Streptokocker (NLI) - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Kvalitetskontroll */

2013-01-24T12:45:54Z

Kvalitetskontroll

Magnus Thore: /* Kvalitetskontroll */

2013-01-24T12:43:56Z

Kvalitetskontroll

Magnus Thore den 14 april 2012 kl. 13.14

2012-04-14T13:14:04Z

Magnus Thore: /* Symtom och klinisk bild */

2009-12-13T13:28:40Z

Symtom och klinisk bild

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 21.57

2009-12-06T21:57:31Z

Magnus Thore: flyttade Streptokocker till Streptokocker (NLI)

2009-11-21T18:52:54Z

flyttade Streptokocker till Streptokocker (NLI)

Magnus Thore den 21 november 2009 kl. 18.52

2009-11-21T18:52:26Z

Magnus Thore: Skapade sidan med ''''Huvudartikel''' ---- ''Till förgreningssidan Streptococcus pneumoniae'' för fler artiklar om bakterien ---- Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: …'

2009-11-21T18:50:25Z

Skapade sidan med ''''Huvudartikel''' ---- ''Till förgreningssidan Streptococcus pneumoniae'' för fler artiklar om bakterien ---- Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: …'

Ny sida

'''Huvudartikel'''

----

''Till förgreningssidan [[Streptococcus pneumoniae]]'' för fler artiklar om bakterien

----

Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''

----

== Streptokocker vid nedre luftvägsinfektioner ==

=== Smittämnen ===

Av betahemolytiska streptokocker utgör grupp A, B, C och G de viktigaste humanpatogenerna.

Grupp A streptokocker (GAS, ''[[Streptococcus pyogenes]]''), indelas serologiskt i ett 30-tal T-typer och ca 100 M-typer; med sekvenstypning av genen för M-protein, ''emm'', har antalet kända typer ökat till över 150. Asymtomatiskt bärarskap i svalget av GAS är sällsynt hos vuxna, < 1 %, men 6 % hos barn i skolåldern och 11 % hos barn < 4 år enligt en stor dansk studie; högre siffror har dock rapporterats från USA och vissa andra länder.

GCS indelas i 4 (sub)species: ''S. dysgalactiae'' ss. ''dysgalactiae'' (ej betahemolytisk, ej humanpatogen) och ss. ''equisimilis'' (humanpatogen) ''S. equi'' ss. ''equi'' (hästpatogen) och ss. ''zooepidemicus'' (humanpatogen).

GGS (''S. canis'') isoleras främst från olika djur bl.a. hund, men är ändå en viktig humanpatogen.

GBS indelas i f.n. 9 kapseltyper. Asymtomatiskt bärarskap urogenitalt noteras i ca 10 % hos vuxna.

Alfahemolytiska streptokocker förekommer ofta i nedre luftvägsprover, men är p.g.a. kontamination ofta ospecifikt fynd vid prov tagna i samband med bronkoskopi. Dock finns pneumonifall (sannolikt aspirationspneumoni) beskrivna med positiv blod- och pleuraodling hos individer med nedsatt infektionsförsvar. ''Streptococcus milleri''-gruppen (''S. anginosus, S. intermedius'', ''S. constellatus'') förekommer speciellt vid aspirationspneumoni och pleuraempyem.

=== Patogenes och patofysiologi ===

'''GAS''': M-protein, superantigener (sAg) samt cystein protease (CP) är de virulensfaktorer hos GAS som tycks vara av särskild betydelse vid invasa infektioner. M-protein är ett antifagocytärt, typvariabelt ytprotein. Protektion mot GAS beror främst på typspecifika, opsoniserande anti-M antikroppar. Nyligen har i djurmodell visats att lösliga komplex av M-protein och fibrinogen vid bindning till endotel kan spela en central roll vid uppkomsten av akut lungskada. Ett tiotal sAg finns hos GAS och förekommer i varierande grad hos den enskilda stammen; sAg speA och speC är identiska med erytrogena toxinerna A resp. C. Genom icke-immun bindning till T-celler samt till antigenpresenterande celler sker kraftigt cytokinpåslag med bl.a. cirkulatorisk påverkan och organsvikt som följd. CP (identiskt med erytrogent toxin B) kan genom aktivering av kontaktsystemet ge frisättning av bradykinin, en viktig chockmediator.

'''GCS, GGS.''': Svalginfektioner med GCS/GGS. Nedre LVI med GCS/GGS ses hos immundefekta patienter. GCS/GGS uppvisar både M-liknande proteiner och sAg, men patogenesen vid humana infektioner med dessa är mindre väl känd.

