Urinvägspatogener-klassifikation efter patogenitet - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Indelning i patogenitetsgrupper */

2010-01-12T14:18:00Z

Indelning i patogenitetsgrupper

Magnus Thore den 12 januari 2010 kl. 14.13

2010-01-12T14:13:26Z

Magnus Thore: /* Tabell 1. */

2009-12-23T07:04:11Z

Tabell 1.

Magnus Thore: /* Tabell 1. */

2009-12-23T07:03:26Z

Tabell 1.

Magnus Thore: /* Indelning i patogenitetsgrupper */

2009-12-22T10:13:15Z

Indelning i patogenitetsgrupper

Magnus Thore: /* Patogenitet */

2009-12-01T11:51:52Z

Patogenitet

Magnus Thore: /* Patogenitet */

2009-12-01T11:50:19Z

Patogenitet

Magnus Thore: flyttade Urinvägspatogener-klassifikation till Urinvägspatogener-klassifikation efter patogenitet

2009-10-24T14:02:21Z

flyttade Urinvägspatogener-klassifikation till Urinvägspatogener-klassifikation efter patogenitet

Magnus Thore: /* Patogenitet */

2009-09-27T16:01:18Z

Patogenitet

Magnus Thore den 17 september 2009 kl. 15.14

2009-09-17T15:14:53Z

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 *I. '''Primärpatogena arter:''' Arter som har förmåga att orsaka UVI hos individer med normala urinvägar. Denna grupp utgörs av ''[[E. coli]]'' och ''S. saprophyticus''
-*II. '''Sekundärpatogena arter:''' Arter som i likhet med grupp I inte regelmässigt ingår i den normala floran i urinrör och slida. De orsakar sällan förstagångs-UVI hos patienter med normala urinvägar, men förekommer ofta vid VUVI. De flesta förekommer dessutom vid bakteriemi som utgår från urinvägarna ('''Tabell 2''') och är ureasbildare ('''Tabell 3'''). ''Klebsiella'' spp, ''Enterobacter''/''Proteus'' spp, ''Morganella morganii'', och ''Enterococcus'' spp är några vanliga exempel.
+*II. '''Sekundärpatogena arter:''' Arter som i likhet med grupp I inte regelmässigt ingår i den normala floran i urinrör och slida. De orsakar sällan förstagångs-UVI hos patienter med normala urinvägar, men förekommer ofta vid VUVI. De flesta förekommer dessutom vid bakteriemi som utgår från urinvägarna ('''[[Urinvägspatogener-klassifikation efter artfrekvens|Tabell 2]]''') och är ureasbildare ('''[[Urinvägspatogener-klassifikation efter artfrekvens|Tabell 3]]'''). ''Klebsiella'' spp, ''Enterobacter''/''Proteus'' spp, ''Morganella morganii'', och ''Enterococcus'' spp är några vanliga exempel.
 *III. '''Tveksamt patogena arter''': Hudflorebakterier och arter som ibland koloniserar patienter i samband med sjukhusvård och kan orsaka VUVI. Även samhällsförvärvad infektion förekommer. Endast i blåspunktionsprov kan man med någon grad av säkerhet våga anse att odlingsfyndet är relevant. Även om KNS ibland orsakar UVI är de oftast tecken på förorening. Signifikansen stärks om KNS framodlas i renkultur, särskilt efter två dygns inkubering. KNS och GBS har i denna upplaga flyttats från grupp II till grupp IV och alfastreptokocker från grupp II till grupp IV.
@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 ----
 === Tabell 1. ===
 [[Fil:urintabell1a.jpg|left|650px|]]

