<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=UVI_hos_m%C3%A4n</id>
	<title>UVI hos män - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=UVI_hos_m%C3%A4n"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-13T21:11:37Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=6052&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* REFERENSER */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=6052&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-02-09T08:43:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;REFERENSER&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 9 februari 2010 kl. 08.43&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l19&quot; &gt;Rad 19:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 19:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Lipsky BA. Urinary tract infections in men: epidemiology, pathophysiology, diagnosis, and treatment. Ann Intern Med 1989;ll0:l38-50.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Lipsky BA. Urinary tract infections in men: epidemiology, pathophysiology, diagnosis, and treatment. Ann Intern Med 1989;ll0:l38-50.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Ulleryd P, Zackrisson B, Aus G, Bergdahl S, Hugosson J, Sandberg T. Prostatic involvement in men with febrile urinary tract infection as measured by serum prostatelic antigen and transrectal &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ukrasoiiography&lt;/del&gt;. BJU Int 1999;84:470-4.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Ulleryd P, Zackrisson B, Aus G, Bergdahl S, Hugosson J, Sandberg T. Prostatic involvement in men with febrile urinary tract infection as measured by serum prostatelic antigen and transrectal &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ultrasonography&lt;/ins&gt;. BJU Int 1999;84:470-4.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Domingne Sr G J, Hellstrom W J G. Prostatitis. Clin Micriobiol Rev 1998; 11 :6O  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Domingne Sr G J, Hellstrom W J G. Prostatitis. Clin Micriobiol Rev 1998; 11 :6O  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=5427&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Urinvägsinfektioner hos män */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=5427&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-12T14:39:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Urinvägsinfektioner hos män&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 12 januari 2010 kl. 14.39&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l7&quot; &gt;Rad 7:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Män drabbas relativt sällan av UVI, beroende på att uretramynningen befinner sig långt från det perianala området, liksom på uretras längd. Dessutom utsöndrar prostata bakteriedödande ämnen i urinen. De patogenetiska mekanismerna är ofullständigt kända. Vid infektion tränger sannolikt bakterierna in via urinröret på samma sätt som hos kvinnor. Medan recidiverande UVI hos kvinnor oftast orsakas av olika bakteriestammar (reinfektion) orsakas recidiven hos män i regel av samma bakteriestam (relaps). Detta tyder på närvaron av ett kroniskt infektionsfokus i mannens urinvägar, som i frånvaro av infektionskonkrement sannolikt är beläget i prostata.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Män drabbas relativt sällan av UVI, beroende på att uretramynningen befinner sig långt från det perianala området, liksom på uretras längd. Dessutom utsöndrar prostata bakteriedödande ämnen i urinen. De patogenetiska mekanismerna är ofullständigt kända. Vid infektion tränger sannolikt bakterierna in via urinröret på samma sätt som hos kvinnor. Medan recidiverande UVI hos kvinnor oftast orsakas av olika bakteriestammar (reinfektion) orsakas recidiven hos män i regel av samma bakteriestam (relaps). Detta tyder på närvaron av ett kroniskt infektionsfokus i mannens urinvägar, som i frånvaro av infektionskonkrement sannolikt är beläget i prostata.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Indirekta belägg för att prostata är involverad har erhållits i studier av febril UVI. I infektionens akutskede påvisas i serum kraftig stegring av prostataspecifikt antigen (PSA) i paritet med nivåerna vid prostatacancer. Initialt ses också inflammatorisk svullnad av prostata diagnostiserad med transrektalt ultraljud. Förändringarna, som är övergående och normaliseras inom några månader efter adekvat antibiotikabehandling, ses ej vid asymtomatisk bakteriuri eller vid miktionsbesvär utan feber. En kronisk bakteriell prostatit, utan klassiska prostatitsymtom, är sannolikt den vanligaste orsaken till recidiverande UVI. Den mångfacetterade problematiken som är förenad med prostatit behandlas i en &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;nyligen utkommen &lt;/del&gt;översiktsartikel (Domingue 1998).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Indirekta belägg för att prostata är involverad har erhållits i studier av febril UVI. I infektionens akutskede påvisas i serum kraftig stegring av prostataspecifikt antigen (PSA) i paritet med nivåerna vid prostatacancer. Initialt ses också inflammatorisk svullnad av prostata diagnostiserad med transrektalt ultraljud. Förändringarna, som är övergående och normaliseras inom några månader efter adekvat antibiotikabehandling, ses ej vid asymtomatisk bakteriuri eller vid miktionsbesvär utan feber. En kronisk bakteriell prostatit, utan klassiska prostatitsymtom, är sannolikt den vanligaste orsaken till recidiverande UVI. Den mångfacetterade problematiken som är förenad med prostatit behandlas i en &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/ins&gt;översiktsartikel (Domingue 1998).