Urinvägspatogener-klassifikation efter artfrekvens - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Jästsvamp som orsak till UVI */

2010-02-09T08:59:50Z

Jästsvamp som orsak till UVI

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2010-02-09T08:59:25Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Artfrekvens */

2010-02-09T08:54:21Z

Artfrekvens

Magnus Thore den 12 januari 2010 kl. 14.08

2010-01-12T14:08:52Z

Magnus Thore: /* Artfrekvens */

2010-01-12T14:08:23Z

Artfrekvens

Magnus Thore: /* Artfrekvens */

2010-01-12T14:05:47Z

Artfrekvens

Magnus Thore: /* Artfrekvens */

2010-01-12T14:01:28Z

Artfrekvens

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2009-12-26T09:50:22Z

REFERENSER

Magnus Thore den 24 december 2009 kl. 06.48

2009-12-24T06:48:37Z

Magnus Thore den 23 december 2009 kl. 07.10

2009-12-23T07:10:05Z

@@ Rad 68: / Rad 68: @@
 === Jästsvamp som orsak till UVI ===
-Jästsvamp koloniserar och infekterar urinblåsan framför allt hos individer med predisponerande faktorer som t. ex. diabetes eller KAD och särskilt hos dem som erhållit långvarig antibiotikabehandling på IVA. Redan <math>10^6</math> CFU/L av ''Candida'' kan tyda på UVI. Å andra sidan är kontamination med ''Candida'' från yttre genitalia en tämligen vanlig provtagningsförorening, särskilt hos barn med blöjdermatit, patienter med diabetes och kvinnor med ''Candida''-vaginit. Vid blåspunktion bör <math>10^5</math> CFUI/L rapporteras.
+Jästsvamp koloniserar och infekterar urinblåsan framför allt hos individer med predisponerande faktorer som t. ex. diabetes eller KAD och särskilt hos dem som erhållit långvarig antibiotikabehandling på IVA. Redan <math>10^6</math> CFU/L av ''Candida'' kan tyda på UVI. Å andra sidan är kontamination med ''Candida'' från yttre genitalia en tämligen vanlig provtagningsförorening, särskilt hos barn med blöjdermatit, patienter med diabetes och kvinnor med ''Candida''-vaginit. Vid blåspunktion bör <math>10^5</math> CFU/L rapporteras.
 Pyelonefrit orsakad av en uppåtstigande ''Candida''-infektion kan förekomma i alla åldrar, men njurengagemang är oftare ett led i en livshotande hematogen dissemination från annat fokus hos en predisponerad patient.
-Bland ''Candida''-arterna dominerar ''[[C. albicans]]'' ( >90 % ). Vissa jästsvamparter (t.ex. ''C. glabrata'' och ''C. krusei'') är mer resistenta. Typning och resistenbestämning av jästisolat som bedöms signifikanta kan därför rekommenderas. ''C. glabrata'' har naturligt nedsatt känslighet och ''C. krusei'' är naturligt resistent mot flukonazol. ''[[Cryptococcus neoformans]]'' kan förekomma i urinen vid disseminerad kryptokockos, som framför allt drabbar [[HIV-infektion|AIDS-patienter]] och andra immundefekta. Fynd av ''C. neoformans'' i urinen är signifikant oavsett antal CFU.
+Bland ''Candida''-arterna dominerar ''[[C. albicans]]'' (>90 % ). Vissa jästsvamparter (t.ex. ''C. glabrata'' och ''C. krusei'') är mer resistenta. Typning och resistenbestämning av jästisolat som bedöms signifikanta kan därför rekommenderas. ''C. glabrata'' har naturligt nedsatt känslighet och ''C. krusei'' är naturligt resistent mot flukonazol. ''[[Cryptococcus neoformans]]'' kan förekomma i urinen vid disseminerad kryptokockos, som framför allt drabbar [[HIV-infektion|AIDS-patienter]] och andra immundefekta. Fynd av ''C. neoformans'' i urinen är signifikant oavsett antal CFU.
 == REFERENSER ==

