaktionen smälter stamstrukturen isär och om öglestrukturen hybridiserar till mål-DNA separeras reporter och quencher fysiskt. Därvid exiteras reportern dess emissionsenergi tas upp av detektorn i realtids-PCR-maskinen. På samma sätt som FRET-probe kan den återanvändas efter denaturering.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig11.jpg&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig11.jpg&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|thumb|center|500px||&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 11&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Molecular beacon-probe. (A) Molecular beacon-probe i fri form är reporter (fluorofor) och quencher nära varandra och all energi från fluoroforen tas upp av quenchern. (B) När proben bundit till templatet skiljs fluorofor och quencher åt så fluoroforens emissionsenergi kan detekteras av PCR-instrumentet. (C) När proben avlägsnas återgår den till sitt ursprung i form av en hårnåls struktur. &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 11&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Molecular beacon-probe. (A) Molecular beacon-probe i fri form är reporter (fluorofor) och quencher nära varandra och all energi från fluoroforen tas upp av quenchern. (B) När proben bundit till templatet skiljs fluorofor och quencher åt så fluoroforens emissionsenergi kan detekteras av PCR-instrumentet. (C) När proben avlägsnas återgår den till sitt ursprung i form av en hårnåls struktur. &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== SYBR Green ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== SYBR Green ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6708&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* FRET-probe */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6708&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T14:27:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;FRET-probe&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 14.27&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l27&quot; &gt;Rad 27:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 27:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Första exemplet på en hybridiseringsprobe är &amp;#039;&amp;#039;Fluorescence Resonance Energy Transfer&amp;#039;&amp;#039;-probe som förkortas &amp;#039;&amp;#039;FRET&amp;#039;&amp;#039;-probe. Den består av två oligonukleotider inmärkta med varsin fluorofor men med olika excitations- och emissionsspektra. Proberna är designade så att de hybridiserar, binder in, till mål-DNA med endast några basers mellanrum. Den första probens fluorofor är inmärkt i probens 3’-ände och kallas donatorfluorofor. Den andre probens fluorofor är inmärkt i dess 5’-ände och kallas mottagarfluorofor. Principen för detektion är att proberna binder in till mål-DNA och donatorfluoroforen exiteras av realtids-PCR-instrumentet, dess emissionsenergi överförs till mottagarfluoroforen som blir exiterad och en tredje energi frigörs från mottagarfluoroforen som tas upp av detektorn i realtids-PCR-instrumentet (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Denna energiövergång fungerar inte i fri lösning då proberna inte är hybridiserade nära varandra. I PCR-reaktionens denatureringsfas smälter, lossnar, proberna från mål-DNA och kan återanvändas, till skillnad från en TaqMan-probe som hydrolyseras. Efter PCR-reaktionen kan man utföra en smältanalys för att få fram smältvärdet för proberna till amplikonet. Man kan utnyttja smältanalysen för att särskilja olika genotyper som exempel för [[adenovirus]]. I detta exempel amplifieras och detekteras både serotyp 40 och 41 av samma primerpar och prober men vid smältanalys får de olika värden beroende på serotyp. Detta beror på att proberna binder olika hårt till de två serotypamplikonen då en av serotyperna har en eller flera mis-match där proben hybridiserar dvs binder.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Första exemplet på en hybridiseringsprobe är &amp;#039;&amp;#039;Fluorescence Resonance Energy Transfer&amp;#039;&amp;#039;-probe som förkortas &amp;#039;&amp;#039;FRET&amp;#039;&amp;#039;-probe. Den består av två oligonukleotider inmärkta med varsin fluorofor men med olika excitations- och emissionsspektra. Proberna är designade så att de hybridiserar, binder in, till mål-DNA med endast några basers mellanrum. Den första probens fluorofor är inmärkt i probens 3’-ände och kallas donatorfluorofor. Den andre probens fluorofor är inmärkt i dess 5’-ände och kallas mottagarfluorofor. Principen för detektion är att proberna binder in till mål-DNA och donatorfluoroforen exiteras av realtids-PCR-instrumentet, dess emissionsenergi överförs till mottagarfluoroforen som blir exiterad och en tredje energi