Referensmetodik, bakgrund - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Nätupplagor */

2009-08-07T14:13:12Z

Nätupplagor

Magnus Thore: /* Rikskoordinatorer */

2009-08-07T14:11:34Z

Rikskoordinatorer

Magnus Thore: /* Rikskoordinatorer */

2009-07-31T14:27:46Z

Rikskoordinatorer

Magnus Thore: /* Gula böckerna */

2009-05-19T10:38:11Z

Gula böckerna

Magnus Thore: /* Rikskoordinatorer */

2009-05-19T10:34:31Z

Rikskoordinatorer

Magnus Thore: /* Rikskoordinatorer */

2009-05-19T10:29:14Z

Rikskoordinatorer

Magnus Thore: /* Bakgrund */

2009-05-19T10:28:54Z

Bakgrund

Magnus Thore: /* Rikskoordinatorer */

2009-05-19T10:25:54Z

Rikskoordinatorer

Magnus Thore: /* Nätupplagor */

2009-05-19T10:22:17Z

Nätupplagor

Magnus Thore: /* Rikskoordinatorer */

2009-05-19T10:19:39Z

Rikskoordinatorer

@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 === Nätupplagor ===
-Under tiden har det visat sig vara svårt för experterna att hinna avsätta tillräckligt med tid för att producera nya eller reviderade artiklar lämpade för böckerna. Arbetet med att revidera en bok blir därför mycket tidskrävande och svår. För att underlätta det arbetet har arbete att överföra bokserien till denna nätupplaga baserad på MediaWiki-databasen. Det är vår förhoppning at uppdateringen skall kunna genomföras på ett lättare sätt än tidigare.
+Under tiden har det visat sig vara svårt för experterna att hinna avsätta tillräckligt med tid för att producera nya eller reviderade artiklar lämpade för böckerna. Arbetet med att revidera en bok blir därför mycket tidskrävande och svår. För att underlätta det arbetet har arbete att överföra bokserien till denna nätupplaga baserad på MediaWiki-databasen. Det är vår förhoppning att uppdateringen skall kunna genomföras på ett lättare sätt än tidigare.
 [[Användare:Magnus Thore|Magnus Thore]] 19 maj 2009 kl. 10.22 (UTC)

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 === Rikskoordinatorer ===
-Inom ramen för det riksdiagnostiska projektet utsågs 1990 ett antal riks-eller referenskoordinatorer bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens bakteriologiska laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av [[pneumokocker]], fagtypning av stafylokocker, diagnostik av [[Legionella]] och [[difteri]]. På den tiden var den molekylärbiologiska metodiken ännu i sin linda, men metoder presenterades i häftet för DNA-påvisning av ''S. aureus''-toxin, meningokocker och mykobakterier.
+Inom ramen för det riksdiagnostiska projektet utsågs 1990 ett antal riks-eller referenskoordinatorer bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens bakteriologiska laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av [[pneumokocker]], fagtypning av stafylokocker, diagnostik av [[Legionella]] och [[difteri]]. På den tiden var den molekylärbiologiska metodiken ännu i sin linda, men metoder presenterades i häftet för DNA-påvisning av [[S. aureus|''S. aureus''-toxin]], [[meningokocker]] och [[mykobakterier]].
-Rikskoordinatorer finns ännu kvar och namngivna i så kallade "R-listor" för viss diagnostik, numera för såväl bakteriologi som virologi. I listorna finns angivet respektive koordinators diagnostiska åtaganden. Exempel är I framtiden är förhoppnigen att desa R-listor skall kunna tjäna som bas för definiering av formella mikrobioloogiska referensfunktioner i landet.
+Rikskoordinatorer finns ännu kvar och namngivna i så kallade "R-listor" för viss diagnostik, numera för såväl bakteriologi som virologi. I listorna finns angivet respektive koordinators diagnostiska åtaganden. I framtiden är förhoppnigen att desa R-listor skall kunna tjäna som bas för definiering av formella mikrobiologiska referensfunktioner i landet.
 ==Gula böckerna ==

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 === Rikskoordinatorer ===
-Inom ramen för det riksdiagnostiska projektet utsågs 1990 ett antal riks-eller referenskoordinatorer bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens bakteriologiska laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av pneumokocker, fagtypning av stafylokocker, diagnostik av [[Legionella]] och [[difteri]]. På den tiden var den molekylärbiologiska metodiken ännu i sin linda, men metoder presenterades i häftet för DNA-påvisning av ''S. aureus''-toxin, meningokocker och mykobakterier.
+Inom ramen för det riksdiagnostiska projektet utsågs 1990 ett antal riks-eller referenskoordinatorer bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens bakteriologiska laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av [[pneumokocker]], fagtypning av stafylokocker, diagnostik av [[Legionella]] och [[difteri]]. På den tiden var den molekylärbiologiska metodiken ännu i sin linda, men metoder presenterades i häftet för DNA-påvisning av ''S. aureus''-toxin, meningokocker och mykobakterier.
 Rikskoordinatorer finns ännu kvar och namngivna i så kallade "R-listor" för viss diagnostik, numera för såväl bakteriologi som virologi. I listorna finns angivet respektive koordinators diagnostiska åtaganden. Exempel är I framtiden är förhoppnigen att desa R-listor skall kunna tjäna som bas för definiering av formella mikrobioloogiska referensfunktioner i landet.