@@ Rad 77: / Rad 77: @@
 == REFERENSER ==
-*Ackermann RJ, Monroe P. Bacteriemic urinary tract infection in older people J Am Geriatr Soc. 1996;44:927-33.
+*Ackermann RJ, Monroe P. Bacteriemic urinary tract infection in older people. J Am Geriatr Soc. 1996;44:927-33.
 *Catlin BW. ''Gardnerella vaginalis'': characteristics, clinical considerations, and controversies. Clin Microbiol Rev l992;5:213-37.
-*Friman G, Cars 0, Bäck E, Beckman H, Carlsson M, Forsell J, Fredlund H, Neringer Odenholt Törnqvist 1, Rydén C, Svensson R. Randomized comparison of aztreonam cefuroxime in gramnegative upper urinary tract infections. Infection 1989; 17:284-9.
+*Friman G, Cars 0, Bäck E, Beckman H, Carlsson M, Forsell J, Fredlund H, Neringer Odenholt Törnqvist 1, Rydén C, Svensson R. Randomized comparison of aztreonam and cefuroxime in gramnegative upper urinary tract infections. Infection 1989; 17:284-9.
 *Funke G, Gravenitz A, Clarridge JE and Bernard KA Clinical microbiology of coryneform bacteria. Clin Microbiol Rev 1997;l0:125-59.
@@ Rad 92: / Rad 92: @@
 *Isenberg HD, D’Amato RF. Indigenous and pathogenic microorganisms of humans. In: Murray PR, Baron EJ, Pfaller MA, Tenover FC, Yolken RH Eds. Manual of clin microbiology, 6th Ed. Washington DC American Society for Microbiology, 1995:5-
-*Jonsson M, Englund G, Nörgård K. Norfloxacin vs. pivmecillinam in the treatmen uncomplicated lower urinary tract infections in hospitalized elderly patients. Scar Infect Dis 1990;22:339-44.
+*Kunin CM. Urinary tract infections - detection, prevention and management. Baltimore: Wi1liams & Wilkins, 1997.
 *Lincoln K. Opublicerat material från en multicenterstudie av två perorala cefalosporiner vid akut nedre UVI hos äldre. 1988.
-*MacLaren DM, Peerbooms PGH. Urinary infections by urea-splitting inicroorganisms. In Microbial Diseases in Nephrology. Ed. Asscher AW. And Brumfitt W. John wiley&SonS Ltd.,1986.
+*MacLaren DM, Peerbooms PGH. Urinary infections by urea-splitting microorganisms. In Microbial Diseases in Nephrology. Ed. Asscher AW. And Brumfitt W. John Wiley&Sons Ltd.,1986.
 *Maskell R. A new look at the diagnosis of infection of the urinary tract and its adjacent structures. J Infect 1989;19:207-17.
@@ Rad 107: / Rad 106: @@
 *Piscitelli SC, Schwed J, Schreckenberger P, Danziger LH. ''Streptococcus mitis'' group: Renewed interest in an elusive pathogen. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1992; 11:491-8.
-*Rippon 3 W. Medical Mycology.Philadelphia: W.B. Saunders Company, 1988:553-554.
+*Rippon J W. Medical Mycology.Philadelphia: W.B. Saunders Company, 1988:553-554.
-*Rylander M, Norrby S R, Svärd R. Norfloxacin versus cotrimoxazole for treatment of urinary tract infections in adults: microbiological resuits of a coordinated multicenter study. Scand J Infect Dis 1987;19:551—7.
+*Rylander M, Norrby S R, Svärd R. Norfloxacin versus cotrimoxazole for treatment of urinary tract infections in adults: microbiological resuits of a coordinated multicenter study. Scand J Infect Dis 1987;19:551-7.
 *Risi GF, Sanders CV. Anaerobic infections of the urinary tract. In: Finegold SM, George WL Eds. Anaerobic infections in humans. San Diego: Academic Press mc, 1989:409-28.
@@ Rad 115: / Rad 114: @@
 *Sandberg T, Englund G, Lincoln K, Nilsson LG. Randomised doubleblind study of norfloxacin and cefadroxil in the treatment of acute pyelonephritis. Eur J Clin Microbiol lnfect Dis 1990;9:317-23.
-*Scardovj V. Genus Bfidobacterjum Orla-Jensen 1924, 472”. In: Holt JG, Sneath PHA, Mair NS, Sharpe ME, eds. Bergey’s manual of systematic bacteriology, vol 2. Baltimore: Williams &Wilkjns, 1986:1418-34.
+*Scardovj V. Genus ''Bifidobacterium'' Orla-Jensen 1924, 472(al). In: Holt JG, Sneath PHA, Mair NS, Sharpe ME, eds. Bergey’s manual of systematic bacteriology, vol 2. Baltimore: Williams&Wilkins, 1986:1418-34.
-*Soriano F, Aguado J.M, Ponte C, Fernandez-Roblas R and Rodriguez-Tudela J.L. Unnary tract infection caused by Corynebacterium group D. Report of 82 new cases and review Rev Infect Dis 1990;12:1019-34.
+*Soriano F, Aguado J.M, Ponte C, Fernandez-Roblas R and Rodriguez-Tudela J.L. Unnary tract infection caused by ''Corynebacterium'' group D. Report of 82 new cases and review Rev Infect Dis 1990;12:1019-34.
-*Edebo L, Hallander H, Petrini B (Red.) Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. 1. Infektionsdiagnostik. 110. Svampinfektioner. Stocholm: Smittskyddsinstitutet, SMI-tryck nr 121-1998:49.
+*Edebo L, Hallander H, Petrini B (Red.) Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. 1. Infektionsdiagnostik. I10. Svampinfektioner. Stockholm: Smittskyddsinstitutet, SMI-tryck nr 121-1998:49.
 [[Kategori:Urinvägsinfektioner]]

