Vibrio cholerae och övriga anmälningspliktiga Vibrio spp - Versionshistorik

Sven Löfdahl: /* Patogenes och patofysiologi */

2012-08-23T13:39:14Z

Patogenes och patofysiologi

Sven Löfdahl: /* Smittämnen */

2012-08-23T13:35:00Z

Smittämnen

Sven Löfdahl: /* Smittämnen */

2012-08-23T13:22:12Z

Smittämnen

Sven Löfdahl den 23 augusti 2012 kl. 12.08

2012-08-23T12:08:58Z

Magnus Thore: /* Övriga Vibrio-infektioner */

2012-05-28T06:20:21Z

Övriga Vibrio-infektioner

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2012-05-25T10:07:45Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* Laboratoriediagnostik */

2012-05-24T16:08:24Z

Laboratoriediagnostik

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2012-05-24T06:15:41Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2012-05-24T06:15:08Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2012-05-24T06:14:19Z

Laboratorierapportering

@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 Kolera är en huvudsakligen vattenburen smitta. Kolerabakterien koloniserar med hjälp av sina pili (TCP) tunntarmen och producerar CXT. Toxinet består av fem molekyler av subenhet B som binder till tarmväggen samt en molekyl av subenhet A som efter bindning passerar in i epitelcellerna. Subenhet A påverkar enzymet adenylcyklas och leder till utflöde av elektrolyter och vatten in i tunntarmslumen. CT är likt det värmelabila toxinet hos ETEC.
-De virulensmekanismer som är nödvändiga för att ge symtomatiska tarminfektioner med övriga ''Vibrio'' species är ofullständigt kartlagda. Virulenta kloner av ''V. parahaemolyticus'' har förknippats med förmåga att hemolysera humana röda blodkroppar – ''Kanagawa fenomenet''.
+De virulensmekanismer som är nödvändiga för att ge symtomatiska tarminfektioner med övriga ''Vibrio'' species är ofullständigt kartlagda. Virulenta kloner av ''V. parahaemolyticus'' har förknippats med förmåga att hemolysera humana röda blodkroppar, det så kallade ''Kanagawa fenomenet''.
 ===Symtom och klinisk bild===
 ====Kolera====

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Bakterier tillhörande genus ''Vibrio'' är oxidaspositiva, svagt böjda gramnegativa stavar. De är oftast rörliga med hjälp av en flagell i ena änden. De jäser glukos. Bakterierna är cirka 1 μm breda och 2-3 μm långa. De flesta är uteslutande marina, men vissa arter lever vid låga salthalter eller i sötvatten t.ex ''Vibrio cholerae'', med ett salthaltsoptimum på 0,4–1,7 %. Humanpatogena ''Vibrio''-arter växer dåligt vid temperaturer under 17 °C och dör vid temperaturer över 45 °C.
-''V. cholerae'' är den mest studerade arten då vissa toxinproducerande stammar kan orsaka kolera. Diarrén orsakas av ett enterotoxin, koleratoxin (CTX), som består av två komponenter CTX A och CTX B och kodas av ''ctxAB''-operonet, som finns i en profag i bakteriegenomet. ''V. cholerae'' kan med avseende på sin lipopolysackarid (O-antigen) indelas i ett 200-tal serotyper. Koleratoxinet produceras framför allt hos serogrupp O1 och O139, och det är endast dessa som ikopplats till koleraepidemier och pandemer. ''V. cholerae'' serotyp O1 kan indelas i två biotyper, ''klassisk'' respektive ''El Tor''. Den senare producerar till skillnad från den klassiska biotypen även hemolysiner. ''V. cholerae'' O1 och O139 koloniserar tunntarmen med hjälp av ''pili'', TCP, vars produktion är synkroniserad med koleratoxinets. Genen för TCP (''tcpA''), som skiljer sig något mellan de två biotyperna är också lokaliserad till en profag. Kopplingen av virulensgener till fager möjliggör spridning till andra serotyper av ''V. cholerae'' och därmed ge dem potentiell förmåga att orsaka koleraliknande symtom.
+''V. cholerae'' är den mest studerade arten då vissa toxinproducerande stammar kan orsaka kolera. Diarrén orsakas av ett enterotoxin, koleratoxin (CTX), som består av två komponenter CTX A och CTX B och kodas av ''ctxAB''-operonet, som finns i en profag i bakteriegenomet. ''V. cholerae'' kan med avseende på sin lipopolysackarid (O-antigen) indelas i ett 200-tal serotyper. Koleratoxinet produceras framför allt hos serogrupp O1 och O139, och det är endast dessa som ikopplats till koleraepidemier och pandemer. ''V. cholerae'' serotyp O1 kan indelas i två biotyper, ''klassisk'' respektive ''El Tor''. Den senare producerar till skillnad från den klassiska biotypen även hemolysiner. ''V. cholerae'' O1 och O139 koloniserar tunntarmen med hjälp av ''pili'', TCP, vars produktion är synkroniserad med koleratoxinets. Genen för TCP (''tcpA''), som skiljer sig något mellan de två biotyperna är också lokaliserad till en profag. Kopplingen av virulensgener till fager möjliggör spridning till andra serotyper av ''V. cholerae''.
 Andra serogrupper av ''V. cholerae'' och ''Vibrio'' spp kan ge diarré eller annan sjukdom hos människa. Till de senare räknas ''Vibrio alginolyticus, Vibrio fluvialis, Vibrio furnissii, Vibrio hollisae, Vibrio mimicus, Vibrio parahaemolyticus'' och ''Vibrio vulnificus''. Av dessa är ''V. vulnificus'' och ''V. parahaemolyticus'' ur ett internationellt perspektiv de viktigaste humanpatogenerna och kan orsaka varierande grad av infektion hos människa efter exponering via vatten eller föda. Vissa arter har associerats med ''badsårsfeber'' som är ett begrepp som myntades den fina badsommaren 2006. ''V parahaemolyticus'' är den vanligaste arten som isolerats från akvatiska områden världen över. Enligt litteraturen kan även vissa isolat av ''V. cholerae'' non-O1/O139 producera CTX. Sådana isolat kan sannolikt förklara patientsymtom men är inte att räkna som kolera då de (hittills) inte gett upphov till epidemisk spridning.

