Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet - Versionshistorik

Öjar Melefors: /* Länkar, lagstiftning och förordning */

2014-01-03T14:17:50Z

Länkar, lagstiftning och förordning

Öjar Melefors: /* Länkar, lagstiftning och förordning */

2014-01-03T14:16:58Z

Länkar, lagstiftning och förordning

Öjar Melefors den 3 januari 2014 kl. 14.15

2014-01-03T14:15:16Z

Magnus Thore: /* Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet */

2012-04-30T14:44:07Z

Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet

Magnus Thore: /* Smittskyddsläkarens roll */

2012-04-30T13:50:14Z

Smittskyddsläkarens roll

Magnus Thore den 10 mars 2012 kl. 10.26

2012-03-10T10:26:52Z

Magnus Thore: /* Epidemiologisk typning */

2012-03-10T10:25:43Z

Epidemiologisk typning

Magnus Thore: bildbyte

2011-08-28T15:38:38Z

bildbyte

Magnus Thore: flyttade Om smittskyddslagen, allmänt till Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet

2011-01-11T09:23:04Z

flyttade Om smittskyddslagen, allmänt till Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet

Magnus Thore: /* Länkar, lagstiftning och förordning */

2010-02-12T11:07:20Z

Länkar, lagstiftning och förordning

@@ Rad 59: / Rad 59: @@
 *Smittskyddsförordningen (2004:255)[http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040255.htm#]
 *Socialstyrelsen, föreskrift 2005-23 [http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-23]
-*Folkhälsomyndighetens hemsida, lista anmälningspliktiga sjukdomar [http://www.folkhalsomyndigheten.se/]
+*Folkhälsomyndighetens hemsida, lista anmälningspliktiga sjukdomar [http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/beredskap/overvakning-och-rapportering/anmalningspliktiga-sjukdomar/]

@@ Rad 59: / Rad 59: @@
 *Smittskyddsförordningen (2004:255)[http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040255.htm#]
 *Socialstyrelsen, föreskrift 2005-23 [http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-23]
-*SMIs hemsida, lista anmälningspliktiga sjukdomar [http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/overvakning/anmalningspliktiga-sjukdomar/]
+*Folkhälsomyndighetens hemsida, lista anmälningspliktiga sjukdomar [http://www.folkhalsomyndigheten.se/]

@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 För allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar skall förhållningsregler ges till den enskilde av behandlande läkare för att förhindra smittspridning. I lagens mening är allmänfarliga sjukdomar sådana som skall uppfylla kriterierna att antingen vara livshotande, innebära långvarig sjukdom, svårt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser. Det ska dessutom gå att förebygga smittspridning. Samhällsfarliga sjukdomar är allmänfarliga sjukdomar, som kan få allvarliga samhälleliga konsekvenser. För närvarande är det endast [[smittkoppor]] och [[SARS]] som räknas dit.
-−
 Följer inte en person som bär på en allmänfarlig sjukdom förhållningsreglerna och utgör en smittrisk, skall detta anmälas till smittskyddsläkaren. Den yttersta konsekvensen i sådana sammanhang kan då bli tvångsisolering. Detta kan endast tas till i nödfall och en rad åtgärder måste vidtas innan tvångsisolering kan aktualiseras.
@@ Rad 32: / Rad 32: @@
 Som ett led i smittspårningsarbetet kan smittskyddsläkaren även behöva samarbeta med polisen, socialnämnden och kriminalvården för att finna en person som misstänks vara smittkälla. Enligt smittskyddslagen har dessa myndigheter skyldighet att lämna ut de uppgifter som krävs för att smittskyddsläkaren skall kunna fullgöra sitt uppdrag.
-−
-Smittskyddsläkaren har ett nära samarbete med Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Smittskyddsinstitutet informeras om utbrott på lokal nivå, utbrott som går över flera läns- och regiongränser samt nationella utbrott och kan som expertorgan också hjälpa till i utbrottsutredningar. Utöver dessa myndigheter sker även i vissa fall samarbete med Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
+Smittskyddsläkaren har ett nära samarbete med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Folkhälsomyndigheten informeras om utbrott på lokal nivå, utbrott som går över flera läns- och regiongränser samt nationella utbrott och kan som expertorgan också hjälpa till i utbrottsutredningar. Utöver dessa myndigheter sker även i vissa fall samarbete med Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
 Smittskyddsläkaren har det samlade ansvaret för smittskyddet i landstinget/regionen och ser till att allmänheten och sjukvården får den information om smittsamma sjukdomar som behövs för att förhindra smittspridning. Det ingår även att ge stöd till behandlande läkare och smittade personer.  Viss övervakningsfunktion av landsting och kommuner ingår också då smittskyddsläkaren skall påpeka brister i smittskyddet för myndigheter inklusive sjukvården så att bristerna kan avhjälpas.