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför &amp;lt;math&amp;gt;10^6&amp;lt;/math&amp;gt; CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför &amp;lt;math&amp;gt;10^6&amp;lt;/math&amp;gt; CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=5020&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Urinvägsinfektioner hos män */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=5020&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-22T10:04:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Urinvägsinfektioner hos män&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 22 december 2009 kl. 10.04&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l11&quot; &gt;Rad 11:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 11:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför &amp;lt;math&amp;gt;10^6&amp;lt;/math&amp;gt; CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför &amp;lt;math&amp;gt;10^6&amp;lt;/math&amp;gt; CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från betalaktamantibiotika och nitrofurantoin, som &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;huvudsaldigen &lt;/del&gt;utövar sin effekt i urinen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från betalaktamantibiotika och nitrofurantoin, som &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;huvudsakligen &lt;/ins&gt;utövar sin effekt i urinen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=5019&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* REFERENSER */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=5019&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-22T10:04:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;REFERENSER&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 22 december 2009 kl. 10.04&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l15&quot; &gt;Rad 15:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 15:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bjerklund Johansen TE, Gruneberg RN, Guibert J, Hofstetter A, Lobel B, Naber KG, Palou Redorta J, van Cangh PJ. The role of antibiotics in the treatment of chronic prostatitis. A consensus statement. Eur Urol 1998;34:457-66.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;Bjerklund Johansen TE, Gruneberg RN, Guibert J, Hofstetter A, Lobel B, Naber KG, Palou Redorta J, van Cangh PJ. The role of antibiotics in the treatment of chronic prostatitis. A consensus statement. Eur Urol 1998;34:457-66.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Lipsky BA. Urinary tract infections in men: epidemiology, pathophysiology, diagnosis, and treatment. Ann Intern Med 1989;ll0:l38-50.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;Lipsky BA. Urinary tract infections in men: epidemiology, pathophysiology, diagnosis, and treatment. Ann Intern Med 1989;ll0:l38-50.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ulleryd P, Zackrisson B, Aus G, Bergdahl S, Hugosson J, Sandberg T. Prostatic involvement in men with febrile urinary tract infection as measured by serum prostatelic antigen and transrectal ukrasoiiography. BJU Int 1999;84:470-4.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;Ulleryd P, Zackrisson B, Aus G, Bergdahl S, Hugosson J, Sandberg T. Prostatic involvement in men with febrile urinary tract infection as measured by serum prostatelic antigen and transrectal ukrasoiiography. BJU Int 1999;84:470-4.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Domingne Sr G J, Hellstrom W J G. Prostatitis. Clin Micriobiol Rev 1998; 11 :6O  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;Domingne Sr G J, Hellstrom W J G. Prostatitis. Clin Micriobiol Rev 1998; 11 :6O  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Urinvägsinfektioner]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Urinvägsinfektioner]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=5018&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Urinvägsinfektioner hos män */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=5018&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-22T10:04:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Urinvägsinfektioner hos män&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 22 december 2009 kl. 10.04&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l5&quot; &gt;Rad 5:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 5:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Urinvägsinfektioner hos män ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Urinvägsinfektioner hos män ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Män drabbas relativt sällan av UVI, beroende på att uretramynningen befinner sig långt från det perianala området, liksom på uretras längd. Dessutom utsöndrar prostata &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bakteriedödaflde &lt;/del&gt;ämnen i urinen. De patogenetiska mekanismerna är ofullständigt kända. Vid infektion tränger sannolikt bakterierna in via urinröret på samma sätt som hos kvinnor. Medan recidiverande UVI hos kvinnor oftast orsakas av olika bakteriestammar (reinfektion) orsakas recidiven hos män i regel av samma bakteriestam (relaps). Detta tyder på närvaron av ett kroniskt infektionsfokus i mannens urinvägar, som i frånvaro av infektionskonkrement sannolikt är beläget i prostata.