← Äldre version		Versionen från 23 augusti 2012 kl. 13.22
Rad 7:		Rad 7:
	Bakterier tillhörande genus ''Vibrio'' är oxidaspositiva, svagt böjda gramnegativa stavar. De är oftast rörliga med hjälp av en flagell i ena änden. De jäser glukos. Bakterierna är cirka 1 μm breda och 2-3 μm långa. De flesta är uteslutande marina, men vissa arter lever vid låga salthalter eller i sötvatten t.ex ''Vibrio cholerae'', med ett salthaltsoptimum på 0,4–1,7 %. Humanpatogena ''Vibrio''-arter växer dåligt vid temperaturer under 17 °C och dör vid temperaturer över 45 °C.		Bakterier tillhörande genus ''Vibrio'' är oxidaspositiva, svagt böjda gramnegativa stavar. De är oftast rörliga med hjälp av en flagell i ena änden. De jäser glukos. Bakterierna är cirka 1 μm breda och 2-3 μm långa. De flesta är uteslutande marina, men vissa arter lever vid låga salthalter eller i sötvatten t.ex ''Vibrio cholerae'', med ett salthaltsoptimum på 0,4–1,7 %. Humanpatogena ''Vibrio''-arter växer dåligt vid temperaturer under 17 °C och dör vid temperaturer över 45 °C.