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 ''E. coli'' är den dominerande urinvägspatogenen. Den förekommer i ca 80 % vid  akut okomplicerad UVI hos kvinnor medan ''Staphylococcus saprophyticus'' med viss årstidsvariation är orsaken i 5-15 %. ''E. coli'' är också vanligaste etiologi vid pyelonefrit. Risken för bakteriemi uppges till 15-20 %.
-Andra mikroorganismer som ofta förekommer vid pyelonefrit/bakteriemi framgår av '''Tabell 2'''. De ovanligare gramnegativerna och enterokockema isolerades nästan uteslutande från kateterfall medan för ''S.aureus'' så var fallet endast hos 4 av 24 patienter. Fynd av aureusstafylokocker i urin var i de flesta fall orsakad av hematogen spridning från annan primärinfektion. Jästsvamp i urinen kan liksom ''S.aureus'' vara tecken på akut disseminerande sjukdom.
+Andra mikroorganismer som ofta förekommer vid pyelonefrit/bakteriemi framgår av '''Tabell 2'''. De ovanligare gramnegativerna och enterokockerna isolerades nästan uteslutande från kateterfall medan för ''S. aureus'' så var fallet endast hos 4 av 24 patienter. Fynd av aureusstafylokocker i urin var i de flesta fall orsakad av hematogen spridning från annan primärinfektion. Jästsvamp i urinen kan liksom ''S. aureus'' vara tecken på akut disseminerande sjukdom.
 [[Fil:urintabell2och3a.jpg|thumb|600px|center|||]]
-Ureasbildning ar en viktig egenskap för urinvägspatogener. Då urea bryts ner bildas ammoniak som är toxiskt och ger nekros av epitelet. Celler och vävnadsrester kan utgöra kärna för stenbildning. Sådana infektionsstenar eller trippelfosfatstenar utgjorde tidigare 10-15 % av alla urinvägskonkrement men har under senare år minskat i frekvens.
+Ureasbildning är en viktig egenskap för urinvägspatogener. Då urea bryts ner bildas ammoniak som är toxiskt och ger nekros av epitelet. Celler och vävnadsrester kan utgöra kärna för stenbildning. Sådana infektionsstenar eller trippelfosfatstenar utgjorde tidigare 10-15 % av alla urinvägskonkrement men har under senare år minskat i frekvens.
 Ammoniakbildning och efterföljande alkalinisering påverkar också infektionsförsvaret genom inverkan på komplement och antikroppar och lys av leukocyter. Ureashämmare har haft preventiv effekt i djurexperimentella modeller.
@@ Rad 43: / Rad 43: @@
 Flera av arterna i grupp III och IV kräver odling i anaerob miljö eller 5 % CO<SUB>2</SUB> att upptäckas.
-I Göteborg har man sedan länge odlat om urinprov med negativ rutinodling (CLED-agar och PDM-ASM-platta inkuberad över natt i vanlig termostat), provets utseende eller remissuppgifterna givit stark misstanke om UVI. Omodling, efter ca 1 dygn i kylskåp, har gjorts med platinaögla (3 μL) på humanblodpiattor, på vilka placerats penicillin V- och tobramycin-lappar och sedan inkuberats 2 dygn i CO<SUB>2</SUB>-miljö resp. anaerobklocka.
+I Göteborg har man sedan länge odlat om urinprov med negativ rutinodling (CLED-agar och PDM-ASM-platta inkuberad över natt i vanlig termostat), när provets utseende eller remissuppgifterna givit stark misstanke om UVI. Omodling, efter ca 1 dygn i kylskåp, har gjorts med platinaögla (3 μL) på humanblodplattor, på vilka placerats penicillin V- och tobramycin-lappar och sedan inkuberats 2 dygn i CO<SUB>2</SUB>-miljö resp. anaerobklocka.
 År 1990 odlades 56 800 urinprov, varav 3439 under 15 dagar i mars. Av dessa blev 1428 (42 %) positiva. Från de 2011 negativa urinproven utvaldes 854 (42 grumliga uriner) för omodling. Växt av  <math>10^8</math> CFU/L erhölls från 152 (18 %) av omodlade proven ('''Tabell 6''').
@@ Rad 68: / Rad 68: @@
 === Jästsvamp som orsak till UVI ===
-Jästsvamp koloniserar och infekterar urinblåsan framför allt hos individer med predisponerande faktorer som t. ex. diabetes eller KAD och särskilt hos dem som erhållit långvarig antibiotikabehandling på IVA. Redan <math>10^6</math> CFU/L av ''Candida'' kan tyda på UVI. Å andra sidan är kontamination med ''Candida'' från yttre genitalia en tämligen vanlig provtagningsförorening, särskilt hos barn med blöjdermatit, patienter med diabetes och kvinnor med ''Candida''-vaginit. Vid blåspunktion bör <math>10^5</math> CFUI/L. rapporteras.
+Jästsvamp koloniserar och infekterar urinblåsan framför allt hos individer med predisponerande faktorer som t. ex. diabetes eller KAD och särskilt hos dem som erhållit långvarig antibiotikabehandling på IVA. Redan <math>10^6</math> CFU/L av ''Candida'' kan tyda på UVI. Å andra sidan är kontamination med ''Candida'' från yttre genitalia en tämligen vanlig provtagningsförorening, särskilt hos barn med blöjdermatit, patienter med diabetes och kvinnor med ''Candida''-vaginit. Vid blåspunktion bör <math>10^5</math> CFUI/L rapporteras.
 Pyelonefrit orsakad av en uppåtstigande ''Candida''-infektion kan förekomma i alla åldrar, men njurengagemang är oftare ett led i en livshotande hematogen dissemination från annat fokus hos en predisponerad patient.
-Bland ''Candida''-artema dominerar ''[[C. albicans]]'' ( >90 % ). Vissa jästsvampart (t.ex. ''C. glabrata'' och ''C. krusei'') är mer resistenta. Typning och resistenbestämning av jästisolat som bedöms signifikanta kan därför rekommenderas. ''C. glabrata'' har naturligt nedsatt känslighet och ''C. krusei'' är naturligt resistent mot fluokonazol. ''[[Cryptococcus neoformans]]'' kan förekomma i urinen vid disseminerad kryptokockos, som framför allt drabbar [[HIV-infektion|AIDS-patienter]] och andra immundefekta. Fynd av ''C. neoformans'' i urinen är signifikant oavsett antal CFU.
+Bland ''Candida''-arterna dominerar ''[[C. albicans]]'' ( >90 % ). Vissa jästsvamparter (t.ex. ''C. glabrata'' och ''C. krusei'') är mer resistenta. Typning och resistenbestämning av jästisolat som bedöms signifikanta kan därför rekommenderas. ''C. glabrata'' har naturligt nedsatt känslighet och ''C. krusei'' är naturligt resistent mot flukonazol. ''[[Cryptococcus neoformans]]'' kan förekomma i urinen vid disseminerad kryptokockos, som framför allt drabbar [[HIV-infektion|AIDS-patienter]] och andra immundefekta. Fynd av ''C. neoformans'' i urinen är signifikant oavsett antal CFU.
 == REFERENSER ==

