Rotavirus (mage och tarm) - Versionshistorik

Öjar Melefors: /* Allmänt */

2014-01-13T11:00:34Z

Allmänt

Magnus Thore: /* Rotavirus */

2010-03-01T12:01:17Z

Rotavirus

Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 17.59

2009-12-16T17:59:05Z

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2009-12-13T10:18:09Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Referensmetod */

2009-12-13T10:17:43Z

Referensmetod

Magnus Thore den 20 november 2009 kl. 11.51

2009-11-20T11:51:32Z

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2009-10-08T10:38:51Z

REFERENSER

Magnus Thore: flyttade Rotavirus till Rotavirus (mage och tarm)

2009-10-08T10:35:37Z

flyttade Rotavirus till Rotavirus (mage och tarm)

Magnus Thore den 24 augusti 2009 kl. 10.30

2009-08-24T10:30:38Z

Magnus Thore den 24 augusti 2009 kl. 08.03

2009-08-24T08:03:53Z

@@ Rad 49: / Rad 49: @@
 Rotavirus grupp A diagnostiseras rutinmässigt med EM och immunologiska metoder som ELISA och agglutinationstester. För epidemiologiska utredningar används RNA gel elektrofores och PCR.
-Diagnostik av rotavirus grupp B kan utföras vid SMI med RNA gel elektrofores. För närvarande finns inga kommersiella test för påvisande av rotavirus grupp B.
+Diagnostik av rotavirus grupp B kan utföras vid Folkhälsomyndigheten med RNA gel elektrofores. För närvarande finns inga kommersiella test för påvisande av rotavirus grupp B.
 === Referensmetod ===

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 == Rotavirus ==
+[[Fil:Rota.gif|thumb|350px|left||| Rotavirus. ''Foto:Kjell-Olof Hedlund, Smittskyddsinstitutet'']]
@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 Rotavirus grupp B har aldrig identifierats i Sverige men kan ge en koleraliknande symtombild. Rotavirus grupp C ger en mildare form av gastroenterit än grupp A.
 == Laboratoriediagnostik ==

@@ Rad 57: / Rad 57: @@
 === Referensmetod ===
-Elektronmikroskopi (EM) och/eller gruppspecifik ELISA ([[Bilaga 4. Virologiska metoder]]) är referensmetoder för påvisande av rotavirus. Rotavirus partiklar diagnostiseras med EM direkt i fecesprovet med negativ kontrastteknik. Metoden ger information om provet innehåller rotavirus men inte till vilken rotavirusgrupp virus tillhör. EM-metodens känslighet är cirka 10e6 viruspartiklar/mL fecessuspension. Den gruppspecifika ELISA´n identifierar enbart grupp A rotavirus och ej grupp B och C.
+Elektronmikroskopi (EM) och/eller gruppspecifik ELISA ([[Bilaga 4. Virologiska metoder]]) är referensmetoder för påvisande av rotavirus. Rotavirus partiklar diagnostiseras med EM direkt i fecesprovet med negativ kontrastteknik. Metoden ger information om provet innehåller rotavirus men inte till vilken rotavirusgrupp virus tillhör. EM-metodens känslighet är cirka <math>10^6</math> viruspartiklar/mL fecessuspension. Den gruppspecifika ELISA´n identifierar enbart grupp A rotavirus och ej grupp B och C.
 *Utsvaras: Med EM påvisas/påvisas ej rotavirus eller med ELISA påvisas/påvisas ej rotavirus grupp A.