−	''V. cholerae'' är den mest studerade arten då vissa toxinproducerande stammar kan orsaka kolera. Diarrén orsakas av ett enterotoxin, koleratoxin (CTX), som består av två komponenter CTX A och CTX B och kodas av ''ctxAB''-operonet, som finns i en profag i bakteriegenomet. ''V. cholerae'' kan med avseende på sin lipopolysackarid (O-antigen) indelas i ett 200-tal serotyper. Koleratoxinet produceras framför allt hos serogrupp O1 och O139, och det är endast dessa som ikopplats till koleraepidemier och pandemer. ''V. cholerae'' serotyp O1 kan indelas i två biotyper, ''klassisk'' respektive ''El Tor''. Den senare producerar till skillnad från den klassiska biotypen även hemolysiner. ''V. cholerae'' O1 och O139 koloniserar tunntarmen med hjälp av ''pili'', TCP, vars produktion är synkroniserad med koleratoxinets. Genen för TCP (''tcpA''), som skiljer sig något mellan de två biotyperna är också ~~fagbunden~~. Kopplingen av virulensgener till fager möjliggör spridning till andra serotyper av ''V. cholerae''.	+	''V. cholerae'' är den mest studerade arten då vissa toxinproducerande stammar kan orsaka kolera. Diarrén orsakas av ett enterotoxin, koleratoxin (CTX), som består av två komponenter CTX A och CTX B och kodas av ''ctxAB''-operonet, som finns i en profag i bakteriegenomet. ''V. cholerae'' kan med avseende på sin lipopolysackarid (O-antigen) indelas i ett 200-tal serotyper. Koleratoxinet produceras framför allt hos serogrupp O1 och O139, och det är endast dessa som ikopplats till koleraepidemier och pandemer. ''V. cholerae'' serotyp O1 kan indelas i två biotyper, ''klassisk'' respektive ''El Tor''. Den senare producerar till skillnad från den klassiska biotypen även hemolysiner. ''V. cholerae'' O1 och O139 koloniserar tunntarmen med hjälp av ''pili'', TCP, vars produktion är synkroniserad med koleratoxinets. Genen för TCP (''tcpA''), som skiljer sig något mellan de två biotyperna är också lokaliserad till en profag. Kopplingen av virulensgener till fager möjliggör spridning till andra serotyper av ''V. cholerae'' och därmed ge dem potentiell förmåga att orsaka koleraliknande symtom.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Artikeln publicerad maj 2012'''
 ----
 ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''
 ----
 ==''Vibrio cholerae'' och övriga anmälningspliktiga ''Vibrio'' spp==
 ===Smittämnen===
-Bakterier tillhörande genus ''Vibrio'' är oxidaspositiva, svagt böjda gramnegativa stavar. De är  oftast rörliga med hjälp av en flagell i ena änden. De jäser glukos. Bakterierna är cirka 1 μm  breda och 2-3 μm  långa. De flesta är uteslutande marina, men vissa arter lever vid låga salthalter eller i sötvatten t.ex ''Vibrio cholerae'', med ett salthaltsoptimum på 0,4–1,7 %. Humanpatogena ''Vibrio''-arter växer dåligt vid temperaturer under 17 °C och dör vid temperaturer över 45 °C.
+Bakterier tillhörande genus ''Vibrio'' är oxidaspositiva, svagt böjda gramnegativa stavar. De är oftast rörliga med hjälp av en flagell i ena änden. De jäser glukos. Bakterierna är cirka 1 μm breda och 2-3 μm långa. De flesta är uteslutande marina, men vissa arter lever vid låga salthalter eller i sötvatten t.ex ''Vibrio cholerae'', med ett salthaltsoptimum på 0,4–1,7 %. Humanpatogena ''Vibrio''-arter växer dåligt vid temperaturer under 17 °C och dör vid temperaturer över 45 °C.
-''V. cholerae'' är den mest studerade arten då vissa toxinproducerande stammar kan orsaka kolera. Diarrén orsakas av ett enterotoxin, koleratoxin (CTX), som består av två komponenter CTX A och CTX B och kodas av ''ctxAB'', en filamentös fag i genomet. ''V. cholerae'' kan med avseende på sin lipopolysackarid (O-antigen) indelas i ett 200-tal serotyper. Koleratoxinet produceras framför allt hos serogrupp O1 och O139, och det är endast dessa som ikopplats till koleraepidemier och pandemer. ''V. cholerae'' serotyp O1 kan indelas i två biotyper, ''klassisk'' respektive ''El Tor''. Den senare producerar till skillnad från den klassiska biotypen även hemolysiner. ''V. cholerae'' O1 och O139 koloniserar tunntarmen med hjälp av ''pili'', TCP, vars produktion är synkroniserad med koleratoxinets. Genen för TCP (''tcpA''), som skiljer sig något mellan de två biotyperna är också fagbunden. Dessa virulensgeners koppling till fager ger dem möjlighet att spridas till andra ''V. cholerae''.