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Män drabbas relativt sällan av UVI, beroende på att uretramynningen befinner sig långt från det perianala området, liksom på uretras längd. Dessutom utsöndrar prostata &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bakteriedödande &lt;/ins&gt;ämnen i urinen. De patogenetiska mekanismerna är ofullständigt kända. Vid infektion tränger sannolikt bakterierna in via urinröret på samma sätt som hos kvinnor. Medan recidiverande UVI hos kvinnor oftast orsakas av olika bakteriestammar (reinfektion) orsakas recidiven hos män i regel av samma bakteriestam (relaps). Detta tyder på närvaron av ett kroniskt infektionsfokus i mannens urinvägar, som i frånvaro av infektionskonkrement sannolikt är beläget i prostata.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Indirekta belägg för att prostata är involverad har erhållits i studier av febril UVI. I infektionens akutskede påvisas i serum kraftig stegring av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;prostata-specifikt &lt;/del&gt;antigen (PSA) i paritet med nivåerna vid prostatacancer. Initialt ses också inflammatorisk svullnad av prostata diagnostiserad med transrektalt ultraljud. Förändringarna, som är övergående och normaliseras inom några månader efter adekvat antibiotikabehandling, ses ej vid asymtomatisk bakteriuri eller vid miktionsbesvär utan feber. En kronisk bakteriell prostatit, utan klassiska prostatitsymtom, är sannolikt den vanligaste orsaken till recidiverande UVI. Den mångfacetterade problematiken som är förenad med prostatit behandlas i en nyligen utkommen översiktsartikel (Domingue 1998).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Indirekta belägg för att prostata är involverad har erhållits i studier av febril UVI. I infektionens akutskede påvisas i serum kraftig stegring av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;prostataspecifikt &lt;/ins&gt;antigen (PSA) i paritet med nivåerna vid prostatacancer. Initialt ses också inflammatorisk svullnad av prostata diagnostiserad med transrektalt ultraljud. Förändringarna, som är övergående och normaliseras inom några månader efter adekvat antibiotikabehandling, ses ej vid asymtomatisk bakteriuri eller vid miktionsbesvär utan feber. En kronisk bakteriell prostatit, utan klassiska prostatitsymtom, är sannolikt den vanligaste orsaken till recidiverande UVI. Den mångfacetterade problematiken som är förenad med prostatit behandlas i en nyligen utkommen översiktsartikel (Domingue 1998).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför &amp;lt;math&amp;gt;10^6&amp;lt;/math&amp;gt; CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför &amp;lt;math&amp;gt;10^6&amp;lt;/math&amp;gt; CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från betalaktamantibiotika och nitrofurantoin, som huvudsaldigen utövar sin effekt i urinen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från betalaktamantibiotika och nitrofurantoin, som huvudsaldigen utövar sin effekt i urinen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=4615&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 17 december 2009 kl. 20.59</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=4615&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-17T20:59:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 december 2009 kl. 20.59&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Indirekta belägg för att prostata är involverad har erhållits i studier av febril UVI. I infektionens akutskede påvisas i serum kraftig stegring av prostata-specifikt antigen (PSA) i paritet med nivåerna vid prostatacancer. Initialt ses också inflammatorisk svullnad av prostata diagnostiserad med transrektalt ultraljud. Förändringarna, som är övergående och normaliseras inom några månader efter adekvat antibiotikabehandling, ses ej vid asymtomatisk bakteriuri eller vid miktionsbesvär utan feber. En kronisk bakteriell prostatit, utan klassiska prostatitsymtom, är sannolikt den vanligaste orsaken till recidiverande UVI. Den mångfacetterade problematiken som är förenad med prostatit behandlas i en nyligen utkommen översiktsartikel (Domingue 1998).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Indirekta belägg för att prostata är involverad har erhållits i studier av febril UVI. I infektionens akutskede påvisas i serum kraftig stegring av prostata-specifikt antigen (PSA) i paritet med nivåerna vid prostatacancer. Initialt ses också inflammatorisk svullnad av prostata diagnostiserad med transrektalt ultraljud. Förändringarna, som är övergående och normaliseras inom några månader efter adekvat antibiotikabehandling, ses ej vid asymtomatisk bakteriuri eller vid miktionsbesvär utan feber. En kronisk bakteriell prostatit, utan klassiska prostatitsymtom, är sannolikt den vanligaste orsaken till recidiverande UVI. Den mångfacetterade problematiken som är förenad med prostatit behandlas i en nyligen utkommen översiktsartikel (Domingue 1998).