@@ Rad 118: / Rad 118: @@
 == REFERENSER ==
-Gouvea V et al. Polymerase chain reaktion amplification and typing of rotavirus nucleic acid from stool specimens. J Clin Microbiol 1990;28:276-282.
+*Gouvea V et al. Polymerase chain reaktion amplification and typing of rotavirus nucleic acid from stool specimens. J Clin Microbiol 1990;28:276-282.
-Johansen K et al. Incidence and estimates of the disease burden of rotavirus in Sweden. Acta Pediatr Suppl 1999;88:20-23.
+*Johansen K et al. Incidence and estimates of the disease burden of rotavirus in Sweden. Acta Pediatr Suppl 1999;88:20-23.
-Lundgren O et al. Role of the enteric nervous system in the fluid and electrolyte secretion of rotavirus diarrhea. Science 2000;287:491-495.
+*Lundgren O et al. Role of the enteric nervous system in the fluid and electrolyte secretion of rotavirus diarrhea. Science 2000;287:491-495.
-Nilsson M et al. Antibody prevalence and specificity to grupp C rotavirus in Swedish sera. J Med. Vir 2000;60:210-215.
+*Nilsson M et al. Antibody prevalence and specificity to grupp C rotavirus in Swedish sera. J Med. Vir 2000;60:210-215.
-Uhnoo I et al. Clinical features of acute gastroenteritis associated with rotavirus, enteric adenoviruses and bacteria. Arch Dis Childhood 1986;61:732-738.
+*Uhnoo I et al. Clinical features of acute gastroenteritis associated with rotavirus, enteric adenoviruses and bacteria. Arch Dis Childhood 1986;61:732-738.
-Uhnoo I et al. Etiology and epidemiology of acute gastroenteritis in Swedish children. J Infect 1986;13:73-89.
+*Uhnoo I et al. Etiology and epidemiology of acute gastroenteritis in Swedish children. J Infect 1986;13:73-89.
 [[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]

@@ Rad 57: / Rad 57: @@
 === Referensmetod ===
-Elektronmikroskopi (EM) och/eller gruppspecifik ELISA ([[Bilaga 4.1]]) är referensmetoder för påvisande av rotavirus. Rotavirus partiklar diagnostiseras med EM direkt i fecesprovet med negativ kontrastteknik. Metoden ger information om provet innehåller rotavirus men inte till vilken rotavirusgrupp virus tillhör. EM-metodens känslighet är cirka 10e6 viruspartiklar/mL fecessuspension. Den gruppspecifika ELISA´n identifierar enbart grupp A rotavirus och ej grupp B och C.
+Elektronmikroskopi (EM) och/eller gruppspecifik ELISA ([[Bilaga 4. Virologiska metoder]]) är referensmetoder för påvisande av rotavirus. Rotavirus partiklar diagnostiseras med EM direkt i fecesprovet med negativ kontrastteknik. Metoden ger information om provet innehåller rotavirus men inte till vilken rotavirusgrupp virus tillhör. EM-metodens känslighet är cirka 10e6 viruspartiklar/mL fecessuspension. Den gruppspecifika ELISA´n identifierar enbart grupp A rotavirus och ej grupp B och C.
 *Utsvaras: Med EM påvisas/påvisas ej rotavirus eller med ELISA påvisas/påvisas ej rotavirus grupp A.
 === Alternativ diagnostik ===