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 Ammoniakbildning och efterföljande alkalinisering påverkar också infektionsförsvaret genom inverkan på komplement och antikroppar och lys av leukocyter. Ureashämmare har haft preventiv effekt i djurexperimentella modeller.
-De viktigaste ureasbildarna framgår av '''Tabell 3'''. De flesta återfinns bland sekundärpatogenerna. ''Ureaplasma urealyticum'' har inte tagits med i ''' [[Urinvägspatogener-klassifikation efter patogenitet#Tabell 1|Tabell 1]] ''' eftersom den kräver särskilda tillväxtbetingelser.
+De viktigaste ureasbildarna framgår av '''Tabell 3'''. De flesta återfinns bland sekundärpatogenerna. ''Ureaplasma urealyticum'' har inte tagits med i ''' [[Urinvägspatogener-klassifikation efter patogenitet#Tabell 1.|Tabell 1]] ''' eftersom den kräver särskilda tillväxtbetingelser.
 KNS har hänförts till grupp III då den är vanligt förekommande i uretrafloran. KNS, särskilt ureasbildande varianter, kan emellertid också ge UVI. För säker diagnos krävs prov genom [[UVI-provtagning-blåspunktion|blåspunktion]]. Detsamma gäller GBS. Generell rapportering av kontaminerande GBS rekommenderas ej.