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Urinvägspatogener-Klassifikation efter patogenitet och frekvens ==
-Eftersom ett fast vetenskapligt underlag för klassificering av UVI-patogener saknas har referensgruppen valt att i tabellform skissa vissa för signifikansdiskussionen relevanta fakta (Tabell 1). Med fyragradiga skalor för patogenitet (I-IV) och frekvens (A-D) har olika grupper av mikroorganismer sorterats fållor. Gränserna mellan grad av urinvägspatogenitet och artfrekvens får inte uppfattas som skarpa och oföränderliga. Tabell 1 är ett försök att bringa ordning byggd på många års erfarenhet av klinisk mikrobiologi. Se även ref. Friman (1989), Henning (1989), Henning (1997), Isenberg (1995), Jonsson Kunin (1997), Lincoln (1988), Rylander (1987) och Sandberg (1990).
+Eftersom ett fast vetenskapligt underlag för klassificering av UVI-patogener saknas har referensgruppen valt att i tabellform skissa vissa för signifikansdiskussionen relevanta fakta ('''Tabell 1'''). Med fyragradiga skalor för patogenitet (I-IV) och frekvens (A-D) har olika grupper av mikroorganismer sorterats i fållor. Gränserna mellan grad av urinvägspatogenitet och artfrekvens får inte uppfattas som skarpa och oföränderliga. Tabell 1 är ett försök att bringa ordning byggd på många års erfarenhet av klinisk mikrobiologi. Se även ref. Friman (1989), Henning (1989), Henning (1997), Isenberg (1995), Jonsson Kunin (1997), Lincoln (1988), Rylander (1987) och Sandberg (1990).
 === Patogenitet ===
-Urinvägsisolat indelas i fyra grupper efter graden av relevans. I första hand har förmågan att orsaka infektion i urinvägarna beaktats. Hänsyn har också tagits till möjlig förekomst i urin sekundärt till spridning via blod från annat infektionsfokus som för ''[[S. aureus]]'' och jästsvamp. Rapportering av vissa andra allmänpatogener bör efter individuell bedömning också övervägas även om de i det aktuella fallet är uttryck för kolonisering eller annan infektion t.ex. ''[[Shigella]]'' enligt skyddslagen eller grupp A streptokocker från ytlig infektion. Organismer som kräver särskilda tillväxtbetingelser (> nivå 2) har exkluderats, i denna upplaga  t.ex. tuberkelbakterier och leptospira.
+Urinvägsisolat indelas i fyra grupper efter graden av relevans. I första hand har förmågan att orsaka infektion i urinvägarna beaktats. Hänsyn har också tagits till möjlig förekomst i urin sekundärt till spridning via blod från annat infektionsfokus som för ''[[S. aureus]]'' och jästsvamp. Rapportering av vissa andra allmänpatogener bör efter individuell bedömning också övervägas även om de i det aktuella fallet är uttryck för kolonisering eller annan infektion t.ex. ''[[Shigella]]'' enligt smittskyddslagen eller grupp A streptokocker från ytlig infektion. Organismer som kräver särskilda tillväxtbetingelser (> nivå 2) har exkluderats, i denna upplaga  t.ex. tuberkelbakterier och leptospira.
 === Indelning i patogenitetsgrupper ===
-*1. '''Primärpatogena arter:''' Arter som har förmåga att orsaka UVI hos individer med normala urinvägar. Denna grupp utgörs av ''[[E. coli]]'' och ''S. saprophyticus''
+*I. '''Primärpatogena arter:''' Arter som har förmåga att orsaka UVI hos individer med normala urinvägar. Denna grupp utgörs av ''[[E. coli]]'' och ''S. saprophyticus''
-*II. '''Sekundärpatogena arter:''' Arter som i likhet med grupp 1 inte regelmässigt ingår i den normala floran i urinrör och slida. De orsakar sällan förstagångs-UVI hos patienter med normala urinvägar, men förekommer ofta vid VUVI. De flesta förekommer dessutom vid bakteriemi som utgår från urinvägarnha (Tabell 2) och är ureasbildare (Tabell 3). ''Klebsiella'' spp, ''Enterobacter''/''Proteus'' spp, ''Morganella morganii'', och ''Enterococcus'' spp är några vanliga exempel.
+*II. '''Sekundärpatogena arter:''' Arter som i likhet med grupp I inte regelmässigt ingår i den normala floran i urinrör och slida. De orsakar sällan förstagångs-UVI hos patienter med normala urinvägar, men förekommer ofta vid VUVI. De flesta förekommer dessutom vid bakteriemi som utgår från urinvägarna ('''Tabell 2''') och är ureasbildare ('''Tabell 3'''). ''Klebsiella'' spp, ''Enterobacter''/''Proteus'' spp, ''Morganella morganii'', och ''Enterococcus'' spp är några vanliga exempel.
-*III. '''Tveksamt patogena arter''': Hudflorebakterier och arter som ibland koloniserar patienter i samband med sjukhusvård och kan orsaka VUVI. Även samhällsförvärvad infektion förekommer. Endast i blåspunktionsprov kan man med någon grad av säkerhet våga anse att odlingsfyndet är relevant. Även om KNS ibland orsakar UVI är de oftast tecken på förorening. Signifikansen stärks om KNS framodlas i renkultur, särskilt efter två dygns inkubering. KNS och GBS har i denna upplaga flyttats från grupp II till grupp IV och alfastreptoker från grupp II till grupp IV.
+*III. '''Tveksamt patogena arter''': Hudflorebakterier och arter som ibland koloniserar patienter i samband med sjukhusvård och kan orsaka VUVI. Även samhällsförvärvad infektion förekommer. Endast i blåspunktionsprov kan man med någon grad av säkerhet våga anse att odlingsfyndet är relevant. Även om KNS ibland orsakar UVI är de oftast tecken på förorening. Signifikansen stärks om KNS framodlas i renkultur, särskilt efter två dygns inkubering. KNS och GBS har i denna upplaga flyttats från grupp II till grupp IV och alfastreptokocker från grupp II till grupp IV.
 *IV. '''Uretra/genitalflora:''' Arter som tillhör normal urogenitalflora. Denna kontaminerar ofta kastade och tappade urinprov. Gruppen har införts för att ge en mer nyanserad bild och minska risken för överdiagnostik.