@@ Rad 14: / Rad 14: @@
 === Smittämnet ===
-Rotavirus tillhör virusfamiljen ''Reoviridae'' och är ett icke höljebärande virus med en diameter om 70-75 nm. Rotavirus genom innehåller 11 segment av dubbel¬strängat RNA som kodar för sex strukturella proteiner (VP1-4, VP6-7), fem icke-strukturella proteiner (NSP1-5) och ett viralt RNA-beroende RNA-polymeras.
+Rotavirus tillhör virusfamiljen ''Reoviridae'' och är ett icke höljebärande virus med en diameter om 70-75 nm. Rotavirus genom innehåller 11 segment av dubbelsträngat RNA som kodar för sex strukturella proteiner (VP1-4, VP6-7), fem icke-strukturella proteiner (NSP1-5) och ett viralt RNA-beroende RNA-polymeras.
 Humant rotavirus indelas i tre immunologiskt och genetiskt skilda undergrupper (A-C). Alltsedan rotavirus först påvisades 1973 har elektronmikroskopi (EM) använts för att diagnostisera dessa virus. Det bör dock påpekas att EM inte kan användas för att differentiera mellan de olika rotavirus grupperna (A-C) då de är morfologiskt identiska. De kan endast skiljas åt med immunologiska eller genetiska metoder.
-*''Grupp A''  rotavirus är den vanligast förekommande undergruppen. Rotavirus grupp A har i ett flertal studier visat sig vara den enskilt viktigaste orsaken till akuta gastroenteriter hos barn över hela världen. I Sverige är grupp A rotavirus också den mest betydelsefulla patogenen hos barn med akut diarré och orsakar 45-50 % av alla gastroenteriter bland sjukhusvårdade barn med akut gastroenterit. Ett flertal genotyper av rotavirus grupp A har identifierats hos människa (G1-4, 6 och 8-9). I Sverige har genotyper fastställts med PCR i två mindre studier och i båda identifierades G1 som den vanligaste genotypen (Johansen et. al.). Geno¬typ 8 eller 9 har ej identifierats i Sverige men är vanliga i t.ex. Sydafrika.
+*''Grupp A''  rotavirus är den vanligast förekommande undergruppen. Rotavirus grupp A har i ett flertal studier visat sig vara den enskilt viktigaste orsaken till akuta gastroenteriter hos barn över hela världen. I Sverige är grupp A rotavirus också den mest betydelsefulla patogenen hos barn med akut diarré och orsakar 45-50 % av alla gastroenteriter bland sjukhusvårdade barn med akut gastroenterit. Ett flertal genotyper av rotavirus grupp A har identifierats hos människa (G1-4, 6 och 8-9). I Sverige har genotyper fastställts med PCR i två mindre studier och i båda identifierades G1 som den vanligaste genotypen (Johansen et. al.). Genotyp 8 eller 9 har ej identifierats i Sverige men är vanliga i t.ex. Sydafrika.
 *''Grupp B'' rotavirus har hittills endast påvisats i Kina och Indien i samband med stora epidemiska utbrott även om serologiska data tyder på att virus finns även utanför dessa länder. I motsats till grupp A rotavirus drabbas huvudsakligen äldre barn och vuxna.
@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 === Patogenes ===
-Den patofysiologiska mekanism som utlöser den ibland omfattande diarrén vid rotavirusinfektioner är inte känd. Virus infekterar de mogna enterocyterna i tunntarmen, vilket resulterar i att enterocyterna stöts bort och ersätts av omogna celler från kryptorna, vilket i sin tur leder till en förkortning av tarmvilli och en hyperplasi av kryptorna. En hypotes är att diarrén främst är en försvarsmekanism och inte primärt en tarmskada orsakad av virus. En annan hypotes är att den villusatrofi som rotavirus orsakar leder till malabsorbtion och osmotisk diarré. Morfologiska studier på djur och människa har dock visat att endast ett begrän¬sat antal enterocyter i tunntarmen är infekterade och det borde rimligen inte kunna orsaka de mycket stora vätskeförluster som ibland kan ses. Tre andra tänkbara verkningsmekanismer har nyligen föreslagits:
+Den patofysiologiska mekanism som utlöser den ibland omfattande diarrén vid rotavirusinfektioner är inte känd. Virus infekterar de mogna enterocyterna i tunntarmen, vilket resulterar i att enterocyterna stöts bort och ersätts av omogna celler från kryptorna, vilket i sin tur leder till en förkortning av tarmvilli och en hyperplasi av kryptorna. En hypotes är att diarrén främst är en försvarsmekanism och inte primärt en tarmskada orsakad av virus. En annan hypotes är att den villusatrofi som rotavirus orsakar leder till malabsorbtion och osmotisk diarré. Morfologiska studier på djur och människa har dock visat att endast ett begränsat antal enterocyter i tunntarmen är infekterade och det borde rimligen inte kunna orsaka de mycket stora vätskeförluster som ibland kan ses. Tre andra tänkbara verkningsmekanismer har nyligen föreslagits:
 *''Rotavirus kodar för unikt enterotoxin.'' Vid virusreplikation bildas förutom de strukturella proteiner som slutligen formar viruspartikeln också ytterligare fem s.k. icke-strukturella proteiner med varierande funktioner (NSP 1-5). Ett av dessa, enterotoxinet NSP4, förmår inte bara inducera diarré utan ger dessutom upphov till antikroppar som skyddar mot diarré vid administration av virus oralt i djurmodell.
-*''Rotavirus ökar Cl-sekretionen''. Vid rotavirusinfektion in vitro ökas den cyto-plasma¬tiska Ca2+-koncentrationen, och en association mellan kalciumökningen och en ökad Cl-sekretion från kryptorna har tidigare rapporterats.
+*''Rotavirus ökar Cl-sekretionen''. Vid rotavirusinfektion in vitro ökas den cytoplasmatiska Ca2+-koncentrationen, och en association mellan kalciumökningen och en ökad Cl-sekretion från kryptorna har tidigare rapporterats.
 *''Rotavirus stimulerar det enteriska nervsystemet''. Nya svenska data (Lundgren et. al.) visar att det enteriska nervsystemet åtminstone deltar i vätskeutsöndringen vid rotavirusinducerad diarré. Vilken av ovan beskrivna mekanismer som spelar störst roll in vivo återstår dock ännu att se.
@@ Rad 52: / Rad 52: @@
 Diagnostik av rotavirus grupp B kan utföras vid SMI med RNA gel elektrofores. För närvarande finns inga kommersiella test för påvisande av rotavirus grupp B.
-Diagnostik av rotavirus grupp C utförs för närvarande vid SMI med PCR och RNA gel elektrofores. För närvarande finns inga kommersiella test för på¬vi-sande av dessa virus.
+Diagnostik av rotavirus grupp C utförs för närvarande vid SMI med PCR och RNA gel elektrofores. För närvarande finns inga kommersiella test för påvisande av dessa virus.
 === Referensmetod ===
-Elektronmikroskopi (EM) och/eller gruppspecifik ELISA ([[Bilaga 4.1]]) är referensmetoder för påvisande av rotavirus. Rotavirus partiklar diagnostiseras med EM direkt i fecesprovet med negativ kontrastteknik. Metoden ger information om provet innehåller rotavirus men inte till vilken rotavirusgrupp virus tillhör. EM-metodens känslighet är  106 viruspartiklar/mL fecessuspension. Den gruppspecifika ELISA´n identifierar enbart grupp A rotavirus och ej grupp B och C.
+Elektronmikroskopi (EM) och/eller gruppspecifik ELISA ([[Bilaga 4.1]]) är referensmetoder för påvisande av rotavirus. Rotavirus partiklar diagnostiseras med EM direkt i fecesprovet med negativ kontrastteknik. Metoden ger information om provet innehåller rotavirus men inte till vilken rotavirusgrupp virus tillhör. EM-metodens känslighet är cirka 10e6 viruspartiklar/mL fecessuspension. Den gruppspecifika ELISA´n identifierar enbart grupp A rotavirus och ej grupp B och C.
 *Utsvaras: Med EM påvisas/påvisas ej rotavirus eller med ELISA påvisas/påvisas ej rotavirus grupp A.
@@ Rad 72: / Rad 72: @@
 ==== ELISA (virusantigen) ====
-Indirekt ELISA med polyklonala antikroppar används för att påvisa rotavirus tillhörande grupp A och kan således ej påvisa grupp B och C. Jämförande re-sultat visar att denna test har jämförbar eller lite högre känslighet än EM.
+Indirekt ELISA med polyklonala antikroppar används för att påvisa rotavirus tillhörande grupp A och kan således ej påvisa grupp B och C. Jämförande resultat visar att denna test har jämförbar eller lite högre känslighet än EM.
 Utsvaras:  Med ELISA-teknik påvisas/påvisas ej rotavirus grupp A.

← Äldre version		Versionen från 8 oktober 2009 kl. 10.38
Rad 131:		Rad 131:
	Uhnoo I et al. Etiology and epidemiology of acute gastroenteritis in Swedish children. J Infect 1986;13:73-89.		Uhnoo I et al. Etiology and epidemiology of acute gastroenteritis in Swedish children. J Infect 1986;13:73-89.

−
−	~~[[Kategori:Virus]]~~
	[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]		[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]

← Äldre version	Versionen från 8 oktober 2009 kl. 10.35
(Ingen skillnad)

← Äldre version		Versionen från 24 augusti 2009 kl. 10.30
Rad 1:		Rad 1:
		+	'''Huvudartikel'''
		+
		+	----
		+
	''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''		''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''

← Äldre version		Versionen från 24 augusti 2009 kl. 08.03
Rad 1:		Rad 1:
−	Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002	+	''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''

	----		----