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 Ammoniakbildning och efterföljande alkalinisering påverkar också infektionsförsvaret genom inverkan på komplement och antikroppar och lys av leukocyter. Ureashämmare har haft preventiv effekt i djurexperimentella modeller.
-De viktigaste ureasbildarna framgår av '''Tabell 3'''. De flesta återfinns bland sekundärpatogenerna. ''Ureaplasma urealyticum'' har inte tagits med i '''Tabell 1''' eftersom den kräver särskilda tillväxtbetingelser.
+De viktigaste ureasbildarna framgår av '''Tabell 3'''. De flesta återfinns bland sekundärpatogenerna. ''Ureaplasma urealyticum'' har inte tagits med i ''' [[Urinvägspatogener-klassifikation efter patogenitet#Tabell 1|Tabell 1]] ''' eftersom den kräver särskilda tillväxtbetingelser.
 KNS har hänförts till grupp III då den är vanligt förekommande i uretrafloran. KNS, särskilt ureasbildande varianter, kan emellertid också ge UVI. För säker diagnos krävs prov genom [[UVI-provtagning-blåspunktion|blåspunktion]]. Detsamma gäller GBS. Generell rapportering av kontaminerande GBS rekommenderas ej.

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 Ammoniakbildning och efterföljande alkalinisering påverkar också infektionsförsvaret genom inverkan på komplement och antikroppar och lys av leukocyter. Ureashämmare har haft preventiv effekt i djurexperimentella modeller.
-De viktigaste ureasbildarna framgår av Tabell 3. De flesta återfinns bland sekundärpatogenerna. ''Ureaplasma urealyticum'' har inte tagits med i Tabell 1 eftersom den kräver särskilda tillväxtbetingelser.
+De viktigaste ureasbildarna framgår av '''Tabell 3'''. De flesta återfinns bland sekundärpatogenerna. ''Ureaplasma urealyticum'' har inte tagits med i '''Tabell 1''' eftersom den kräver särskilda tillväxtbetingelser.
 KNS har hänförts till grupp III då den är vanligt förekommande i uretrafloran. KNS, särskilt ureasbildande varianter, kan emellertid också ge UVI. För säker diagnos krävs prov genom [[UVI-provtagning-blåspunktion|blåspunktion]]. Detsamma gäller GBS. Generell rapportering av kontaminerande GBS rekommenderas ej.
-Fördelningen av olika bakteriearter varierar mellan olika patientgrupper. Tabell 4, visar odlingsfynden i sju svenska UVI-studier. Fem jämförde olika antibiotikaregimer medan två kartlade urinstammarnas resistensmönster (Henning et al 1989 och 1997).
+Fördelningen av olika bakteriearter varierar mellan olika patientgrupper. '''Tabell 4''', visar odlingsfynden i sju svenska UVI-studier. Fem jämförde olika antibiotikaregimer medan två kartlade urinstammarnas resistensmönster (Henning et al 1989 och 1997).
-I en studie (Friman 1989) var ett av inklusionskriteriema ett positivt nitrittest, varför bl. a. ''S. saprophyticus'' saknas. Öppenvårdsstudiema av cystit gjordes vid vårdcentraler. Den ena pågick från september 1983 till juni 1985 (Rylander 1987) och den andra under februari-april 1989 (Henning 1989), vilket inverkade på frekvensen'' S. saprophyticus''. I den ena långvårdsstudien uteslöts patienter med KAD (Lincoln, 1988).
+I en studie (Friman 1989) var ett av inklusionskriteriema ett positivt nitrittest, varför bl. a. ''S. saprophyticus'' saknas. Öppenvårdsstudierna av cystit gjordes vid vårdcentraler. Den ena pågick från september 1983 till juni 1985 (Rylander 1987) och den andra under februari-april 1989 (Henning 1989), vilket inverkade på frekvensen'' S. saprophyticus''. I den ena långvårdsstudien uteslöts patienter med KAD (Lincoln, 1988).
-I Hennings studie från 1989 ingick 5410 urinstammar från kvinnor och 669 stammar från män. Enbart fynd i renkultur registrerades. Bakteriearternas procentuella fördelning framgår av Tabell 5.
+I Hennings studie från 1989 ingick 5410 urinstammar från kvinnor och 669 stammar från män. Enbart fynd i renkultur registrerades. Bakteriearternas procentuella fördelning framgår av '''Tabell 5'''.
 I figur 1 och 2 presenteras ålders- köns- och säsongsvariation för ''S. saprophyticus'' från ett område där all odlingsdiagnostik på urin görs centralt på mikrobiologiskt laboratorium, vilket innebär att materialet omfattar alla patienter som det begärts urinodling på (data från G. Kahlmeter).
@@ Rad 39: / Rad 39: @@
-Ovanligare fynd framgår av Tabell 6.
+Ovanligare fynd framgår av '''Tabell 6'''.
 Flera av arterna i grupp III och IV kräver odling i anaerob miljö eller 5 % CO<SUB>2</SUB> att upptäckas.
-I Göteborg har man sedan länge odlat om urinprov med negativ rutinodling (CLED-agar och PDM-ASM-platta inkuberad över natt i vanlig termostat), provets utseende eller remissuppgifterna givit stark misstanke om UVI. Omodling, efter ca 1 dygn i kylskåp, har gjorts med platinaögla (3 μL) på humanblodpiattor, på vilka placerats penicillinV- och tobramycin-lappar och sedan inkuberats 2 dygn i CO<SUB>2</SUB>-miljö resp. anaerobklocka.
+I Göteborg har man sedan länge odlat om urinprov med negativ rutinodling (CLED-agar och PDM-ASM-platta inkuberad över natt i vanlig termostat), provets utseende eller remissuppgifterna givit stark misstanke om UVI. Omodling, efter ca 1 dygn i kylskåp, har gjorts med platinaögla (3 μL) på humanblodpiattor, på vilka placerats penicillin V- och tobramycin-lappar och sedan inkuberats 2 dygn i CO<SUB>2</SUB>-miljö resp. anaerobklocka.
-odlades 56 800 urinprov, varav 3439 under 15 dagar i mars. Av de sen blev 1428 (42 %) positiva. Från de 2011 negativa urinproven utvaldes 854 (42 grumliga uriner för omodling. Växt av  <math>10^8</math> CFU/L erhölls från 152 (18 %) av omodlade proven (Tabell 6).
+År 1990 odlades 56 800 urinprov, varav 3439 under 15 dagar i mars. Av dessa blev 1428 (42 %) positiva. Från de 2011 negativa urinproven utvaldes 854 (42 grumliga uriner) för omodling. Växt av  <math>10^8</math> CFU/L erhölls från 152 (18 %) av omodlade proven ('''Tabell 6''').
 ----