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 Även innan denna lags tillkomst fanns det författningar som reglerade smittskyddet. År 1914 kom lagen avseende särskilda åtgärder mot lungsot ([[tuberkulos]]). Den ersattes senare av tuberkulosförordningen 1939. Lagen om åtgärder mot utbredning av [[Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)|könssjukdomar]] (Lex Veneris) kom 1918. I epidemilagen som kom 1919 fanns regelverk även för andra allvarliga smittsamma sjukdomar än tuberkulos och könssjukdomar. Vid den tiden räknades [[Polio|akut barnförlamning]], [[meningit|epidemisk hjärnhinneinflammation]], [[difteri]], [[pest]] och [[kolera]] till de allvarligare smittsamma sjukdomarna. När vi betraktar dagens sjukdomspanorama är det lätt att förstå att det under årens lopp funnits behov av förändringar i smittskyddslagstiftningen. I tidigare lagar delades ansvaret mellan sjukvårdshuvudmannen som hade skyldighet att tillhandahålla sjukhusvård, och kommunen som ansvarade för ”smittrening”. I och med inrättandet av länsläkarorganisationen 1962, överläts många av uppgifterna till denna organisation. 1968 överfördes lagarna om tuberkulos och könssjukdomar samt sjukdomar reglerade av epidemilagen till en gemensam smittskyddslag. Det regionala ansvaret lades då på länsstyrelsen. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna och provinsialläkare fick det lokala ansvaret för smittskyddet och landstingen ålades att utse en smittskyddsläkare. 2004 tillkom den senaste smittskyddslagen [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2004:168] som har sin grund i lagstiftningen från 1988.
-De flesta länder i Europa har lagar som reglerar smittskyddet. Stora skillnader i lagstiftningen finns mellan länderna men gemensamt är dock någon form av anmälningsskyldighet av svåra sjukdomar till central instans. Många länders lagstiftning ger möjligheter att vidta tvångsåtgärder för att förhindra smittspridning. Det kan röra sig om tvångsprovtagning, tvångsvaccinering (som inte är möjligt i Sverige) eller stängning av verksamheter. Även möjlighet till tvångsisolering förekommer i de flesta länder. Det som skiljer ländernas lagstiftning åt är behandlingen av [[HIV-infektion|hiv]]. I Norge, Finland, Tyskland och i viss mån Frankrike ingår hiv i smittskyddslagarna medan infektionen inte finns med i lagstiftningen i Danmark, Österrike, Nederländerna och Italien. Hiv är däremot anmälningspliktig i Danmark och anmälan kan ske på frivillig bas i Nederländerna och Storbritannien.
+De flesta länder i Europa har lagar som reglerar smittskyddet. Stora skillnader i lagstiftningen finns mellan länderna men gemensamt är dock någon form av anmälningsskyldighet av svåra sjukdomar till central instans. Många länders lagstiftning ger möjligheter att vidta tvångsåtgärder för att förhindra smittspridning. Det kan röra sig om tvångsprovtagning, tvångsvaccinering (som inte är möjligt i Sverige) eller stängning av verksamheter. Även möjlighet till tvångsisolering förekommer i de flesta länder. Det som skiljer ländernas lagstiftning åt är hanteringen av [[HIV-infektion|hiv]]. I Norge, Finland, Tyskland och i viss mån Frankrike ingår hiv i smittskyddslagarna medan infektionen inte finns med i lagstiftningen i Danmark, Österrike, Nederländerna och Italien. Hiv är däremot anmälningspliktig i Danmark och anmälan kan ske på frivillig bas i Nederländerna och Storbritannien.
 === Smittskyddsläkarens roll ===
@@ Rad 40: / Rad 40: @@
 === Pandemiplaner ===
-Utvecklingen de senaste de senaste åren har medfört att smittskyddsläkaren fått ett ökat ansvar för övergripande planering inom landstinget. Det senaste exemplet för 2009 är att ta fram [[influensa]]pandemiplaner. Under hösten 2009 har smittskyddsläkarna organiserat en stor del av massvaccinationen mot den pandemiska influensan. Smittskyddsläkaren ansvarar också för att organisera mottagandet av patienter med nya och nygamla sjukdomar (emerging disaeses). Det har rört sig om sjukdomar som [[SARS]], [[mjältbrand|antrax]], [[smittkoppor]] och [[fågelinfluensa H5N1]]. Även om vi inte drabbats av dessa sjukdomar, är arbetet med att förbereda sjukvården för att kunna ta om hand dessa patienter en ny och krävande uppgift. I synnerhet gäller det sjukdomar där man till en början inte är säker på smittvägar och grad av smittsamhet.
+Utvecklingen de senaste de senaste åren har medfört att smittskyddsläkaren fått ett ökat ansvar för övergripande planering inom landstinget. Det senaste exemplet gällde att ta fram [[influensa]]pandemiplaner. Under hösten 2009 organiserade smittskyddsläkarna en stor del av massvaccinationen mot den pandemiska influensan. Smittskyddsläkaren ansvarar också för att organisera hantering av patienter med nya och nygamla sjukdomar (emerging disaeses). Det har rört sig om sjukdomar som [[SARS]], [[mjältbrand|antrax]], [[smittkoppor]] och [[fågelinfluensa H5N1]]. Även om vi inte drabbats av dessa sjukdomar, är arbetet med att förbereda sjukvården för att kunna ta om hand dessa patienter en ny och krävande uppgift. I synnerhet gäller det sjukdomar där man till en början inte är säker på smittvägar och grad av smittsamhet.
 === Epidemiologisk typning===

