Skillnad mellan versioner av "Trichobilharzia spp."
| (26 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel publicerad mars 2012. | + | '''Huvudartikel''', publicerad mars 2012. |
| + | ------- | ||
''Till innehållsförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ''Till innehållsförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ||
-------- | -------- | ||
| − | Trichobilharzia spp, m.fl. | + | |
| − | Smittämne | + | ==''Trichobilharzia'' spp, m.fl.== |
| − | Badklåda orsakas av parasiter inom familjen Schistosomatidae, vanligast är Trichobilharzia spp. Dessa är fågelparasiter och åkomman uppstår då ett larvstadium av ”misstag” penetrerar mänsklig hud. | + | ===Smittämne=== |
| − | Andra namn för badklåda är cerkarie-dermatit, simmarklåda och sjöskabb. | + | |
| − | Livscykel | + | Badklåda orsakas av parasiter inom familjen Schistosomatidae, vanligast är ''Trichobilharzia'' spp. Dessa är fågelparasiter och åkomman uppstår då ett larvstadium av ”misstag” penetrerar mänsklig hud. |
| + | Andra namn för badklåda är cerkarie-dermatit, simmarklåda och sjöskabb. | ||
| + | |||
| + | ===Livscykel=== | ||
Parasiterna utvecklas till vuxna han- och honmaskar i vissa fåglar, främst sjöfåglar (definitiv värd) och honmaskarna producerar ägg som utsöndras i fåglarnas träck. Äggen kläcks i vatten och larverna uppsöker en specifik vattenlevande snäcka, som infekteras. I snäckan utvecklas ett larvstadium i stort antal som kallas cerkarier. Det är denna livsform som är infektiös för fåglar, men som även kan orsaka besvär hos människa. Utsöndringen av cerkarier är temperaturberoende. | Parasiterna utvecklas till vuxna han- och honmaskar i vissa fåglar, främst sjöfåglar (definitiv värd) och honmaskarna producerar ägg som utsöndras i fåglarnas träck. Äggen kläcks i vatten och larverna uppsöker en specifik vattenlevande snäcka, som infekteras. I snäckan utvecklas ett larvstadium i stort antal som kallas cerkarier. Det är denna livsform som är infektiös för fåglar, men som även kan orsaka besvär hos människa. Utsöndringen av cerkarier är temperaturberoende. | ||
| − | Symtom och klinisk bild | + | ===Symtom och klinisk bild=== |
En överkänslighetsreaktion utlöses efter upprepad kontakt och stora, kraftigt kliande blåsor uppstår inom ett dygn. Klådan avtar gradvis inom 5-6 dagar, men kan pågå betydligt längre. Enstaka kliande och rodnande utslag kan ibland förväxlas med insektsbett. Sekundär bakterieinfektion kan utvecklas. Feber, svullnad, illamående och diarré kan förekomma vid massiv infektion. | En överkänslighetsreaktion utlöses efter upprepad kontakt och stora, kraftigt kliande blåsor uppstår inom ett dygn. Klådan avtar gradvis inom 5-6 dagar, men kan pågå betydligt längre. Enstaka kliande och rodnande utslag kan ibland förväxlas med insektsbett. Sekundär bakterieinfektion kan utvecklas. Feber, svullnad, illamående och diarré kan förekomma vid massiv infektion. | ||
| − | Epidemiologi | + | ===Epidemiologi=== |
Badklåda förekommer globalt, dock inte i Antarktis. I Sverige är åkomman ett återkommande problem under varma sommarmånader, då värme gynnar snäckornas utsöndring av cerkarier och ökar antalet badande. Cerkarier kan förekomma i både söt- och saltvatten. | Badklåda förekommer globalt, dock inte i Antarktis. I Sverige är åkomman ett återkommande problem under varma sommarmånader, då värme gynnar snäckornas utsöndring av cerkarier och ökar antalet badande. Cerkarier kan förekomma i både söt- och saltvatten. | ||
Fåglar kan föra med sig maskar (i kroppen) och/eller larver (i snäckor på simfötter) till och från övervintringsplatser. | Fåglar kan föra med sig maskar (i kroppen) och/eller larver (i snäckor på simfötter) till och från övervintringsplatser. | ||
| − | Diagnostik | + | ==Diagnostik== |
| + | [[Fil:Badklåda_ben.jpg|thumb|100px|left| Badklådesymtom ''Foto:Stein Seljeseth '']] | ||
| + | |||
Någon specifik diagnostisk metod föreligger inte idag. I allmänhet är det dock lätt för hälsovårdspersonal, som tidigare kommit i kontakt med åkomman, att säkerställa diagnosen. Dessa tre kriterier ska uppfyllas vid diagnos: | Någon specifik diagnostisk metod föreligger inte idag. I allmänhet är det dock lätt för hälsovårdspersonal, som tidigare kommit i kontakt med åkomman, att säkerställa diagnosen. Dessa tre kriterier ska uppfyllas vid diagnos: | ||
