Taxonomi och indelning av svampar - Versionshistorik

Erja Chryssanthou den 7 april 2010 kl. 12.54

2010-04-07T12:54:28Z

Erja Chryssanthou: /* Taxonomi och indelning av svampar */

2010-03-31T08:43:28Z

Taxonomi och indelning av svampar

Erja Chryssanthou: /* Askomyceter */

2010-02-24T11:37:51Z

Askomyceter

Erja Chryssanthou: /* Askomyceter */

2010-02-24T11:34:13Z

Askomyceter

Erja Chryssanthou: /* Jästsvampar */

2010-02-24T11:28:32Z

Jästsvampar

Erja Chryssanthou: /* Jästsvampar */

2010-01-27T14:57:54Z

Jästsvampar

Erja Chryssanthou: /* Mögelsvampar */

2010-01-27T14:49:07Z

Mögelsvampar

Erja Chryssanthou: /* Jästsvampar */

2010-01-27T14:24:43Z

Jästsvampar

Magnus Thore: /* Askomyceter */

2009-12-26T12:04:42Z

Askomyceter

Magnus Thore: /* Askomyceter */

2009-12-26T11:54:06Z

Askomyceter

← Äldre version		Versionen från 7 april 2010 kl. 12.54
Rad 1:		Rad 1:
		+	Artikeln reviderad februari 2010
		+	----
		+
	''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetdik:Svampinfektioner\|Referensmetodik:Svampinfektioner]]''		''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetdik:Svampinfektioner\|Referensmetodik:Svampinfektioner]]''
	----		----

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Taxonomi och indelning av svampar ==
-Mykologisk taxonomi baseras av tradition på svamparnas sexuella förökning även om homologi inom 18S rDNA börjar vinna alltmer terräng. Tre huvudgrupper nämligen zygomyceter, askomyceter och basidiomyceter används taxonomiskt. Ur praktisk klinisk synpunkt brukas dock vanligen begreppen jästsvampar och mögel.
+Mykologisk taxonomi har baserats av tradition på svamparnas sexuella förökning men sekvensbaserad identifiering har blivit en ny "gold standard". Tre huvudgrupper nämligen zygomyceter, askomyceter och basidiomyceter används taxonomiskt. Ur praktisk klinisk synpunkt brukas dock vanligen begreppen jästsvampar och mögel.
 Svampar skiljer sig från bakterier även genom förmågan till sexuell förökning. Sådan, som dock är relativt sällsynt och kallas teleomorft stadium, innebär, att två olika celler av samma art sammansmälter med varandra ('''Fig 1''').
@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 ----
 Det finns även sjukdomsorsakande anamorfa stadier tillhörande basidiomyceterna, dvs den grupp där teleomorfa stadier bl.a. växer som hattsvampar och sotsvampar i naturen. Bland dessa finns bl.a. ''[[Cryptococcus neoformans]]'' (anamorf), som är en jästsvamp, men vars teleomorfa stadium växer som en “trådliknande” hyf där änden kan utvecklas till ett basidium (''Filobasidiella neoformans'').
 == Praktisk medicinsk indelning ==

@@ Rad 103: / Rad 103: @@
 '''Zygomyceter'''. Sporangiosporer från zygomyceter är vanliga i luften. Zygomyceter karakteriseras taxonomiskt av att genom sexuell förökning bilda zygosporer, vilket dock praktiskt taget aldrig utnyttjas diagnostiskt. Däremot är de breda, ojämnt tjocka, icke septerade hyferna, som grenar sig med vida vinklar (60-90°), typiska för gruppen. Sporangiernas form och relation till mycelet utgör kännetecken för släkten och arter (>600 arter). I sporangierna bildas asexuellt rikligt med sporangiosporer, som -när sporangiet spricker - frigörs, sprids och vid lämpliga tillväxtbetingelser
-bildar nya hyfer. Exempel på zygomyceter är ''Mucor'' och ''Rhizopus''.
+bildar nya hyfer. Exempel på zygomyceter är ''Rhizomucor'', ''Rhizopus'', ''Absidia'' och ''Mucor''.
 Zygomyceter är ovanliga som sjukdomsagens och ger liksom askomyceterna främst infektioner hos immundefekta. På laboratoriet skiljs de lätt från askomyceterna genom sin makro- och mikromorfologi.
 [[Kategori:Svampinfektioner]]