+''V. cholerae'' är den mest studerade arten då vissa toxinproducerande stammar kan orsaka kolera. Diarrén orsakas av ett enterotoxin, koleratoxin (CTX), som består av två komponenter CTX A och CTX B och kodas av ''ctxAB''-operonet, som finns i en profag i bakteriegenomet. ''V. cholerae'' kan med avseende på sin lipopolysackarid (O-antigen) indelas i ett 200-tal serotyper. Koleratoxinet produceras framför allt hos serogrupp O1 och O139, och det är endast dessa som ikopplats till koleraepidemier och pandemer. ''V. cholerae'' serotyp O1 kan indelas i två biotyper, ''klassisk'' respektive ''El Tor''. Den senare producerar till skillnad från den klassiska biotypen även hemolysiner. ''V. cholerae'' O1 och O139 koloniserar tunntarmen med hjälp av ''pili'', TCP, vars produktion är synkroniserad med koleratoxinets. Genen för TCP (''tcpA''), som skiljer sig något mellan de två biotyperna är också fagbunden. Kopplingen av virulensgener till fager möjliggör spridning till andra serotyper av ''V. cholerae''.
 Andra serogrupper av ''V. cholerae'' och ''Vibrio'' spp kan ge diarré eller annan sjukdom hos människa. Till de senare räknas ''Vibrio alginolyticus, Vibrio fluvialis, Vibrio furnissii, Vibrio hollisae, Vibrio mimicus, Vibrio parahaemolyticus'' och ''Vibrio vulnificus''. Av dessa är ''V. vulnificus'' och ''V. parahaemolyticus'' ur ett internationellt perspektiv de viktigaste humanpatogenerna och kan orsaka varierande grad av infektion hos människa efter exponering via vatten eller föda. Vissa arter har associerats med ''badsårsfeber'' som är ett begrepp som myntades den fina badsommaren 2006. ''V parahaemolyticus'' är den vanligaste arten som isolerats från akvatiska områden världen över. Enligt litteraturen kan även vissa isolat av ''V. cholerae'' non-O1/O139 producera CTX. Sådana isolat kan sannolikt förklara patientsymtom men är inte att räkna som kolera då de (hittills) inte gett upphov till epidemisk spridning.
 Sannolikt har vi i Sverige generellt en underdiagnostik av ''Vibrio'', både vid inhemska infektioner och bland utlandssmittade. Många laboratorer saknar rutinmetoder för detektion av ''Vibrio'' spp vid fecesdiagnostik eller sårodlingar.
 ===Patogenes och patofysiologi===
 Kolera är en huvudsakligen vattenburen smitta. Kolerabakterien koloniserar med hjälp av sina pili (TCP) tunntarmen och producerar CXT. Toxinet består av fem molekyler av subenhet B som binder till tarmväggen samt en molekyl av subenhet A som efter bindning passerar in i epitelcellerna. Subenhet A påverkar enzymet adenylcyklas och leder till utflöde av elektrolyter och vatten in i tunntarmslumen. CT är likt det värmelabila toxinet hos ETEC.
 De virulensmekanismer som är nödvändiga för att ge symtomatiska tarminfektioner med övriga ''Vibrio'' species är ofullständigt kartlagda. Virulenta kloner av ''V. parahaemolyticus'' har förknippats med förmåga att hemolysera humana röda blodkroppar – ''Kanagawa fenomenet''.
 ===Symtom och klinisk bild===
 ====Kolera====
 Kolera karakteriseras av våldsamma diarréer som kan uppgå till 10 - 15 L/dag. Avföringen brukar i litteraturen karakteriseras som "risvattenliknande". En adekvat rehydrering av patienten, antingen oralt eller vid behov parenteralt, sänker dödligheten från ca 50 % vid obehandlade fall till i det närmaste noll.
 ====Övriga ''Vibrio''-infektioner====
 Förutom kolera förekommer tre huvudtyper av vibrioinfektioner; externa otiter, tarminfektioner (utom kolera) och sårinfektioner, de senare kan utvecklas till ''badsårsfeber''.
 Risken att utveckla badsårsfeber ökar vid djupa och vätskande sår. Infektionen gynnas om personen har ett svagt immunförsvar, t.ex. vid hög ålder. Sjukdomsförloppet kan vara mycket snabbt. Symtom på infektion i sår uppträder redan inom 3-24 timmar med svullnad, rodnad och värk. Obehandlad infektion kan leda till septisk spridning av bakterier med dödligt förlopp om den inte behandlas i tid. Infektionen behandlas vanligen med doxycyklin eller ceftazidim. I Sverige orsakas badsårsfeber vanligen av ''V.cholerae'' och ''V. parahaemolyticus''.
 Symtombilden vid tarminfektion med ''Vibrio parahaemolyticus'' varierar från blodiga dysenterilika avföringar till vattnig diarré och symtomlösa infektioner.
 ===Epidemiologi===
 ====Kolera====
-I smittskyddslagen regleras sjukdomen kolera. WHO's definition av kolera   är tarminfektioner orsakade av ''Vibrio cholerae'' som tillhör två   serotyper, O-1 eller O-139. Både ECDC:s och Smittskyddslagens begrepp   kolera tolkas i enlighet med WHO’s definitioner men inkluderar även   påvisande av koleratoxinet eller dess gener.
+I smittskyddslagen regleras sjukdomen kolera. WHO's definition av kolera är tarminfektioner orsakade av ''Vibrio cholerae'' som tillhör två serotyper, O-1 eller O-139. Både ECDC:s och Smittskyddslagens begrepp kolera tolkas i enlighet med WHO’s definitioner men inkluderar även påvisande av koleratoxinet eller dess gener.
