Resistensutveckling hos UVI-patogener - Versionshistorik

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2010-02-09T09:25:25Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2010-02-09T09:24:43Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Resistensutveckling hos urinvägspatogener */

2010-02-09T09:24:23Z

Resistensutveckling hos urinvägspatogener

Magnus Thore den 26 december 2009 kl. 14.59

2009-12-26T14:59:23Z

Magnus Thore den 26 december 2009 kl. 10.03

2009-12-26T10:03:54Z

Magnus Thore den 24 december 2009 kl. 10.06

2009-12-24T10:06:45Z

Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 18.14

2009-12-16T18:14:35Z

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2009-12-01T10:15:18Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Resistensutveckling hos urinvägspatogener */

2009-12-01T10:13:59Z

Resistensutveckling hos urinvägspatogener

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2009-10-24T14:46:12Z

REFERENSER

@@ Rad 43: / Rad 43: @@
 *Henning C, Bengtsson S, Boström L, Dombusch K, Kahlmeter G, Kamme C et al. Antibiotic susceptibilities in recent Swedish urine isolates. A multilaboratory survey. Third European Congress of Clinical Microbiology. Dordrecht:ICG Printing B V,1987:150.
-*Henning C, Boström L, Granlund-Edstedt M, Kahlmeter G, Lincoln K, Schwan A, Tunér K, Walder M, Östman B. Antibiotikaresistens hos UVI-bakterier Svenska Läkaresällskapets handlingar, Hygiea l989;98(häfte 5):236. Medicinsk Riksstämma poster MM 37.
+*Henning C, Boström L, Granlund-Edstedt M, Kahlmeter G, Lincoln K, Schwan A, Tunér K, Walder M, Östman B. Antibiotikaresistens hos UVI-bakterier. Svenska Läkaresällskapets handlingar, Hygiea l989;98(häfte 5):236. Medicinsk Riksstämma poster MM 37.
 *Henning C, Östman B, Boström L. Antibiotika vid UVI i öppen vård. Dipslide med b-GUR-test och gissad antibiotikakänslighet. Kan det vara något för primärvården?’.

@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 *Henning C, Boström L, Dornbusch K, Furst L, Jonsson B, Wittboldt S et al. Enkla frågor kan eliminera behovet av resistensbestämning hos UVI-patienter. Läkartidningen 1985;82:948-50.
-*Henning C, Bengtsson S, Boström L, Dombusch K, Kahlmeter G, Kamine C et al. Antibiotic susceptibilities in recent Swedish urine isolates. A multilaboratory survey. Third European Congress of Clinical Microbiology. Dordrecht:ICG Printing B V,1987:150.
+*Henning C, Bengtsson S, Boström L, Dombusch K, Kahlmeter G, Kamme C et al. Antibiotic susceptibilities in recent Swedish urine isolates. A multilaboratory survey. Third European Congress of Clinical Microbiology. Dordrecht:ICG Printing B V,1987:150.
 *Henning C, Boström L, Granlund-Edstedt M, Kahlmeter G, Lincoln K, Schwan A, Tunér K, Walder M, Östman B. Antibiotikaresistens hos UVI-bakterier Svenska Läkaresällskapets handlingar, Hygiea l989;98(häfte 5):236. Medicinsk Riksstämma poster MM 37.