'''GBS''': De viktigaste virulensfaktorerna hos GBS är kapseln och olika ytproteiner, möjligen även gruppspecifika kolhydrater. Kapseln är typvariabel och antifagocytär. Ytproteiner, främst ''a'' och Rib, tycks spela roll som slemhinneadhesiner. Gruppspecifika kolhydrater har experimentellt visats bidra till akut lungskada. Protektion mot GBS hos nyfödda är avhängig av maternella typspecifika antikroppar mot kapseln och/eller antikroppar mot nämnda ytproteiner.

=== Symtom och klinisk bild ===

Streptokocker är ovanliga fynd vid infektioner i nedre luftvägar.

I samband med utbrott av allvarliga GAS-infektioner i slutet på 1980-talet sågs ett ökande antal fall med svår nedre luftvägsinfektion (trakeit, pneumoni och pleuraempyem). Infektionen föregicks ibland av akut faryngotonsillit. Blodtingerade sputa och stora mängder blodtillblandad pleuravätska hos allmänpåverkad individ med snabb utveckling av empyem noteras särskilt. GAS har också setts som komplikation till virala infektioner ([[influensa]] och [[varicella]]), speciellt hos immundefekta individer.

GCS/GGS är ovanliga som agens vid nedre LVI och förekommer främst hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Asymtomatiskt genitalt bärarskap av GBS noteras hos 25-40 % av gravida kvinnor. Barnet löper då risk att smittas i samband med partus, och 10-15 % av nyfödda koloniseras (bl.a. svalg, navel). Invasiv GBS-infektion (pneumoni, sepsis, meningit) förekommer hos ca 1 % av nyfödda, men frekvensen har reducerats genom förebyggande åtgärder (perinatal antibiotikabehandling, klorhexidinsköljning av förlossningskanalen).

Hos vuxna patienter kan diabetes och andra kroniska sjukdomar predisponera för GBS-infektion i nedre luftvägarna.

=== Prevention ===

Vacciner mot GAS eller GBS saknas ännu. Beträffande GAS förefaller konjugat av flera M-proteiner tänkbart, men typrikedomen och vissa immunologiska korsreaktioner med human vävnad utgör betydande svårigheter. Beträffande GBS tycks ytproteiner särskilt lovande, även om kapselbaserade vacciner sedan länge testats experimentellt.

=== Provtagning och transport ===

Vid misstanke på streptokockorsakad NLI bör blod-, nasofarynx- och svalgodling tas, ev. även BAL med borstprov.

== Laboratoriediagnostik ==

=== Referensmetodik ===

==== Referenssubstrat ====

Blodagar.

==== Isolering ====

Streptokocker växer bra i syrereducerad miljö, som också ger tydligare hemolys. Även 5 % CO2-miljö är tillväxtbefrämjande. Eftersom också andra streptokocker stimuleras i CO2-miljö kan dock överväxt ske. Prov inkuberas i 35 ºC-37 ºC och avläses efter 1 och 2 dygn.

==== Identifiering och minimikriterier ====

Hårda, katalsasnegativa kolonier överensstämmande med grupp A, C, G streptokocker identifieras med agglutination (kommersiellt reagens). GAS, i motsats till GCS och GGS, uppvisar som regel känslighet för bacitracin, även om bacitracinresistens noteras i någon procent. Positivt pyrrolidonylaminopeptidas (PYR)-test kan vid behov verifiera diagnosen GAS. Speciesbestämning av GCS baseras på biokemiska tester och utförs endast i undantagsfall. Mjuka kolonier med relativt liten hemolytisk zon verifieras som GBS genom agglutination och kan särskiljas från enterokocker genom CAMP-testet (synergistisk hemolys med betatoxinet hos'' Staphylococcus aureus'') och sulfakänslighet samt avsaknad av telluritresistens.

Se också avsnitt [[Enterokocker och streptokocker-minimikriterier vid speciesbestämning]]

==== Resistensbestämning ====

Se [http://www.srga.org]. Induktion testas genom att placera diskar med erytromycin resp. klindamycin med 15-20 mm avstånd; induktion ger en D-formad uppklarning i klindamycinzonen.

==== Epidemiologisk typning ====

Klassisk T-typning av GAS har begränsat epidemiologiskt värde. M-typen fastställes numera genotypiskt (''emm''-typning) på referenslaboratorier. Klonal identifiering sker med puls-fälts-gel-elektrofores (PFGE) eller multilokus sequence typing (MLST); den senare metoden, som baseras på sekvensdata, är reproducerbar och därför att föredra vid samarbete mellan olika laboratorier.

== Alternativa diagnostiska metoder ==

=== Serologi ===

Antistreptolysintitrering (ASO) och antideoxyribonukleas B test (ADnaseB) kan vara av värde i selekterade fall, speciellt vid misstanke på reumatisk feber eller akut poststreptokocknefrit samt vid utredning av postinfektiös artrit.