 Följ länken för [http://www.referensmetodik.smi.se/w/Speciell_epidemiologi-infektioner_i_mage_och_tarm för detaljerad information]
 ====Övriga ''Vibrio''-infektioner====
-Vibrioinfektion är vanligast hos badare i framförallt sydsvenska vatten.  I Östersjöns bräckta vatten från Stockholms skärgård och söderut samt på sydkusten trivs framför allt ''V. cholerae''. Bakterien har ett  saltoptimum på 0,4 till 1,7 %, men förekommer också i insjöar med sötvatten i mindre omfattning. På västkusten, som har högre salthalt, förekommer framför allt ''V. parahaemolyticus'' och ''V. alginolyticus''.  Vanligaste typen av infektion är extern otit, som dominerar helt bland barn med vibrioinfektion. Endast ett fåtal inhemska fall med ''V. vulnificus'' har rapports i Sverige.
+Vibrioinfektion är vanligast hos badare i framförallt sydsvenska vatten. I Östersjöns bräckta vatten från Stockholms skärgård och söderut samt på sydkusten trivs framför allt ''V. cholerae''. Bakterien har ett saltoptimum på 0,4 till 1,7 %, men förekommer också i insjöar med sötvatten i mindre omfattning. På västkusten, som har högre salthalt, förekommer framför allt ''V. parahaemolyticus'' och ''V. alginolyticus''. Vanligaste typen av infektion är extern otit, som dominerar helt bland barn med vibrioinfektion. Endast ett fåtal inhemska fall med ''V. vulnificus'' har rapports i Sverige.
-Badsårsfeber omfattar sårinfektioner orsakade av bakterier som tillhör  släktet ''Vibrio'' och drabbar badare i framförallt sydsvenska vatten.  Efter bad i Östersjöns bräckta vatten, från Stockholms skärgård och  söderut samt på sydkusten, orsakas badsårsfeber framför allt av ej  toxinbildande ''V. cholerae'', medan framförallt ''V parahaemolyticus''  är orsaken på västkusten där salthalten är högre.
+Badsårsfeber omfattar sårinfektioner orsakade av bakterier som tillhör släktet ''Vibrio'' och drabbar badare i framförallt sydsvenska vatten. Efter bad i Östersjöns bräckta vatten, från Stockholms skärgård och söderut samt på sydkusten, orsakas badsårsfeber framför allt av ej toxinbildande ''V. cholerae'', medan framförallt ''V parahaemolyticus'' är orsaken på västkusten där salthalten är högre.
-−
 Vibrioinfektion exklusive kolera blev anmälningspliktig 2004. Det året rapporterades ett fall av badsårsfeber, en person som badat utomhus i en s.k. badtunna av trä fylld med vatten från Östersjön, insjuknade. Somrarna 2005 och 2006 var betydligt varmare än 2004. Sommaren 2005 inträffade tre fall av badsårsfeber och 2006 insjuknade åtta personer varav tre avled. De flesta av de infekterade personer var äldre med bakomliggande sjukdom. Hos sju av dessa personer konstaterades ''V. cholerae'' non-O1 eller non-O139 samt en person infekterad på Västkusten med ''V. vulnificus''. Dödsfall i badsårsfeber rapporterades också 2010 då en patient avled efter att ha infekterats med ''V. cholerae'' vid bad i Östersjön. Totalt rapporterades det året 11 inhemska fall med sårinfektion varav 3 med badsårsfeber orsakade av infektion med ''V. cholerae''' efter bad i Östersjön.
@@ Rad 44: / Rad 44: @@
 Kolera kan förebyggas med vaccination och framför allt rening av dricksvatten. Genom att undvika dåligt tillredda fisk-och skaldjursprodukter minskar också risken för infektion
 Man kan utgå från att vibriobakterier kan finns i de flesta badvatten om vattentemperaturen varit mer än 20 ºC i en vecka. Genom att inte bada med sår eller med heltäckande tätt förband kan risken att bli infekterad reduceras.
 ==Provtagning==
 [[Infektioner i mag-tarmkanalen-provtagning och transport|Följ länken för detaljerad information]]
 ==Laboratoriediagnostik==
 [[Laboratoriediagnostik av Vibrio cholerae och övriga anmälningspliktiga Vibrio spp|Följ länken för detaljerad information]]
 ==Laboratorierapportering==
 Alla fynd av toxinproducerande ''Vibrio cholerae'' O1 och O139 liksom infektion med övriga ''Vibrio'' spp skall rapporteras.
@@ Rad 58: / Rad 58: @@
 Ej beslutade
 ==REFERENSER==
-*Kaper m.fl. Cholera. Clin      Microbiol Rev 1995;8:48-86.
+*Kaper m.fl. Cholera. Clin Microbiol Rev 1995;8:48-86.
-*Tison, DL. Vibrio. Manual of      Clinical Microbiology 7'th Ed sid 497-506
+*Tison, DL. Vibrio. Manual of Clinical Microbiology 7'th Ed sid 497-506
 *WHO Fact Sheet N107, 2000 Adress (http://www.who.int/inf-fs/en/fact107.html)
 [[Kategori:Bakterier]]
 [[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]
 [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]