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 UVI är den efter infektioner i luftvägama vanligaste orsaken till antibiotikaförskrivning i Sverige. Eftersom behandling av UVI i primärvården vanligtvis sker utan föregående bakterieodling och resistensbestämning, är det speciellt viktigt att följa resistensutvecklingen hos urinvägspatogener.
-De urinprov som analyseras vid våra laboratorier är i olika grad selekterade, varför jämförelse av antibiotikaresistens hos urinvägspatogener är behäftad med avsevärda metodologiska problem. För att kunna följa resistensutvecklingen hos bakterier från oselekterade patienter med UVI i primärvården har svenska multicenterstudier genomförts regelbundet från 1983 till 1994 (Henning 1985-1997). Selektion har undvikits genom att prov från konsekutiva primiärvårdspatienter med UVI-symtom och bakteriuri verifierad med odling analyserats (>5x<math>10^7</math> CFU/L, ''S. saprophyticus'' >2,5x <math>10^7</math> CFU/L). Fortsättningsvis kommer endast resultat från dessa studier att diskuteras. Tabell 12 visar resistens mot respektive antibiotika/antibiotikagrupp för totala antalet isolerade bakterier i 1994 års UVIstudie.
+De urinprov som analyseras vid våra laboratorier är i olika grad selekterade, varför jämförelse av antibiotikaresistens hos urinvägspatogener är behäftad med avsevärda metodologiska problem. För att kunna följa resistensutvecklingen hos bakterier från oselekterade patienter med UVI i primärvården har svenska multicenterstudier genomförts regelbundet från 1983 till 1994 (Henning 1985-1997). Selektion har undvikits genom att prov från konsekutiva primiärvårdspatienter med UVI-symtom och bakteriuri verifierad med odling analyserats (>5x<math>10^7</math> CFU/L, ''S. saprophyticus'' >2,5x <math>10^7</math> CFU/L). Fortsättningsvis kommer endast resultat från dessa studier att diskuteras. '''Tabell 12''' visar resistens mot respektive antibiotika/antibiotikagrupp för totala antalet isolerade bakterier i 1994 års UVI-studie.
 [[Fil:urintabell12a.jpg|thumb|500px|center||]]
@@ Rad 15: / Rad 15: @@
-Eftersom antalet isolat från män var betydligt färre än från kvinnor föreligger en större osäkerhet i procentsiffrorna för män. Skillnaden i resistens mellan män och kvinnor kan i övrigt till stor del förklaras av olika fördelning av bakteriearter mellan könen. Tabell 13 visar resistensmönstret för de vanligaste patogenerna.
+Eftersom antalet isolat från män var betydligt färre än från kvinnor föreligger en större osäkerhet i procentsiffrorna för män. Skillnaden i resistens mellan män och kvinnor kan i övrigt till stor del förklaras av olika fördelning av bakteriearter mellan könen. '''Tabell 13''' visar resistensmönstret för de vanligaste patogenerna.
 [[Fil:urintabell13a.jpg|thumb|500px|center||]]
@@ Rad 22: / Rad 22: @@
-Vid ett högt antibiotikatryck kan man få en selektion av stammar med förvärvade resistensmekanismer eller av bakteriearter med en normalt nedsatt känslighet för mediet i fråga. Eftersom fördelningen av olika bakteriearter varierar med patient- sammansättning och mellan olika tidsperioder, är det lättare att studera resistens- utvecklingen hos enskilda bakteriearter Resistensutvecklingen hos ''E. coli'', som är den vanligaste urinvägspatogenen och som utgör ca 80 % av bakterieisolaten i UVI-studiema (Henning 1985-1997), framgår av Figur 3
+Vid ett högt antibiotikatryck kan man få en selektion av stammar med förvärvade resistensmekanismer eller av bakteriearter med en normalt nedsatt känslighet för mediet i fråga. Eftersom fördelningen av olika bakteriearter varierar med patientsammansättning och mellan olika tidsperioder, är det lättare att studera resistensutvecklingen hos enskilda bakteriearter Resistensutvecklingen hos ''E. coli'', som är den vanligaste urinvägspatogenen och som utgör ca 80 % av bakterieisolaten i UVI-studierna (Henning 1985-1997), framgår av '''Figur 3'''.
@@ Rad 30: / Rad 30: @@
-Tilltagande resistens hos ''E. coli'' mot ampicillin och trimetoprim sågs under perioden 1983 till 1994 (p <0.001). En ökad risk för resistens vid förnyad infektion inom den närmaste månaden efter genomgången antibiotikabehandling förelåg för trimetoprim, mecillinam och kinoloner. För trimetoprim förelåg ökad risk för resistens upp till sex månader efter föregående behandling.
+Tilltagande resistens hos ''E. coli'' mot ampicillin och trimetoprim sågs under perioden 1983 till 1994 (p<0.001). En ökad risk för resistens vid förnyad infektion inom den närmaste månaden efter genomgången antibiotikabehandling förelåg för trimetoprim, mecillinam och kinoloner. För trimetoprim förelåg ökad risk för resistens upp till sex månader efter föregående behandling.
 För mecillinam och norfloxacin kan man inte se någon signifikant resistensutveckling mellan åren 1983 och 1994. Detta kan antingen bero på att resistensutveckling inte förelegat, eller på att SIR-systemet under perioden 1983-1994 varit ett för trubbigt instrument för att avslöja en låggradig resistensutveckling. Första januari 1998 infördes i Sverige artrelaterade MIC- och zonbrytpunkter, varvid brytpunkterna för S/I flyttades närmare de icke resistensbärande (nativa) bakteriepopulationernas MIC-värden (Ringertz 1997). I samband härmed ändrades också definitionerna för SIR), varför andelen resistenta isolat före och efter detta datum inte kan jämföras utan att hänsyn tas till distribution av MIC-värden. Det innebär också att SIR-systemet framöver blir ett känsligare instrument för att upptäcka låggradig resistensutveckling.