@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 === Smittskyddsläkarens roll ===
-Smittskyddsläkarens arbete utgår från Smittskyddslagen (2004:168)[http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2004:168]. I lagens första paragraf sammanfattas det svenska smittskyddets utgångspunkt - ”samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar”. I Smittskyddsförordningen (2004:255) [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040255.htm#], som innehåller kompletterande föreskrifter till lagen, listas sjukdomar, som anses vara viktiga att följa och som därför är anmälningspliktiga. Sjukdomar som regleras i smittskyddslagen ska anmälas till smittskyddsläkaren av dels mikrobiologiska laboratorier och dels som klinisk anmälan från behandlande läkare. Även läkare som utför obduktion har anmälningsplikt. Numera har vi ett IT-baserat övervakningssystem, [[SmiNet]]. Systemet ger smittskyddsläkaren möjlighet att övervaka det epidemiologiska läget i sitt landsting och snabbt vidta åtgärder vid tecken på utbrott av smittsam sjukdom. Smittskyddslagen ger den behandlande läkaren möjlighet att anmäla även andra sjukdomar än de som anges i smittskyddslagen eller smittskyddsförordningen. Enligt lagens mening är en smittsam sjukdom en sjukdom som ”inte utgör ett ringa hot mot människors hälsa”. Exempel på en sådan sjukdom är [[Calicivirus|norovirus]], som kan orsaka stora utbrott.
+Smittskyddsläkarens arbete utgår från Smittskyddslagen (2004:168)[http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2004:168]. I lagens första paragraf sammanfattas det svenska smittskyddets utgångspunkt - ”samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar”. I Smittskyddsförordningen (2004:255) [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040255.htm#], som innehåller kompletterande föreskrifter till lagen, listas sjukdomar, som anses vara viktiga att följa och som därför är anmälningspliktiga. Sjukdomar som regleras i smittskyddslagen ska anmälas till smittskyddsläkaren av dels mikrobiologiska laboratorier och dels som klinisk anmälan från behandlande läkare. Även läkare som utför obduktion har anmälningsplikt. Numera har vi ett IT-baserat övervakningssystem, [[SmiNet, allmän beskrivning|SmiNet]]. Systemet ger smittskyddsläkaren möjlighet att övervaka det epidemiologiska läget i sitt landsting och snabbt vidta åtgärder vid tecken på utbrott av smittsam sjukdom. Smittskyddslagen ger den behandlande läkaren möjlighet att anmäla även andra sjukdomar än de som anges i smittskyddslagen eller smittskyddsförordningen. Enligt lagens mening är en smittsam sjukdom en sjukdom som ”inte utgör ett ringa hot mot människors hälsa”. Exempel på en sådan sjukdom är [[Calicivirus|norovirus]], som kan orsaka stora utbrott.
 För allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar skall förhållningsregler ges till den enskilde av behandlande läkare för att förhindra smittspridning. I lagens mening är allmänfarliga sjukdomar sådana som skall uppfylla kriterierna att antingen vara livshotande, innebära långvarig sjukdom, svårt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser. Det ska dessutom gå att förebygga smittspridning. Samhällsfarliga sjukdomar är allmänfarliga sjukdomar, som kan få allvarliga samhälleliga konsekvenser. För närvarande är det endast [[smittkoppor]] och [[SARS]] som räknas dit.