@@ Rad 21: / Rad 21: @@
 *IV. '''Uretra/genitalflora:''' Arter som tillhör normal urogenitalflora. Denna kontaminerar ofta kastade och tappade urinprov. Gruppen har införts för att ge en mer nyanserad bild och minska risken för överdiagnostik.
 === Tabell 1. ===
 [[Fil:urintabell1a.jpg|left|650px|]]

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 === Tabell 1. ===
-[[Fil:Urintabell1.jpg|left|550px|]]
+[[Fil:urintabell1a.jpg|left|650px|]]
 [[Kategori:Urinvägsinfektioner]]

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 === Indelning i patogenitetsgrupper ===
-*1. '''Primärpatogena arter:''' Arter som har förmåga att orsaka UVI hos individer med normala urinvägar. Denna grupp utgörs av ''[[E. coli]]'' och ''[[S. saprophyticus]]''
+*1. '''Primärpatogena arter:''' Arter som har förmåga att orsaka UVI hos individer med normala urinvägar. Denna grupp utgörs av ''[[E. coli]]'' och ''S. saprophyticus''
-*II. '''Sekundärpatogena arter:''' Arter som i likhet med grupp 1 inte regelmässigt ingår i den normala floran i urinrör och slida. De orsakar sällan förstagångs-UVI hos patienter med normala urinvägar, men förekommer ofta vid VUVI. De flesta förekommer dessutom vid bakteriemi som utgår från urinvägarnha (Tabell 2) och är ureasbildare (Tabell 3). Klebsiella spp, Enterobacter Proteus spp, Morganella morganii, och Enterococcus spp är några vanliga exempel.
+*II. '''Sekundärpatogena arter:''' Arter som i likhet med grupp 1 inte regelmässigt ingår i den normala floran i urinrör och slida. De orsakar sällan förstagångs-UVI hos patienter med normala urinvägar, men förekommer ofta vid VUVI. De flesta förekommer dessutom vid bakteriemi som utgår från urinvägarnha (Tabell 2) och är ureasbildare (Tabell 3). ''Klebsiella'' spp, ''Enterobacter''/''Proteus'' spp, ''Morganella morganii'', och ''Enterococcus'' spp är några vanliga exempel.
 *III. '''Tveksamt patogena arter''': Hudflorebakterier och arter som ibland koloniserar patienter i samband med sjukhusvård och kan orsaka VUVI. Även samhällsförvärvad infektion förekommer. Endast i blåspunktionsprov kan man med någon grad av säkerhet våga anse att odlingsfyndet är relevant. Även om KNS ibland orsakar UVI är de oftast tecken på förorening. Signifikansen stärks om KNS framodlas i renkultur, särskilt efter två dygns inkubering. KNS och GBS har i denna upplaga flyttats från grupp II till grupp IV och alfastreptoker från grupp II till grupp IV.

← Äldre version		Versionen från 1 december 2009 kl. 11.50
Rad 21:		Rad 21:


−		+	=== Tabell 1. ===
	[[Fil:Urintabell1.jpg\|left\|550px\|]]		[[Fil:Urintabell1.jpg\|left\|550px\|]]

← Äldre version	Versionen från 24 oktober 2009 kl. 14.02
(Ingen skillnad)

← Äldre version		Versionen från 27 september 2009 kl. 16.01
Rad 22:		Rad 22:


−	[[Fil:Urintabell1.jpg\|left\|~~400px~~\|]]	+	[[Fil:Urintabell1.jpg\|left\|550px\|]]



	[[Kategori:Urinvägsinfektioner]]		[[Kategori:Urinvägsinfektioner]]

← Äldre version		Versionen från 17 september 2009 kl. 15.14
Rad 19:		Rad 19:

	*IV. '''Uretra/genitalflora:''' Arter som tillhör normal urogenitalflora. Denna kontaminerar ofta kastade och tappade urinprov. Gruppen har införts för att ge en mer nyanserad bild och minska risken för överdiagnostik.		*IV. '''Uretra/genitalflora:''' Arter som tillhör normal urogenitalflora. Denna kontaminerar ofta kastade och tappade urinprov. Gruppen har införts för att ge en mer nyanserad bild och minska risken för överdiagnostik.
		+
		+
		+
		+	[[Fil:Urintabell1.jpg\|left\|400px\|]]
		+
		+

	[[Kategori:Urinvägsinfektioner]]		[[Kategori:Urinvägsinfektioner]]