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 De urinprov som analyseras vid våra laboratorier är i olika grad selekterade, varför jämförelse av antibiotikaresistens hos urinvägspatogener är behäftad med avsevärda metodologiska problem. För att kunna följa resistensutvecklingen hos bakterier från oselekterade patienter med UVI i primärvården har svenska multicenterstudier genomförts regelbundet från 1983 till 1994 (Henning 1985-1997). Selektion har undvikits genom att prov från konsekutiva primiärvårdspatienter med UVI-symtom och bakteriuri verifierad med odling analyserats (>5x<math>10^7</math> CFU/L, ''S. saprophyticus'' >2,5x <math>10^7</math> CFU/L). Fortsättningsvis kommer endast resultat från dessa studier att diskuteras. Tabell 12 visar resistens mot respektive antibiotika/antibiotikagrupp för totala antalet isolerade bakterier i 1994 års UVIstudie.
-[[Fil:urintabell12a.jpg]]
+[[Fil:urintabell12a.jpg|thumb|500px|center||]]
 ----
@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 Eftersom antalet isolat från män var betydligt färre än från kvinnor föreligger en större osäkerhet i procentsiffrorna för män. Skillnaden i resistens mellan män och kvinnor kan i övrigt till stor del förklaras av olika fördelning av bakteriearter mellan könen. Tabell 13 visar resistensmönstret för de vanligaste patogenerna.
-[[Fil:urintabell13a.jpg]]
+[[Fil:urintabell13a.jpg|thumb|500px|center||]]
 ----

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 De urinprov som analyseras vid våra laboratorier är i olika grad selekterade, varför jämförelse av antibiotikaresistens hos urinvägspatogener är behäftad med avsevärda metodologiska problem. För att kunna följa resistensutvecklingen hos bakterier från oselekterade patienter med UVI i primärvården har svenska multicenterstudier genomförts regelbundet från 1983 till 1994 (Henning 1985-1997). Selektion har undvikits genom att prov från konsekutiva primiärvårdspatienter med UVI-symtom och bakteriuri verifierad med odling analyserats (>5x<math>10^7</math> CFU/L, ''S. saprophyticus'' >2,5x <math>10^7</math> CFU/L). Fortsättningsvis kommer endast resultat från dessa studier att diskuteras. Tabell 12 visar resistens mot respektive antibiotika/antibiotikagrupp för totala antalet isolerade bakterier i 1994 års UVIstudie.
-[[Fil:urintabell12.jpg]]
+[[Fil:urintabell12a.jpg]]
 Eftersom antalet isolat från män var betydligt färre än från kvinnor föreligger en större osäkerhet i procentsiffrorna för män. Skillnaden i resistens mellan män och kvinnor kan i övrigt till stor del förklaras av olika fördelning av bakteriearter mellan könen. Tabell 13 visar resistensmönstret för de vanligaste patogenerna.
-[[Fil:urintabell13.jpg]]
+[[Fil:urintabell13a.jpg]]