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Artfrekvens ==
-''E. coli'' är den dominerande urinvägspatogenen. Den förekommer i ca 80 % vid  akut okomplicerad UVI hos kvinnor medan ''Staphylococcus saprophyticus'' med viss årstidsvariation (se sid 27) är orsaken i 5-15 %. ''E. coli'' är också vanligaste etiologi vid pyelonefrit. Risken för bakteriemi uppges till 15-20 %.
+''E. coli'' är den dominerande urinvägspatogenen. Den förekommer i ca 80 % vid  akut okomplicerad UVI hos kvinnor medan ''Staphylococcus saprophyticus'' med viss årstidsvariation är orsaken i 5-15 %. ''E. coli'' är också vanligaste etiologi vid pyelonefrit. Risken för bakteriemi uppges till 15-20 %.
-Andra mikroorganismer som ofta förekommer vid pyelonefrit/bakteriemi framgår av Tabell 2. De ovanligare gramnegativerna och enterokockema isolerades nästan uteslutande från kateterfall medan för ''S.aureus'' så var fallet endast hos 4 av 24 patienter. Fynd av aureusstafylokocker i urin var i de flesta fall orsakad av hematogen spridning från annan primärinfektion. Jästsvamp i urinen kan liksom ''S.aureus'' vara tecken på akut disseminerande sjukdom.
+Andra mikroorganismer som ofta förekommer vid pyelonefrit/bakteriemi framgår av '''Tabell 2'''. De ovanligare gramnegativerna och enterokockema isolerades nästan uteslutande från kateterfall medan för ''S.aureus'' så var fallet endast hos 4 av 24 patienter. Fynd av aureusstafylokocker i urin var i de flesta fall orsakad av hematogen spridning från annan primärinfektion. Jästsvamp i urinen kan liksom ''S.aureus'' vara tecken på akut disseminerande sjukdom.
 [[Fil:urintabell2och3a.jpg|thumb|600px|center|||]]