← Äldre version		Versionen från 10 mars 2012 kl. 10.26
Rad 1:		Rad 1:
		+	'''Artikeln är uppdaterad i mars 2012'''
		+	-----
	''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''		''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''

@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 === Epidemiologisk typning===
-Vi har under de senaste åren fått allt större möjligheter att smittspåra, inte minst tack vare nya mikrobiologiska diagnosmetoder. När det gäller [[tuberkulos]] kan vi nu säkerställa smittkedjor på ett sätt som det tidigare inte varit möjligt att göra, tack vare RFLP. Även nya typningsmetoder av [[MRSA]] är till stor hjälp för att utreda utbrott, inte minst vid vårdrelaterad smittspridning . Sedan länge har vi haft hjälp av typning av inhemsk [[salmonella]].
+Vi har under de senaste åren fått allt större möjligheter att smittspåra, inte minst tack vare nya mikrobiologiska diagnosmetoder. När det gäller [[tuberkulos]] kan vi nu säkerställa smittkedjor på ett sätt som det tidigare inte varit möjligt att göra, tack vare RFLP. Nya typningsmetoder (spoligotypning och MIRU-VNTR) kan ytterligare förbättra möjligheterna att säkerställa smittkedjorna.  Även nya typningsmetoder av [[MRSA]] är till stor hjälp för att utreda utbrott, inte minst vid vårdrelaterad smittspridning . Sedan länge har vi haft hjälp av typning av inhemsk [[salmonella]].
 För att möta framtidens krav på ett effektivt smittskydd är det väsentligt med ett fortsatt gott samarbete mellan smittskyddets alla aktörer, inte minst med de mikrobiologiska laboratorierna som spelar en mycket viktig roll.
 *Anders Lindblom, Ordförande i Smittskyddsläkarföreningen
 === Se också ===

← Äldre version		Versionen från 28 augusti 2011 kl. 15.38
Rad 2:		Rad 2:

	----		----
−	~~[[Fil:smittlogga2.jpg\|thumb\|500pv\|left\|\|]]]~~

		+	[[Fil:Smilf.gif\|thumb\|500px\|left\|\|]]
	== Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet ==		== Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet ==

← Äldre version	Versionen från 11 januari 2011 kl. 09.23
(Ingen skillnad)