@@ Rad 35: / Rad 35: @@
 ====Övriga ''Vibrio''-infektioner====
-Vibrioinfektion är vanligast hos badare i framförallt sydsvenska vatten.  I Östersjöns bräckta vatten från Stockholms skärgård och söderut samt på sydkusten trivs framför allt ''V. cholerae''. Bakterien har ett  saltoptimum på 0,4 till 1,7 %, men förekommer också i insjöar med sötvatten i mindre omfattning. På västkusten, som har högre salthalt, förekommer framför allt ''V. parahaemolyticus'' och ''V. alginolyticus''.  Vanligaste typen av infektion är yttre otit, som dominerar helt bland barn med vibrioinfektion. Endast ett fåtal inhemska fall med ''V. vulnificus'' har rapports i Sverige.
+Vibrioinfektion är vanligast hos badare i framförallt sydsvenska vatten.  I Östersjöns bräckta vatten från Stockholms skärgård och söderut samt på sydkusten trivs framför allt ''V. cholerae''. Bakterien har ett  saltoptimum på 0,4 till 1,7 %, men förekommer också i insjöar med sötvatten i mindre omfattning. På västkusten, som har högre salthalt, förekommer framför allt ''V. parahaemolyticus'' och ''V. alginolyticus''.  Vanligaste typen av infektion är extern otit, som dominerar helt bland barn med vibrioinfektion. Endast ett fåtal inhemska fall med ''V. vulnificus'' har rapports i Sverige.
 Badsårsfeber omfattar sårinfektioner orsakade av bakterier som tillhör  släktet ''Vibrio'' och drabbar badare i framförallt sydsvenska vatten.  Efter bad i Östersjöns bräckta vatten, från Stockholms skärgård och  söderut samt på sydkusten, orsakas badsårsfeber framför allt av ej  toxinbildande ''V. cholerae'', medan framförallt ''V parahaemolyticus''  är orsaken på västkusten där salthalten är högre.

@@ Rad 53: / Rad 53: @@
 Alla fynd av toxinproducerande ''Vibrio cholerae'' O1 och O139 liksom infektion med övriga ''Vibrio'' spp skall rapporteras.
-Anmälan sker enligt gällande falldefinitioner för [[kolera]] och [[Vibrioinfektion (exkl. kolera)]]
+Anmälan sker enligt gällande falldefinitioner för [[kolera]] respektive [[Vibrioinfektion (exkl. kolera)]]
 ==Referensfunktioner==
 Ej beslutade

← Äldre version		Versionen från 24 maj 2012 kl. 06.15
Rad 54:		Rad 54:

	Anmälan sker enligt gällande falldefinitioner för [[kolera]] och [[Vibrioinfektion (exkl. kolera)]]		Anmälan sker enligt gällande falldefinitioner för [[kolera]] och [[Vibrioinfektion (exkl. kolera)]]
		+	==Referensfunktioner==
		+	Ej beslutade

	==REFERENSER==		==REFERENSER==