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 Den första boken, diagnostik av Tarminfektioner, utkom 1990 med ''Hans Hallander'' och ''Birgitta Henriques'' som första redaktion. Boken prodeucerades av en grupp sammansatt av 13 experter med ''Alf Lindberg'' som ordförande.
-Arbetet med produktion av övriga 10 böcker i serien har bedrivits på motsvarande sätt och abetet med att revidera volymerna började år 2000 då den andra upplagan av diagnostik av urinvägsinfektioner gavs ut. Samtidigt som revisionsarbetet pågår, senast utgavs i mars 2009 andra upplagan av STI-diagnostiken, fortsätter serien att utvidgas. En volym om "smittskyddslagens sjukdomar" skall sammanställas liksom en som handlsr om patientnära analyser (PNA). Arbete med att skriva en gul bok om parasitdiagnostik är långt framskridet liksom en bok om molekylärbiologisk diagnostik i den parallella metodorienterade "grå bokserien".
+Arbetet med produktion av övriga 10 böcker i serien har bedrivits på motsvarande sätt och innehållet i det ursprungliga riksdiagnostiska häftet kom att inkorporeras i böckerna och blev på det sättet överspelat. Arbetet med att revidera volymerna började år 2000 då den andra upplagan av diagnostik av urinvägsinfektioner gavs ut. Samtidigt som revisionsarbetet pågår, senast utgavs i mars 2009 andra upplagan av STI-diagnostiken, fortsätter serien att utvidgas. En volym om "smittskyddslagens sjukdomar" skall sammanställas liksom en som handlsr om patientnära analyser (PNA). Arbete med att skriva en gul bok om parasitdiagnostik är långt framskridet liksom en bok om molekylärbiologisk diagnostik i den parallella metodorienterade "grå bokserien".
 Från att ursprungligen ha varit tänkta enbart som laboratoriemanualer avsedda för läsning på de mikrobiologiska laboaratorierna har målgruppen kommit att vidgas till att i dag också omfatta intresserade kliniker och är dessutom väl lämpade att användas i olika utbildningar. I dag omfattar därför böckerna en allmän del där kliniken beskrivs, en provtagningsdel avsedd för provtagande kliniker och slutligen en särskilt del som i detalj beskriver laboratoriemetodiken.

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 === Rikskoordinatorer ===
-Inom ramen för det riksdiagnostiska projektet utsågs 1990 ett antal riks-eller referenskoordinatorer bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens bakteriologiska laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av pneumokocker, fagtypning av stafylokocker, diagnostik av Legionella och difteri.
+Inom ramen för det riksdiagnostiska projektet utsågs 1990 ett antal riks-eller referenskoordinatorer bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens bakteriologiska laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av pneumokocker, fagtypning av stafylokocker, diagnostik av [[Legionella]] och [[difteri]]. På den tiden var den molekylärbiologiska metodiken ännu i sin linda, men metoder presenterades i häftet för DNA-påvisning av ''S. aureus''-toxin, meningokocker och mykobakterier.
 Rikskoordinatorer finns ännu kvar och namngivna i så kallade "R-listor" för viss diagnostik, numera för såväl bakteriologi som virologi. I listorna finns angivet respektive koordinators diagnostiska åtaganden. Exempel är I framtiden är förhoppnigen att desa R-listor skall kunna tjäna som bas för definiering av formella mikrobioloogiska referensfunktioner i landet.

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Bakgrund ==
-Arbetet med gula bokenserien började i slutet av 1980-talet på initiativ av medlemmarna i referensgruppen för klinisk bakteriologi ''Hans Hallander'', ''Göran Kronvall'' och ''Torvald Ripa''. Arbetet startade med utgångspunkt från en tanke att definiera "riksdiagnostik" för sådana agens som förekommer sällan eller är särskilt resurskrävande och göra den diagnostiken bekant för de svenska laboratorierna.
+Arbetet med gula bokenserien började i slutet av 1980-talet på initiativ av medlemmarna i referensgruppen för klinisk bakteriologi ''Hans Hallander'', ''Göran Kronvall'' och ''Torvald Ripa''. Parallellt med detta arbete definierades också "riksdiagnostik" för sådana agens som förekommer sällan eller är särskilt resurskrävande med avsikten att göra den diagnostiken bekant för de svenska laboratorierna.
 === Rikskoordinatorer ===
-Ett antal riks-eller referenskoordinatorer utsågs 1990 bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens bakteriologiska laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av pneumokocker, fagtypning av stafylokocker, diagnostik av Legionella och difteri.
+Inom ramen för det riskdiagnostiska projektet utsågs 1990 ett antal riks-eller referenskoordinatorer bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens bakteriologiska laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av pneumokocker, fagtypning av stafylokocker, diagnostik av Legionella och difteri.
 Rikskoordinatorer finns ännu kvar och namngivna i så kallade "R-listor" för viss diagnostik, numera för såväl bakteriologi som virologi. I listorna finns angivet respektive koordinators diagnostiska åtaganden. Exempel är I framtiden är förhoppnigen att desa R-listor skall kunna tjäna som bas för definiering av formella mikrobioloogiska referensfunktioner i landet.

← Äldre version		Versionen från 19 maj 2009 kl. 10.22
Rad 24:		Rad 24:
	=== Nätupplagor ===		=== Nätupplagor ===

−	Under tiden har det visat sig vara svårt för experterna att hinna avsätta tillräckligt med tid för att producera nya eller reviderade artiklar lämpade för böckerna. Arbetet med att revidera en bok blir därför mycket tidskrävande och svår	+	Under tiden har det visat sig vara svårt för experterna att hinna avsätta tillräckligt med tid för att producera nya eller reviderade artiklar lämpade för böckerna. Arbetet med att revidera en bok blir därför mycket tidskrävande och svår. För att underlätta det arbetet har arbete att överföra bokserien till denna nätupplaga baserad på MediaWiki-databasen. Det är vår förhoppning at uppdateringen skall kunna genomföras på ett lättare sätt än tidigare.
		+
		+	[[Användare:Magnus Thore\|Magnus Thore]] 19 maj 2009 kl. 10.22 (UTC)