@@ Rad 83: / Rad 83: @@
 *Friman G, Cars 0, Bäck E, Beckman H, Carlsson M, Forsell J, Fredlund H, Neringer Odenholt Törnqvist 1, Rydén C, Svensson R. Randomized comparison of aztreonam cefuroxime in gramnegative upper urinary tract infections. Infection 1989; 17:284-9.
-*Funke G, Gravenitz A, Clarridge JE and Bernard KA Clinical microbiology of coryneform bacteria. Clin Microbiol Rev 1997;lO:125-59.
+*Funke G, Gravenitz A, Clarridge JE and Bernard KA Clinical microbiology of coryneform bacteria. Clin Microbiol Rev 1997;l0:125-59.
-*Hillier 5, Moncia BJ. Anaerobic grampositive nonsporeforming bacilli and cocci.
+*Hillier 5, Moncia BJ. Anaerobic grampositive nonsporeforming bacilli and cocci. *Balows A, Hausler, Jr. WJ, Herrman KL, Isenberg HD, Shadomy HJ Eds. Manual of clinical microbiology. 5th Ed. Washington DC: American Society for Microbiol 1991:522-37.
-*Henning C, Boström L, Granlund Edstedt M, Kahimeter G, Lincoln K, Schwan A, Tunér, K, Walder M, Ostman B. Antibiotikaresistens hos UVI-bakterier. Svenska Läksällskapets handlingar, Hygiea 1989;98(häfte 5):236. Medicinsk Riksstämma p0:MM 37,1989.
+*Henning C, Boström L, Granlund Edstedt M, Kahimeter G, Lincoln K, Schwan A, Tunér, K, Walder M, Ostman B. Antibiotikaresistens hos UVI-bakterier. Svenska Läksällskapets handlingar, Hygiea 1989;98(häfte 5):236. Medicinsk Riksstämma po:MM 37,1989.
 *Henning C, Bengtsson L. Behandling av akuta urinvägsbesvär. Enkla test och frågor underlättar diagnos och terapival. Läkartidningen 1997;94:2387-90.
-*Isenberg HD, D’Amato RF. Indigenous and pathogenic microorganisms of humans. In: Murray PR, Baron EJ, Pfaller MA, Tenover FC, Yolken RH Eds. Manual of din microbiology, 6th Ed. Washington DC American Society for Microbiology, 1995:5-
+*Isenberg HD, D’Amato RF. Indigenous and pathogenic microorganisms of humans. In: Murray PR, Baron EJ, Pfaller MA, Tenover FC, Yolken RH Eds. Manual of clin microbiology, 6th Ed. Washington DC American Society for Microbiology, 1995:5-
 *Jonsson M, Englund G, Nörgård K. Norfloxacin vs. pivmecillinam in the treatmen uncomplicated lower urinary tract infections in hospitalized elderly patients. Scar Infect Dis 1990;22:339-44.
 *Kunin CM. Urinary tract infections - detection, prevention and management. Baltimore:
-Wi1liS & Wilkins, 1997.
+*Kunin CM. Urinary tract infections - detection, prevention and management. Baltimore: Wi1liS & Wilkins, 1997.
 *Lincoln K. Opublicerat material från en multicenterstudie av två perorala cefalosporiner vid akut nedre UVI hos äldre. 1988.
-*Maskell R. A new look at the diagnosis of infection of the urinary tract and its adjacent struCtures. J Infect 1989;19:207-17.
+*MacLaren DM, Peerbooms PGH. Urinary infections by urea-splitting inicroorganisms. In Microbial Diseases in Nephrology. Ed. Asscher AW. And Brumfitt W. John wiley&SonS Ltd.,1986.
 *Maskell R, Pead L. Letter to the Editor: “4 - fluoroquinolones and Lactobacillus spp as emerging pathogens”. Lancet 1992;i:929.
-*Piscitelli SC, Schwed J, Schreckenberger P, Danziger LH. Streptococcus mulen group: Renewed interest in an elusive pathogen. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1992; 11:491-8.
+*Piscitelli SC, Schwed J, Schreckenberger P, Danziger LH. ''Streptococcus mitis'' group: Renewed interest in an elusive pathogen. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1992; 11:491-8.
 *Rippon 3 W. Medical Mycology.Philadelphia: W.B. Saunders Company, 1988:553-554.
@@ Rad 118: / Rad 119: @@
 *Soriano F, Aguado J.M, Ponte C, Fernandez-Roblas R and Rodriguez-Tudela J.L. Unnary tract infection caused by Corynebacterium group D. Report of 82 new cases and review Rev Infect Dis 1990;12:1019-34.
-*Edebo L, Hallander H, Petrinj B (Red.) Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. 1. Infektionsdiagnostik. 110. Svampinfektioner. Stocholm: Smittskyddsinstitutet, SMI-tryck nr 121-1998:49.
+*Edebo L, Hallander H, Petrini B (Red.) Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. 1. Infektionsdiagnostik. 110. Svampinfektioner. Stocholm: Smittskyddsinstitutet, SMI-tryck nr 121-1998:49.
 [[Kategori:Urinvägsinfektioner]]