@@ Rad 88: / Rad 88: @@
 Övriga askomyceter kan grupperas i hyalina (färglösa, “glasartade” hyfer) och dematiösa (pigmenterade) hyfomyceter samt dimorfa svampar.
-Fram till för ca 10-15 år sedan ansågs endast några tiotal arter av de hyalina hyfomyceterna vara patogena. Detta antal är dock i stigande eftersom den förbättrade patientöverlevnaden vid gravt immundefekta tillstånd har medfört infektioner med organismer, vilka eljest har mycket låg patogenitet. Dock har hittills endast något hundratal arter rapporterats orsaka infektion hos människa. Den övervägande delen utgörs fortfarande av ''Aspergillus''-arter, i synnerhet ''Aspergillus fumigatus'' ('''fig 2'''). Hit hör även ''Scedosporium'' och ''Fusarium''.
+Antalet patogena hyalina hyfomycet-arter stiger eftersom den förbättrade patientöverlevnaden vid gravt immundefekta tillstånd har medfört infektioner med organismer, vilka annars har mycket låg patogenitet. Dock har hittills endast något hundratal arter rapporterats orsaka infektion hos människa. Den övervägande delen utgörs fortfarande av ''Aspergillus''-arter, i synnerhet ''Aspergillus fumigatus'' ('''fig 2'''). Hit hör även ''Scedosporium'' och ''Fusarium''-arter.
 [[Fil:svampfigur2.jpg|thumb|center|300px||]]

@@ Rad 40: / Rad 40: @@
 Jäst kan definieras som encelliga svampar, som förökas genom knoppning varvid nya jästceller, s.k. blastokonidier bildas. Kolonier på fast medium har liknande karaktär som bakteriekolonier. Jästliknande svampar kan vara basidiomyceter som t.ex. ''Cryptococcus neoformans'' eller askomyceter (de flesta) som bageri-, öl- och vinjäst samt ''Candida''-arter. Många jästarter, t.ex. ''C. albicans'', växer under vissa odlingsbetingelser som pseudohyfer och mera sällan som äkta mycel. Förökning i jästfas ger upphov till krämiga vanligen vita kolonier, som liknar bakteriernas. Vid växt som pseudohyfer eller mycel visar några arter till skillnad från bakterierna stjärnliknande utskott vid växt på fasta substrat.
-De olika jästarterna har en tämligen begränsad morfologisk variation. Artindelningen använder därför i stor utsträckning biokemiska kriterier, ungefär som vid klassifikation av ''[[Enterobacteriaceae]]''. Jäsningar, men framför allt assimilation, d.v.s. förmåga att använda ett enda socker som kol- och energikälla, är den huvudsakliga indelningsgrunden för jästarter.
+De olika jästarterna har en tämligen begränsad morfologisk variation. Artindelningen använder därför i stor utsträckning biokemiska kriterier, ungefär som vid klassifikation av ''[[Enterobacteriaceae]]''. Jäsningar men framför allt assimilation, d.v.s. förmåga att använda ett enda socker som kol- och energikälla, är den huvudsakliga indelningsgrunden för jästarter.
 De flesta jästarter är apatogena. Ett tjugotal kan vara opportunistiska vid predisponerande faktorer. Av dessa ingår ''Candida''-arterna ofta matsmältningskanalens normalflora. Uppåt 100-talet släkten finns (beroende på vilken taxonomi som följs).

@@ Rad 47: / Rad 47: @@
 **''C. albicans''
 **''C. glabrata''
-*''Trichosporon'' (10 arter)
+**''C. tropicalis''
-**''T. beigelii''
+*''Trichosporon'' (36 arter)
 *''Cryptococcus'' (37 arter)
 **''C. neoformans''
 **''C. albidus''
-*''Malassezia'' (7 arter)
+*''Malassezia'' (13 arter)
 **''M. sympodialis''
-**''M. pachydermatis'' m. fl.
+**''M. globosa''
 === Mögelsvampar ===

