Yersinia pestis - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Epidemiologi */

2012-05-25T08:23:51Z

Epidemiologi

Magnus Thore: /* Referensfunktioner */

2012-04-28T16:14:33Z

Referensfunktioner

Magnus Thore den 28 april 2012 kl. 16.13

2012-04-28T16:13:51Z

Magnus Thore: /* Provtagning och transport */

2012-04-28T16:13:15Z

Provtagning och transport

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2010-02-12T12:33:06Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2010-01-16T21:16:34Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Epidemiologi */

2010-01-16T21:15:18Z

Epidemiologi

Magnus Thore: /* Epidemiologi */

2010-01-16T21:14:34Z

Epidemiologi

Magnus Thore: /* Symtom och klinisk bild */

2010-01-16T21:14:06Z

Symtom och klinisk bild

Magnus Thore den 8 december 2009 kl. 15.58

2009-12-08T15:58:49Z

@@ Rad 31: / Rad 31: @@
 Böldpest är den klassiska formen. Patienterna utvecklar feber, huvudvärk, frossa och svullna extremt ömma lymfkörtlar 2 - 6 dagar efter smittillfället. Gastrointestinala besvär är också vanliga. Sekundär bakteriemi och sepsis är vanlig med spridning till andra organ. Mest fruktad är lungpest som uppträder i ca 10 % av alla pestfall. Under perioden 1947 - 77 diagnostiserades 10 % av fallen i USA primärt som septikemi. Sjukdomsbilden liknar i dessa fall annan gramnegativ sepsis. Obehandlad leder böldpest till döden i 40 – 60 % medan lungpest alltid är dödlig. I modern tid har mortaliteten i USA varit 14 %.
-=== Epidemiologi ===
+=== Epidemiologi (uppdaterad maj 2012)===
 Pestens historia indelas i tre stora pandemier. Den första skall ha härjat mellan år 541 och 544. Den andra pandemin bröt ut någon gång under första hälften av 1300-talet och stannade till 17-1800-talen. Digerdöden förknippas med den andra pandemins allra första utbrott i Europa 1347 - 1352. Den tredje pandemin inträf-fade i slutet av 1800-talet och ebbade ut vid tiden för andra världskriget.
@@ Rad 39: / Rad 39: @@
 Lämpliga klimatologiska förhållanden för permanent endemiska foci finns i Tanzania, Zaire, Uganda, Madagaskar, Vietnam, Kina, Burma, Peru och USA fr.a. i de sydvästra staterna. En uppmärksammad epidemi inträffade i Indien 1994 med 5 150 fall och 53 dödsfall.  Under perioden 1967 - 1993 rapporterades till WHO i genomsnitt 1 666 fall per år, inget från Västeuropa. Statistiken från USA visar på i genomsnitt elva fall per år mellan 1984 och 1994.
-Det ackumulerade antalet pestrelaterade dödsfall beräknas till 200 miljoner.
+Det ackumulerade antalet pestrelaterade dödsfall beräknas till 200 miljoner. I Sverige är pest en anmälningspliktig ajukdom, men inga fall har anmälts under de senaste årtiondena.
 === Prevention ===

@@ Rad 67: / Rad 67: @@
 == Referensfunktioner ==
-Se [[Pest, referensfunktion]]
+Ej beslutade
 == REFERENSER ==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Huvudartikel'''
 ----
 Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' med falldefinition i artikeln ''[[Pest (Yersinia pestis)]]''
@@ Rad 8: / Rad 6: @@
 ''[[Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]''
 ----
 == Pest ==
 === Etiologi ===
 ''Yersinia pestis''
 === Smittämnet ===
 ''Yersinia pestis'' är orörliga icke sporbildande gramnegativa kockobaciller.

@@ Rad 57: / Rad 57: @@
 Effektiv profylax kan åstadkommas med såväl vaccination som antibiotika, vanligen tetracykliner. Det finns två typer av vaccin, ett levande attenuerat och ett formalinavdödat. Dessa är dock otillräckligt dokumenterade och skyddseffekten är tveksam. Ett av dem testades på fångar som sedan exponerades varvid ca 50 % insjuknade.
-=== Provtagning och transport ===
+== Provtagning och transport ==
 Hos människa kan pestbakterier isoleras från blod, aspirat från bölder (injicera 1 mL steril koksalt och aspirera omedelbart), skrap från angripen hud, sputum vid pneumoni och likvor vid meningit. Vid obduktion bör material tas från bölder, lever, mjälte och lunga. Pinnar kan transporteras i vanligt transportmedium.

@@ Rad 75: / Rad 75: @@
 Pest är tillsammans med kolera och gula febern de enda kvarvarande karantänsjukdomarna.
-''Y. pestis'' är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen allmänfarliga sjukdomar Grupp 1.2.
+''Y. pestis'' är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen (2004:168), allmänfarliga sjukdomar.
 == Referensfunktioner ==

← Äldre version		Versionen från 16 januari 2010 kl. 21.16
Rad 85:		Rad 85:

	*Perry, R.D., Petherston, J.D. ''Yersinia pestis'' – Etiologic agent of plague. Clin Microbiol Rev. 1997;10:35-66.		*Perry, R.D., Petherston, J.D. ''Yersinia pestis'' – Etiologic agent of plague. Clin Microbiol Rev. 1997;10:35-66.
−	~~[[Kategori:Klass 3 organismer]]~~[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]][[Kategori:Bakterier]]	+	[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]][[Kategori:Bakterier]]