| + | |||
1. vattenkontakt de 96 senaste timmarna | 1. vattenkontakt de 96 senaste timmarna | ||
| + | |||
2. upphöjda, kraftigt kliande utslag 12 till 24 timmar efter vattenkontakt | 2. upphöjda, kraftigt kliande utslag 12 till 24 timmar efter vattenkontakt | ||
| + | |||
3. utslag bara på de delar av kroppen som kommit i kontakt med vatten | 3. utslag bara på de delar av kroppen som kommit i kontakt med vatten | ||
| − | Utseende | + | |
| − | + | Utseende: se symtom på bild | |
| − | + | ||
| − | + | ==Litteraturhänvisningar== | |
| − | Kolářová L, Horák P, Skírnisson K. Methodical approaches in the identification of areas with a potential risk of infection by bird schistosomes causing cercarial dermatitis. J Helminth. 2010; 84:327-335. | + | 1. Kolářová L, Horák P, Skírnisson K. Methodical approaches in the identification of areas with a potential risk of infection by bird schistosomes causing cercarial dermatitis. J Helminth. 2010; 84:327-335. |
| − | Horák P, Kolářová L. & Adema CM. Biology of the schistosome genus Trichobilharzia. Adv. Parasitol. 2002;52:155–233. | + | |
| − | Linder E, Thors C. Badklåda sommaren 1999: Enkätundersökning tyder på behov av påvisningsmetod för cerkarier. Smittskydd. 2000;7-8:75. | + | 2. Horák P, Kolářová L. & Adema CM. Biology of the schistosome genus Trichobilharzia. Adv. Parasitol. 2002;52:155–233. |
| + | |||
| + | 3. Linder E, Thors C. Badklåda sommaren 1999: Enkätundersökning tyder på behov av påvisningsmetod för cerkarier. Smittskydd. 2000;7-8:75. | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Parasiter]] | ||
Nuvarande version från 16 augusti 2012 kl. 11.17
Huvudartikel, publicerad mars 2012.
Till innehållsförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.
Trichobilharzia spp, m.fl.[redigera]
Smittämne[redigera]
Badklåda orsakas av parasiter inom familjen Schistosomatidae, vanligast är Trichobilharzia spp. Dessa är fågelparasiter och åkomman uppstår då ett larvstadium av ”misstag” penetrerar mänsklig hud. Andra namn för badklåda är cerkarie-dermatit, simmarklåda och sjöskabb.
Livscykel[redigera]
Parasiterna utvecklas till vuxna han- och honmaskar i vissa fåglar, främst sjöfåglar (definitiv värd) och honmaskarna producerar ägg som utsöndras i fåglarnas träck. Äggen kläcks i vatten och larverna uppsöker en specifik vattenlevande snäcka, som infekteras. I snäckan utvecklas ett larvstadium i stort antal som kallas cerkarier. Det är denna livsform som är infektiös för fåglar, men som även kan orsaka besvär hos människa. Utsöndringen av cerkarier är temperaturberoende.
Symtom och klinisk bild[redigera]
En överkänslighetsreaktion utlöses efter upprepad kontakt och stora, kraftigt kliande blåsor uppstår inom ett dygn. Klådan avtar gradvis inom 5-6 dagar, men kan pågå betydligt längre. Enstaka kliande och rodnande utslag kan ibland förväxlas med insektsbett. Sekundär bakterieinfektion kan utvecklas. Feber, svullnad, illamående och diarré kan förekomma vid massiv infektion.
Epidemiologi[redigera]
Badklåda förekommer globalt, dock inte i Antarktis. I Sverige är åkomman ett återkommande problem under varma sommarmånader, då värme gynnar snäckornas utsöndring av cerkarier och ökar antalet badande. Cerkarier kan förekomma i både söt- och saltvatten. Fåglar kan föra med sig maskar (i kroppen) och/eller larver (i snäckor på simfötter) till och från övervintringsplatser.
Diagnostik[redigera]
Någon specifik diagnostisk metod föreligger inte idag. I allmänhet är det dock lätt för hälsovårdspersonal, som tidigare kommit i kontakt med åkomman, att säkerställa diagnosen. Dessa tre kriterier ska uppfyllas vid diagnos:
1. vattenkontakt de 96 senaste timmarna
2. upphöjda, kraftigt kliande utslag 12 till 24 timmar efter vattenkontakt
3. utslag bara på de delar av kroppen som kommit i kontakt med vatten
Utseende: se symtom på bild
Litteraturhänvisningar[redigera]
1. Kolářová L, Horák P, Skírnisson K. Methodical approaches in the identification of areas with a potential risk of infection by bird schistosomes causing cercarial dermatitis. J Helminth. 2010; 84:327-335.
2. Horák P, Kolářová L. & Adema CM. Biology of the schistosome genus Trichobilharzia. Adv. Parasitol. 2002;52:155–233.
3. Linder E, Thors C. Badklåda sommaren 1999: Enkätundersökning tyder på behov av påvisningsmetod för cerkarier. Smittskydd. 2000;7-8:75.