@@ Rad 72: / Rad 72: @@
 *''Trichophyton'' (cirka 20 arter)
 **''T. mentagrophytes''
-**''T. rubrum''
+**''T. interdigitale
 *''Microsporum'' (cirka 15 arter)
 **''M. canis''
@@ Rad 94: / Rad 95: @@
 '''Brun- och svartpigmenterade hyfomyceter (''Dematiaceae'')''' är konidiebildande och uppträder vid odling in vitro med mörkbruna, grönsvarta eller svarta kolonier med svart baksida. De betecknas också dematiösa svampar. Ett fåtal av dessa orsakar kromoblastomykos eller feohyfomykos, vilka förekommer i tropikerna men är ovanliga i Sverige.
-Ex. på '''mörkpigmenterade''' släkten som kan orsaka infektion är ''Alternaria, Cladosporium, Scytalidium'' (syn. ''Hendersonula''), ''Scedosporium'' (teleomorf ''Pseudallescheria''), ''Exophiala'' m.fl.
+Ex. på '''mörkpigmenterade''' släkten som kan orsaka infektion är ''Alternaria, Cladosporium, Scytalidium'', ''Scedosporium apiospermum'' (teleomorf ''Pseudallescheria''), ''Exophiala'' m.fl.
-'''Dimorfa svampar''' växer i jästform vid 37 och mögelform vid 25 °C. Hos den infekterade värden växer dimorferna alltid i jästform. ''Histoplasma, Blastomyces, Coccidioides, Paracoccidioides, Sporothrix schenckii'' och ''Penicillium marneffei'' är patogena och förekommer endemiskt i geografiskt begränsade områden och som importfall från dessa trakter. Vissa av dessa organismer får endast handhas i säkerhetslaboratorium klass 3, godkänt av Arbetarskyddsstyrelsen, se AFS 1997:12
+'''Dimorfa svampar''' växer i jästform vid 37 och mögelform vid 25 °C. Hos den infekterade värden växer dimorferna alltid i jästform. ''Histoplasma, Blastomyces, Coccidioides, Paracoccidioides, Sporothrix schenckii'' och ''Penicillium marneffei'' är patogena och förekommer endemiskt i geografiskt begränsade områden och som importfall från dessa trakter. Vissa av dessa organismer får endast handhas i säkerhetslaboratorium skyddsnivå 3, godkänt av Arbetsmiljöverket, se AFS 2005:1.
 '''Zygomyceter'''. Sporangiosporer från zygomyceter är vanliga i luften. Zygomyceter karakteriseras taxonomiskt av att genom sexuell förökning bilda zygosporer, vilket dock praktiskt taget aldrig utnyttjas diagnostiskt. Däremot är de breda, ojämnt tjocka, icke septerade hyferna, som grenar sig med vida vinklar (60-90°), typiska för gruppen. Sporangiernas form och relation till mycelet utgör kännetecken för släkten och arter (>600 arter). I sporangierna bildas asexuellt rikligt med sporangiosporer, som -när sporangiet spricker - frigörs, sprids och vid lämpliga tillväxtbetingelser

← Äldre version		Versionen från 26 december 2009 kl. 12.04
Rad 85:		Rad 85:
	Fram till för ca 10-15 år sedan ansågs endast några tiotal arter av de hyalina hyfomyceterna vara patogena. Detta antal är dock i stigande eftersom den förbättrade patientöverlevnaden vid gravt immundefekta tillstånd har medfört infektioner med organismer, vilka eljest har mycket låg patogenitet. Dock har hittills endast något hundratal arter rapporterats orsaka infektion hos människa. Den övervägande delen utgörs fortfarande av ''Aspergillus''-arter, i synnerhet ''Aspergillus fumigatus'' ('''fig 2'''). Hit hör även ''Scedosporium'' och ''Fusarium''.		Fram till för ca 10-15 år sedan ansågs endast några tiotal arter av de hyalina hyfomyceterna vara patogena. Detta antal är dock i stigande eftersom den förbättrade patientöverlevnaden vid gravt immundefekta tillstånd har medfört infektioner med organismer, vilka eljest har mycket låg patogenitet. Dock har hittills endast något hundratal arter rapporterats orsaka infektion hos människa. Den övervägande delen utgörs fortfarande av ''Aspergillus''-arter, i synnerhet ''Aspergillus fumigatus'' ('''fig 2'''). Hit hör även ''Scedosporium'' och ''Fusarium''.

−	[[Fil:svampfigur2.jpg]]	+	[[Fil:svampfigur2.jpg\|thumb\|center\|300px\|\|]]

@@ Rad 73: / Rad 73: @@
 **''T. mentagrophytes''
 **''T. rubrum''
-*Microsporum (cirka 15 arter)
+*''Microsporum'' (cirka 15 arter)
-**M. canis
+**''M. canis''
-**M. gypseum
+**''M. gypseum''
-*Epidermophyton (1 art ur praktisk synpunkt)
+*''Epidermophyton'' (1 art ur praktisk synpunkt)
-**E. floccosum
+**''E. floccosum''
 Många dermatofyter kan inte växa vid +37 °C och odlas därför vid 27-30 °C.