← Äldre version		Versionen från 24 december 2009 kl. 06.48
Rad 34:		Rad 34:


−	[[Fil:~~urinfigur1och2~~.jpg\|thumb\|600px\|center\|\|]]	+	[[Fil:urinfigur1och2a.jpg\|thumb\|600px\|center\|\|]]

	----		----

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 ''E. coli'' är den dominerande urinvägspatogenen. Den förekommer i ca 80 % vid  akut okomplicerad UVI hos kvinnor medan ''Staphylococcus saprophyticus'' med viss årstidsvariation (se sid 27) är orsaken i 5-15 %. ''E. coli'' är också vanligaste etiologi vid pyelonefrit. Risken för bakteriemi uppges till 15-20 %.
-Andra mikroorganismer som ofta förekommer vid pyelonefrit/bakteriemi framgår av Tabell 2. De ovanligare gramnegativerna och enterokockema isolerades nästan uteslutande från kateterfall medan för ''S.aureus'' så var fallet endast hos 4 av 24 patienter. Fynd av aureusstafylokocker i urin var i de flesta fall orsakad av hematogen spridning från annan primärinfektion. Jästsvamp i urinen kan liksom ''S.aureus'' vara tecken på akut disseminerande sjukdom (se också sid 29).
+Andra mikroorganismer som ofta förekommer vid pyelonefrit/bakteriemi framgår av Tabell 2. De ovanligare gramnegativerna och enterokockema isolerades nästan uteslutande från kateterfall medan för ''S.aureus'' så var fallet endast hos 4 av 24 patienter. Fynd av aureusstafylokocker i urin var i de flesta fall orsakad av hematogen spridning från annan primärinfektion. Jästsvamp i urinen kan liksom ''S.aureus'' vara tecken på akut disseminerande sjukdom.
-[[Fil:urintabell2och3a.jpg]]
+[[Fil:urintabell2och3a.jpg|thumb|600px|center|||]]
 Ureasbildning ar en viktig egenskap för urinvägspatogener. Då urea bryts ner bildas ammoniak som är toxiskt och ger nekros av epitelet. Celler och vävnadsrester kan utgöra kärna för stenbildning. Sådana infektionsstenar eller trippelfosfatstenar utgjorde tidigare 10-15 % av alla urinvägskonkrement men har under senare år minskat i frekvens.
@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 I figur 1 och 2 presenteras ålders- köns- och säsongsvariation för ''S. saprophyticus'' från ett område där all odlingsdiagnostik på urin görs centralt på mikrobiologiskt laboratorium, vilket innebär att materialet omfattar alla patienter som det begärts urinodling på (data från G. Kahlmeter).
-[[Fil:urintabell4och5.jpg]]
+[[Fil:urintabell4och5a.jpg|thumb|600px|center||]]
 ----
-[[Fil:urinfigur1och2.jpg]]
+[[Fil:urinfigur1och2.jpg|thumb|600px|center||]]
@@ Rad 41: / Rad 45: @@
 I Göteborg har man sedan länge odlat om urinprov med negativ rutinodling (CLED-agar och PDM-ASM-platta inkuberad över natt i vanlig termostat), provets utseende eller remissuppgifterna givit stark misstanke om UVI. Omodling, efter ca 1 dygn i kylskåp, har gjorts med platinaögla (3 μL) på humanblodpiattor, på vilka placerats penicillinV- och tobramycin-lappar och sedan inkuberats 2 dygn i CO<SUB>2</SUB>-miljö resp. anaerobklocka.
 odlades 56 800 urinprov, varav 3439 under 15 dagar i mars. Av de sen blev 1428 (42 %) positiva. Från de 2011 negativa urinproven utvaldes 854 (42 grumliga uriner för omodling. Växt av  <math>10^8</math> CFU/L erhölls från 152 (18 %) av omodlade proven (Tabell 6).
-[[Fil:urintabell6.jpg]]
 Nästan 1/5 av de omodlade proven hade efter kylskåpsförvaring hög koncentration av bakteriestammar, som rutinodlingen inte kunde påvisa. De tre vanligaste solaten var ''[[Gardnerella vaginalis]]'' (33 %), ''Lactobacillus spp'' (29 %) och [[alfastreptokocker]] (9 %).