=== Kvalitetskontroll ===

*Referensstammar:
**''S. pyogenes'' CCUG 25570,
**''S. agalactiae'' NCTC 8181,
**GCS ATCC 12388,
**GGS CCUG 27298,
**''E. faecalis'' ATCC 29212.

== Svarsrutiner ==

Stammar som uppfyller minimikriterierna enligt ovan utsvaras: Växt av artnamn eller gruppbenämning.

== Laboratorierapportering ==

Invasiv infektion med GAS är anmälningspliktig som övrig anmälningspliktig sjukdom.

== REFERENSER ==

*Facklam R. 2002. What happened to the sreptococci: Overview of taxonomic and nomenclature changes. Clin Microbiol Rev 15: 613-630.
*Herwald H, Cramer H, Mörgelin M et al. 2004. M protein, a classic bacterial virulence determinant, forms complexes with fibrinogen that induce vascular leakage. Cell 116:367.
*Holm S, Norrby A, Bergholm AM, Norgren M. 1992. Aspects of pathogenesis of severe group A streptococcal infections in Sweden, 1998-1989. J Infect Dis 166:31.
*Larsson C, Stålhammar-Carlemalm M, Lindahl G. 1996. Experimental vaccination against group B streptococcus, an encapsulated bacterium, with highly purified preparations of cell surface proteins Rib and α. Infect Immun 64:3518.

[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]

← Äldre version		Versionen från 14 april 2012 kl. 13.14
Rad 1:		Rad 1:
	''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''		''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''

		+	''Se också artikel [[Streptococcus pyogenes]]''
	----		----

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''
@@ Rad 62: / Rad 61: @@
 ==== Isolering ====
-Streptokocker växer bra i syrereducerad miljö, som också ger tydligare hemolys. Även 5 % CO2-miljö är tillväxtbefrämjande. Eftersom också andra streptokocker stimuleras i CO2-miljö kan dock överväxt ske. Prov inkuberas i 35 ºC-37 ºC och avläses efter 1 och 2 dygn.
+Streptokocker växer bra i syrereducerad miljö, som också ger tydligare hemolys. Även 5 % CO<SUB>2</SUB>-miljö är tillväxtbefrämjande. Eftersom också andra streptokocker stimuleras i CO<SUB>2</SUB>-miljö kan dock överväxt ske. Prov inkuberas i 35 ºC-37 ºC och avläses efter 1 och 2 dygn.
 ==== Identifiering och minimikriterier ====

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-----
+''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''
 ----
@@ Rad 107: / Rad 100: @@
 == Laboratorierapportering ==
-Invasiv infektion med GAS är anmälningspliktig som övrig anmälningspliktig sjukdom.
+[[Grupp A streptokocker, invasiv infektion|Invasiv infektion med GAS]] är anmälningspliktig som övrig anmälningspliktig sjukdom.
 == REFERENSER ==

@@ Rad 89: / Rad 89: @@
 *Referensstammar:
 **''S. pyogenes''		CCUG 25570,
-**''S. agalactiae'' 		CCUG 42085,
+**''S. agalactiae'' 		CCUG 4208T,
 **GCS 			ATCC 12388,
 **GGS			CCUG 27298,

@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 Streptokocker är ovanliga fynd vid infektioner i nedre luftvägar.
-I samband med utbrott av allvarliga GAS-infektioner i slutet på 1980-talet sågs ett ökande antal fall med svår nedre luftvägsinfektion (trakeit, pneumoni och pleuraempyem). Infektionen föregicks ibland av akut faryngotonsillit. Blodtingerade sputa och stora mängder blodtillblandad pleuravätska hos allmänpåverkad individ med snabb utveckling av empyem noteras särskilt. GAS har också setts som komplikation till virala infektioner ([[influensa]] och [[varicella]]), speciellt hos immundefekta individer.
+I samband med utbrott av allvarliga GAS-infektioner i slutet på 1980-talet sågs ett ökande antal fall med svår nedre luftvägsinfektion (trakeit, pneumoni och pleuraempyem). Infektionen föregicks ibland av akut faryngotonsillit. Blodtingerade sputa och stora mängder blodtillblandad pleuravätska hos allmänpåverkad individ med snabb utveckling av empyem noteras särskilt. GAS har också setts som komplikation till virala infektioner ([[influensa]] och varicella), speciellt hos immundefekta individer.
 GCS/GGS är ovanliga som agens vid nedre LVI och förekommer främst hos patienter med nedsatt immunförsvar.

← Äldre version	Versionen från 21 november 2009 kl. 18.52
(Ingen skillnad)