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;106 &lt;/del&gt;CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^6&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från betalaktamantibiotika och nitrofurantoin, som huvudsaldigen utövar sin effekt i urinen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från betalaktamantibiotika och nitrofurantoin, som huvudsaldigen utövar sin effekt i urinen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=2297&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 23 oktober 2009 kl. 05.50</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=2297&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-10-23T05:50:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 23 oktober 2009 kl. 05.50&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l11&quot; &gt;Rad 11:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 11:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför 106 CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför 106 CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;beta-laktamantibiotika &lt;/del&gt;och nitrofurantoin, som huvudsaldigen utövar sin effekt i urinen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betalaktamantibiotika &lt;/ins&gt;och nitrofurantoin, som huvudsaldigen utövar sin effekt i urinen.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=1976&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000&#039;&#039;  ----  == Urinvägsinfektioner hos män ==   Män drabbas relativt ...&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=UVI_hos_m%C3%A4n&amp;diff=1976&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-09-17T14:26:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för &lt;a href=&quot;/w/Referensmetodik:_Urinv%C3%A4gsinfektioner/bakteriuri,_2:a_upplagan_2000&quot; title=&quot;Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000&quot;&gt;Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000&lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039;  ----  == Urinvägsinfektioner hos män ==   Män drabbas relativt ...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Urinvägsinfektioner hos män ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Män drabbas relativt sällan av UVI, beroende på att uretramynningen befinner sig långt från det perianala området, liksom på uretras längd. Dessutom utsöndrar prostata bakteriedödaflde ämnen i urinen. De patogenetiska mekanismerna är ofullständigt kända. Vid infektion tränger sannolikt bakterierna in via urinröret på samma sätt som hos kvinnor. Medan recidiverande UVI hos kvinnor oftast orsakas av olika bakteriestammar (reinfektion) orsakas recidiven hos män i regel av samma bakteriestam (relaps). Detta tyder på närvaron av ett kroniskt infektionsfokus i mannens urinvägar, som i frånvaro av infektionskonkrement sannolikt är beläget i prostata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Indirekta belägg för att prostata är involverad har erhållits i studier av febril UVI. I infektionens akutskede påvisas i serum kraftig stegring av prostata-specifikt antigen (PSA) i paritet med nivåerna vid prostatacancer. Initialt ses också inflammatorisk svullnad av prostata diagnostiserad med transrektalt ultraljud. Förändringarna, som är övergående och normaliseras inom några månader efter adekvat antibiotikabehandling, ses ej vid asymtomatisk bakteriuri eller vid miktionsbesvär utan feber. En kronisk bakteriell prostatit, utan klassiska prostatitsymtom, är sannolikt den vanligaste orsaken till recidiverande UVI. Den mångfacetterade problematiken som är förenad med prostatit behandlas i en nyligen utkommen översiktsartikel (Domingue 1998). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Etiologin vid samhällsförvärvad UVI hos män är densamma som hos kvinnor och barn, d.v.s. &amp;#039;&amp;#039;[[E. coli]]&amp;#039;&amp;#039; dominerar och orsakar ungefär 80 % av infektionema. Vid VUVI är emellertid bakteriepanoramat annorlunda. Mittstråleurin från män kontamineras sällan vid provtagningen, varför 106 CFU/L av en uropatogen art kan användas som diagnostisk gräns. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid behandling av UVI hos män bör endast väljas antibiotika som penetrerar in i prostata och ger tillräckliga vävnadskoncentrationer för att eliminera en samtidig prostatainfektion. Fluorokinoloner och trimetoprim uppfyller dessa krav till skillnad från beta-laktamantibiotika och nitrofurantoin, som huvudsaldigen utövar sin effekt i urinen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== REFERENSER ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Bjerklund Johansen TE, Gruneberg RN, Guibert J, Hofstetter A, Lobel B, Naber KG, Palou Redorta J, van Cangh PJ. The role of antibiotics in the treatment of chronic prostatitis. A consensus statement. Eur Urol 1998;34:457-66. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lipsky BA. Urinary tract infections in men: epidemiology, pathophysiology, diagnosis, and treatment. Ann Intern Med 1989;ll0:l38-50. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ulleryd P, Zackrisson B, Aus G, Bergdahl S, Hugosson J, Sandberg T. Prostatic involvement in men with febrile urinary tract infection as measured by serum prostatelic antigen and transrectal ukrasoiiography. BJU Int 1999;84:470-4. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Domingne Sr G J, Hellstrom W J G. Prostatitis. Clin Micriobiol Rev 1998; 11 :6O &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Urinvägsinfektioner]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>