frigörs från mottagarfluoroforen som tas upp av detektorn i realtids-PCR-instrumentet (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Denna energiövergång fungerar inte i fri lösning då proberna inte är hybridiserade nära varandra. I PCR-reaktionens denatureringsfas smälter, lossnar, proberna från mål-DNA och kan återanvändas, till skillnad från en TaqMan-probe som hydrolyseras. Efter PCR-reaktionen kan man utföra en smältanalys för att få fram smältvärdet för proberna till amplikonet. Man kan utnyttja smältanalysen för att särskilja olika genotyper som exempel för [[adenovirus]]. I detta exempel amplifieras och detekteras både serotyp 40 och 41 av samma primerpar och prober men vid smältanalys får de olika värden beroende på serotyp. Detta beror på att proberna binder olika hårt till de två serotypamplikonen då en av serotyperna har en eller flera mis-match där proben hybridiserar dvs binder.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig10.jpg&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig10.jpg&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|thumb|center|500px||&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. FRET-probe. (A) Donatorproben i fri form avger energi medan mottagarproben (acceptor) inte avger någon energi. (B) Under annealingsteget binder båda prober in och energin från donatorproben överförs till mottagarproben som exiteras och vars emissionsenergi kan detekteras i PCR-instrumentet. (C) När proberna avlägsnas sker ingen energiöverföring mellan proberna och signalen släcks ned. &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. FRET-probe. (A) Donatorproben i fri form avger energi medan mottagarproben (acceptor) inte avger någon energi. (B) Under annealingsteget binder båda prober in och energin från donatorproben överförs till mottagarproben som exiteras och vars emissionsenergi kan detekteras i PCR-instrumentet. (C) När proberna avlägsnas sker ingen energiöverföring mellan proberna och signalen släcks ned. &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Molecular beacon-probe ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Molecular beacon-probe ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6707&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* TaqMan-probe */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6707&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T14:26:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;TaqMan-probe&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 14.26&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l21&quot; &gt;Rad 21:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 21:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste typen av hydrolysprobe är &amp;#039;&amp;#039;TaqMan&amp;#039;&amp;#039;-probe. Den är i sin 5’-ände inmärkt med en fluorofor, en så kallad reporter och i sin 3’-ände inmärkt med en quencher. Vid amplifiering binder proben in till mål-DNA och under elongeringsfasen hydrolyseras proben, bryts ned, av Taq-polymerasets 5’-exonukleas aktivitet varvid reporter och quencher skiljs åt (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Energin från den fria och exciterade reportern absorberas inte längre av quenchern utan tas nu upp av detektorn i realtids-PCR-instrumentet. Specificiteten för en TaqMan-probe kan ökas genom att man i 3’-änden fäster en så kallad &amp;#039;&amp;#039;minorgroove binder&amp;#039;&amp;#039; (MGB)-molekyl. PCR-reaktionen blir nu mer robust då MGB-molekylen binder hårdare till DNA-molekylen, vilket innebär att probens smältvärde (Tm) ökar. Hydrolysprober fungerar bäst vid tvåstegs-PCR, vilket innebär att annealing och elongeringsfaserna slås samman till en fas i PCR-reaktionen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste typen av hydrolysprobe är &amp;#039;&amp;#039;TaqMan&amp;#039;&amp;#039;-probe. Den är i sin 5’-ände inmärkt med en fluorofor, en så kallad reporter och i sin 3’-ände inmärkt med en quencher. Vid amplifiering binder proben in till mål-DNA och under elongeringsfasen hydrolyseras proben, bryts ned, av Taq-polymerasets 5’-exonukleas aktivitet varvid reporter och quencher skiljs åt (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Energin från den fria och exciterade reportern absorberas inte längre av quenchern utan tas nu upp av detektorn i realtids-PCR-instrumentet. Specificiteten för en TaqMan-probe kan ökas genom att man i 3’-änden fäster en så kallad &amp;#039;&amp;#039;minorgroove binder&amp;#039;&amp;#039; (MGB)-molekyl. PCR-reaktionen blir nu mer robust då MGB-molekylen binder hårdare till DNA-molekylen, vilket innebär att probens smältvärde (Tm) ökar. Hydrolysprober fungerar bäst vid tvåstegs-PCR, vilket innebär att annealing och elongeringsfaserna slås samman till en fas i PCR-reaktionen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig9.jpg|thumb|&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;left&lt;/del&gt;|500px|||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. TaqMan-probe. (A) Principen för en TaqMan-probe är att probe och primer binder in till templatet där en intakt probe inte avger någon emissionsenergi. (B) Vid elongering avlägsnas fluoroforen (reporter) vilket medför att man kan mäta energin från den fria fluoroforen.  &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig9.jpg|thumb|&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;center&lt;/ins&gt;|500px|||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. TaqMan-probe. (A) Principen för en TaqMan-probe är att probe och primer binder in till templatet där en intakt probe inte avger någon emissionsenergi. (B) Vid elongering avlägsnas fluoroforen (reporter) vilket medför att man kan mäta energin från den fria fluoroforen.  &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== FRET-probe ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== FRET-probe ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6706&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* TaqMan-probe */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6706&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T14:26:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;TaqMan-probe&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 14.26&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l21&quot; &gt;Rad 21:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 21:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste typen av hydrolysprobe är &amp;#039;&amp;#039;TaqMan&amp;#039;&amp;#039;-probe. Den är i sin 5’-ände inmärkt med en fluorofor, en så kallad reporter och i sin 3’-ände inmärkt med en quencher. Vid amplifiering binder proben in till mål-DNA och under elongeringsfasen hydrolyseras proben, bryts ned, av Taq-polymerasets 5’-exonukleas aktivitet varvid reporter och quencher skiljs åt (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Energin från den fria och exciterade reportern absorberas inte längre av quenchern utan tas nu upp av detektorn i realtids-PCR-instrumentet. Specificiteten för en TaqMan-probe kan ökas genom att man i 3’-änden fäster en så kallad &amp;#039;&amp;#039;minorgroove binder&amp;#039;&amp;#039; (MGB)-molekyl. PCR-reaktionen blir nu mer robust då MGB-molekylen binder hårdare till DNA-molekylen, vilket innebär att probens smältvärde (Tm) ökar. Hydrolysprober fungerar bäst vid tvåstegs-PCR, vilket innebär att annealing och elongeringsfaserna slås samman till en fas i PCR-reaktionen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste typen av hydrolysprobe är &amp;#039;&amp;#039;TaqMan&amp;#039;&amp;#039;-probe. Den är i sin 5’-ände inmärkt med en fluorofor, en så kallad reporter och i sin 3’-ände inmärkt med en quencher. Vid amplifiering binder proben in till mål-DNA och under elongeringsfasen hydrolyseras proben, bryts ned, av Taq-polymerasets 5’-exonukleas aktivitet varvid reporter och quencher skiljs åt (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;figur 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;). Energin från den fria och exciterade reportern absorberas inte längre av quenchern utan tas nu upp av detektorn i realtids-PCR-instrumentet. Specificiteten för en TaqMan-probe kan ökas genom att man i 3’-änden fäster en så kallad &amp;#039;&amp;#039;minorgroove binder&amp;#039;&amp;#039; (MGB)-molekyl. PCR-reaktionen blir nu mer robust då MGB-molekylen binder hårdare till DNA-molekylen, vilket innebär att probens smältvärde (Tm) ökar. Hydrolysprober fungerar bäst vid tvåstegs-PCR, vilket innebär att annealing och elongeringsfaserna slås samman till en fas i PCR-reaktionen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig9.jpg&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:molekylfig9.jpg&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|thumb|left|500px|||&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. TaqMan-probe. (A) Principen för en TaqMan-probe är att probe och primer binder in till templatet där en intakt probe inte avger någon emissionsenergi. (B) Vid elongering avlägsnas fluoroforen (reporter) vilket medför att man kan mäta energin från den fria fluoroforen.  &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. TaqMan-probe. (A) Principen för en TaqMan-probe är att probe och primer binder in till templatet där en intakt probe inte avger någon emissionsenergi. (B) Vid elongering avlägsnas fluoroforen (reporter) vilket medför att man kan mäta energin från den fria fluoroforen.  &amp;#039;&amp;#039;Bild: © QIAGEN, all rights reserved&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== FRET-probe ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== FRET-probe ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6699&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Kvalitativ och kvantitativ realtids-PCR analys */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6699&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T13:48:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kvalitativ och kvantitativ realtids-PCR analys&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 13.48&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l77&quot; &gt;Rad 77:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 77:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Kvantitativ realtids-PCR&amp;#039;&amp;#039; bygger på att man har en hög effektivitet i PCR-reaktionen vilket kan beräknas enligt formeln 1/log (effektivitet) = cykel/log [DNA]. Vid effektiviteten 2.0 dvs 100 % så ökar cykeltalet med 3.32 cykler vid en spädningsserie på 1:10. Effektiviteten minskar oftast vid höga Ct-värden när färre starttemplat finns tillgängliga för PCR-reaktionen. Därför begränsar man ofta den kvantitativa realtids-PCR till ett område där effektiviteten är hög och med det en större säkerhet i svaret. Värden utanför området tillskriver man mer än eller mindre än metodens mätbara antal kopior/mL.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Kvantitativ realtids-PCR&amp;#039;&amp;#039; bygger på att man har en hög effektivitet i PCR-reaktionen vilket kan beräknas enligt formeln 1/log (effektivitet) = cykel/log [DNA]. Vid effektiviteten 2.0 dvs 100 % så ökar cykeltalet med 3.32 cykler vid en spädningsserie på 1:10. Effektiviteten minskar oftast vid höga Ct-värden när färre starttemplat finns tillgängliga för PCR-reaktionen. Därför begränsar man ofta den kvantitativa realtids-PCR till ett område där effektiviteten är hög och med det en större säkerhet i svaret. Värden utanför området tillskriver man mer än eller mindre än metodens mätbara antal kopior/mL.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fil:molekylfig15.jpg]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Amplifierningskurva. När amplifieringskurvan passerar tröskeln kan man avläsa cykeltröskelvärdet (Ct-värdet) för en positiv PCR-reaktion. När man jämför Ct-värden innebär ett lägre Ct-värde att det finns mer starttemplat, DNA/RNA, i provet jämfört med ett Ct-värde som är högre. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Fredrik Aronsson&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Figur 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Amplifierningskurva. När amplifieringskurvan passerar tröskeln kan man avläsa cykeltröskelvärdet (Ct-värdet) för en positiv PCR-reaktion. När man jämför Ct-värden innebär ett lägre Ct-värde att det finns mer starttemplat, DNA/RNA, i provet jämfört med ett Ct-värde som är högre. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Fredrik Aronsson&amp;#039;&amp;#039;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6698&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* LUX primer */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Realtids-PCR&amp;diff=6698&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-09-01T13:47:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;LUX primer&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 september 2010 kl. 13.47&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l66&quot; &gt;Rad 66:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 66:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Fil:molekylfig14.jpg]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Figur 14. LUX primer. Principen för LUX primer är att den i sin ursprungsform, hårnål, avger lite energi medan inbundet som dubbelsträngat DNA avger mycket energi. Ju fler amplikon som LUX primern inkorporerats i desto mer energi kan detekteras i PCR-instrumentet. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Invitrogen, publicerad med tillstånd från företaget&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Figur 14&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;. LUX primer. Principen för LUX primer är att den i sin ursprungsform, hårnål, avger lite energi medan inbundet som dubbelsträngat DNA avger mycket energi. Ju fler amplikon som LUX primern inkorporerats i desto mer energi kan detekteras i PCR-instrumentet. &amp;#039;&amp;#039;Bild: Invitrogen, publicerad med tillstånd från företaget&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Kvalitativ och kvantitativ realtids-PCR analys ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Kvalitativ och kvantitativ realtids-PCR analys ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>