@@ Rad 46: / Rad 46: @@
 Pestens historia indelas i tre stora pandemier. Den första skall ha härjat mellan år 541 och 544. Den andra pandemin bröt ut någon gång under första hälften av 1300-talet och stannade till 17-1800-talen. Digerdöden förknippas med den andra pandemins allra första utbrott i Europa 1347 - 1352. Den tredje pandemin inträf-fade i slutet av 1800-talet och ebbade ut vid tiden för andra världskriget.
-Pest är en zoonos som i naturen hålls vid liv genom samspelet mellan loppor och djur. Den orientaliska råttloppan – ''Xenopsylla cheopis''- är den klassiska vektorn för pest och svartråttan –''Rattus rattus''- den viktigaste länken till människa. Flera andra djurarter såsom ekorre, präriehund och även vanlig katt kan utveckla bakte-riemi och därmed utgöra reservoar för fortsatt spridning. Människan spelar en mycket underordnad roll i denna process. För att smittan skall föras vidare till människa krävs en stor sjukdomsvåg bland djur, en s.k. epizooti. Vid lungpest kan infektionen via aerosoler spridas mellan människor men det snabba sjukdomsför-loppet gör att smittspridningen blir begränsad.
+Pest är en zoonos som i naturen hålls vid liv genom samspelet mellan loppor och djur. Den orientaliska råttloppan – ''Xenopsylla cheopis''- är den klassiska vektorn för pest och svartråttan –''Rattus rattus''- den viktigaste länken till människa. Flera andra djurarter såsom ekorre, präriehund och även vanlig katt kan utveckla bakteriemi och därmed utgöra reservoar för fortsatt spridning. Människan spelar en mycket underordnad roll i denna process. För att smittan skall föras vidare till människa krävs en stor sjukdomsvåg bland djur, en s.k. epizooti. Vid lungpest kan infektionen via aerosoler spridas mellan människor men det snabba sjukdomsförloppet gör att smittspridningen blir begränsad.
 Det ackumulerade antalet pestrelaterade dödsfall beräknas till 200 miljoner.

@@ Rad 40: / Rad 40: @@
 Man brukar skilja mellan två huvudformer av sjukdomen, böldpest och lungpest.
-Böldpest är den klassiska formen. Patienterna utvecklar feber, huvudvärk, frossa och svullna extremt ömma lymfkörtlar 2 - 6 dagar efter smittillfället. Gastrointestinala besvär är också vanliga. Sekundär bakteriemi och sepsis är vanlig med spridning till andra organ. Mest fruktad är lungpest som uppträder i ca 10 % av alla pestfall. Under perioden 1947 - 77 diagnostiserades 10 % av fallen i USA primärt som septikemi. Sjukdomsbilden liknar i dessa fall annan gramnegativ sepsis. Obehand¬lad leder böld¬pest till döden i 40 – 60 % medan lungpest alltid är dödlig. I modern tid har mortaliteten i USA varit 14 %.
+Böldpest är den klassiska formen. Patienterna utvecklar feber, huvudvärk, frossa och svullna extremt ömma lymfkörtlar 2 - 6 dagar efter smittillfället. Gastrointestinala besvär är också vanliga. Sekundär bakteriemi och sepsis är vanlig med spridning till andra organ. Mest fruktad är lungpest som uppträder i ca 10 % av alla pestfall. Under perioden 1947 - 77 diagnostiserades 10 % av fallen i USA primärt som septikemi. Sjukdomsbilden liknar i dessa fall annan gramnegativ sepsis. Obehandlad leder böldpest till döden i 40 – 60 % medan lungpest alltid är dödlig. I modern tid har mortaliteten i USA varit 14 %.
 === Epidemiologi ===

@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 Genus ''Yersinia'' inkluderar 10 species av vilka ''Y. pestis, Y. pseudotuberculosis'' och vissa stammar av'' Y. enterocolitica'' har betydelse för sjukdom hos människa. Andra species isoleras också från kliniskt material och kräver därför identifiering till speciesnivå. ''Y. pestis'' och ''Y. pseudotuberculosis'' är så nära besläktade att ''Y. pestis'' föreslagits bli ett subspecies under ''Y. pseudotuberculosis'' vilket man dock motsatt sig av historiska skäl.
-Liksom hos andra patogena ''Yersinia'' species synes aktuella patogenitetsgener finnas samlade på virulensplasmider. Vid 37 C men inte vid 26 utvecklar det s.k. F1-proteinet ett geléliknande hölje eller kapsel.
+Liksom hos andra patogena ''Yersinia'' species synes aktuella patogenitetsgener finnas samlade på virulensplasmider. Vid 37 °C men inte vid 26 utvecklar det s.k. F1-proteinet ett geléliknande hölje eller kapsel.
 Bakterien sprids till människa huvudsakligen genom loppor vilka infekterats när de sugit blod av infekterade gnagare. När loppans mage är fylld av pestbakterier bildas en plugg som blockerar strupkanalen. Vid fortsatta angrepp strömmar en del blod tillbaka, varvid smittan förs vidare. Då det till följd av pestens härjningar börjar bli ont om råttor flyttar lopporna över sin blodsugande verksamhet till människan.
@@ Rad 81: / Rad 81: @@
 == REFERENSER ==
-Harrison, D. Stora Döden. Ordfront 2000.
+*Harrison, D. Stora Döden. Ordfront 2000.
-Perry, R.D., Petherston, J.D. ''Yersinia pestis'' – Etiologic agent of plague. Clin Microbiol Rev. 1997;10:35-66.
+*Perry, R.D., Petherston, J.D. ''Yersinia pestis'' – Etiologic agent of plague. Clin Microbiol Rev. 1997;10:35-66.
 [[Kategori:Klass 3 organismer]][[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]][[Kategori:Bakterier]]