@@ Rad 28: / Rad 28: @@
 Tilltagande resistens hos ''E. coli'' mot ampicillin och trimetoprim sågs under perioden 1983 till 1994 (p <0.001). En ökad risk för resistens vid förnyad infektion inom den närmaste månaden efter genomgången antibiotikabehandling förelåg för trimetoprim, mecillinam och kinoloner. För trimetoprim förelåg ökad risk för resistens upp till sex månader efter föregående behandling.
-För mecillinam och norfloxacin kan man inte se någon signifikant resistensutveckling mellan åren 1983 och 1994. Detta kan antingen bero på att resistensutveckling inte förelegat, eller på att SIR-systemet under perioden 1983-1994 varit ett för trubbigt instrument för att avslöja en låggradig resistensutveckling. Första januari 1998 infördes i Sverige artrelaterade MIC- och zonbrytpunkter, varvid brytpunkterna för S/I flyttades närmare de icke resistensbärande (nativa) bakteriepopulationernas MIC-värden (Ringertz 1997). I samband härmed ändrades också definitionerna för SIR (Tabell 16), varför andelen resistenta isolat före och efter detta datum inte kan jämföras utan att hänsyn tas till distribution av MIC-värden. Det innebär också att SIR-systemet framöver blir ett känsligare instrument för att upptäcka låggradig resistensutveckling.
+För mecillinam och norfloxacin kan man inte se någon signifikant resistensutveckling mellan åren 1983 och 1994. Detta kan antingen bero på att resistensutveckling inte förelegat, eller på att SIR-systemet under perioden 1983-1994 varit ett för trubbigt instrument för att avslöja en låggradig resistensutveckling. Första januari 1998 infördes i Sverige artrelaterade MIC- och zonbrytpunkter, varvid brytpunkterna för S/I flyttades närmare de icke resistensbärande (nativa) bakteriepopulationernas MIC-värden (Ringertz 1997). I samband härmed ändrades också definitionerna för SIR), varför andelen resistenta isolat före och efter detta datum inte kan jämföras utan att hänsyn tas till distribution av MIC-värden. Det innebär också att SIR-systemet framöver blir ett känsligare instrument för att upptäcka låggradig resistensutveckling.
 == REFERENSER ==

@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 *Svensk läkemedelsstatistik 1997, Apoteket AB, sid. 240.
-*Henning C, Bengtsson L. Behandling av akuta urinvägsbesvär Enkla test och frågor underlättar diagnos och terapival. Läkartidningen 1997;94:2387.90.
+*Henning C, Bengtsson L. Behandling av akuta urinvägsbesvär. Enkla test och frågor underlättar diagnos och terapival. Läkartidningen 1997;94:2387.90.
-*Henning C, Boström L, Dornbusch K, Furst L, Jonsson B, Wittboldt S et al. EnjcJa frågor kan eliminera behovet av resistensbestämning hos UVI-patienter. Läkartidningen 1985;82:948-50.
+*Henning C, Boström L, Dornbusch K, Furst L, Jonsson B, Wittboldt S et al. Enkla frågor kan eliminera behovet av resistensbestämning hos UVI-patienter. Läkartidningen 1985;82:948-50.
 *Henning C, Bengtsson S, Boström L, Dombusch K, Kahlmeter G, Kamine C et al. Antibiotic susceptibilities in recent Swedish urine isolates. A multilaboratory survey. Third European Congress of Clinical Microbiology. Dordrecht:ICG Printing B V,1987:150.
-*Henning C, Boström L, Granlund-Edstedt M, Kahlmeter G, Lincoln K, Schwan A, Tunér K, Walder M, Östman B. Antjbjotjlcaresjstens hos UVI-bakterjer Svenska Läkaresällskapets handlingar, Hygiea l989;98(häfte 5):236. Medicinsk Riksstämma poster MM 37.
+*Henning C, Boström L, Granlund-Edstedt M, Kahlmeter G, Lincoln K, Schwan A, Tunér K, Walder M, Östman B. Antibiotikaresistens hos UVI-bakterier Svenska Läkaresällskapets handlingar, Hygiea l989;98(häfte 5):236. Medicinsk Riksstämma poster MM 37.
-*Henning C, Östman B, Boström L. Antibiotika vid UVI i öppen vård. Dipslide med b-GUR-test och gissad antibiotikaicänslighet. Kan det vara något för primärvården?’.
+*Henning C, Östman B, Boström L. Antibiotika vid UVI i öppen vård. Dipslide med b-GUR-test och gissad antibiotikakänslighet. Kan det vara något för primärvården?’.
 *Svenska Läkaresällskapets handlingar, Hygiea 1992; 101 (häfte 2):256. Medicinsk Rikstämma poster 49 GP.
-*Ringertz S, Olsson-Liljequist B, Kahlmeter G, Kronvall G. Antimicrobjal susceptibility testing in Sweden. II. Species-related zone diameter breakpoints to avoid interpretive errors and guard against unrecognized evolution of resistance. Scand J Infect Dis 1997; Suppl: 105:8-12.
+*Ringertz S, Olsson-Liljequist B, Kahlmeter G, Kronvall G. Antimicrobial susceptibility testing in Sweden. II. Species-related zone diameter breakpoints to avoid interpretive errors and guard against unrecognized evolution of resistance. Scand J Infect Dis 1997; Suppl: 105:8-12.
 [[Kategori:Urinvägsinfektioner]]