Skillnad mellan versioner av "Förord, parasitologisk diagnostik"
| (20 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel''', publicerad april | + | '''Huvudartikel''', publicerad april 2012. |
---- | ---- | ||
Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
| + | ----- | ||
| − | Förord | + | ==Förord== |
Denna volym om parasitologisk diagnostik i serien om referensmetodik är utarbetad av en arbetsgrupp vid SMI. Skriftserien är ett samarbetsprojekt mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi vid Svenska Läkaresällskapet och Smittskyddsinstitutet. | Denna volym om parasitologisk diagnostik i serien om referensmetodik är utarbetad av en arbetsgrupp vid SMI. Skriftserien är ett samarbetsprojekt mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi vid Svenska Läkaresällskapet och Smittskyddsinstitutet. | ||
| − | Volymen omfattar beskrivningar av protozoer och maskar, som kan orsaka infektioner hos människa | + | Volymen omfattar beskrivningar av protozoer och maskar, som kan orsaka infektioner hos människa. Volymen är inriktad på laboratoriediagnostik med särskilt fokus på referensmetodik. De olika parasiterna presenteras därför endast med korta beskrivningar av biologi, symtom och epidemiologi. Litteraturlistor i slutet av varje kapitel är tänkta som ytterligare läsning och fördjupning för intresserade läsare. |
| − | Målgruppen är personal som arbetar med parasitologisk diagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier och klinisk diagnostik inom sjukvården i Sverige. | + | |
| + | Målgruppen är personal som arbetar med parasitologisk diagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier och klinisk diagnostik inom sjukvården i Sverige. | ||
Referensmetodik inom parasitologi är ett svårdefinierat begrepp eftersom det ofta saknas vedertagna ”gold standard”-metoder. Parasitologisk diagnostik utförs med mikroskopi för påvisning av parasiter i provmaterial eller med serologiska och numera också molekylära tekniker för påvisning av antikroppar eller parasit-DNA. | Referensmetodik inom parasitologi är ett svårdefinierat begrepp eftersom det ofta saknas vedertagna ”gold standard”-metoder. Parasitologisk diagnostik utförs med mikroskopi för påvisning av parasiter i provmaterial eller med serologiska och numera också molekylära tekniker för påvisning av antikroppar eller parasit-DNA. | ||
Mikroskopisk undersökning av feces samt malariadiagnostik är de undersökningar som oftast utförs vid parasitologiska laboratorier i Sverige. Volymen innehåller detaljerade beskrivningar av etablerade metoder som bör kunna utföras på flesta mikrobiologiska laboratorier i landet. För att ge en helhetsbild av olika diagnostiska möjligheter finns även information om ett antal alternativa tester förutom de rekommenderade metoderna. | Mikroskopisk undersökning av feces samt malariadiagnostik är de undersökningar som oftast utförs vid parasitologiska laboratorier i Sverige. Volymen innehåller detaljerade beskrivningar av etablerade metoder som bör kunna utföras på flesta mikrobiologiska laboratorier i landet. För att ge en helhetsbild av olika diagnostiska möjligheter finns även information om ett antal alternativa tester förutom de rekommenderade metoderna. | ||
| − | Vissa parasitologiska undersökningar, särskilt de som görs med serologiska metoder representerar ofta fåtalsdiagnostik vilket gör det svårt att kvalitetssäkra tester och att bibehålla kompetens. Begränsad tillgång till parasitantigener, antikroppar och standardiserade kommersiella kit medför att en del analyser bara görs vid specialiserade laboratorier som har utarbetat ”in house”-metoder eller att provmaterial skickas utomlands för undersökning. SMI har samarbete med parasitologiska laboratorier i andra länder och kan förmedla kontakter och/eller skicka material för analyser som inte utförs i Sverige. | + | |
| + | Vissa parasitologiska undersökningar, särskilt de som görs med serologiska metoder representerar ofta fåtalsdiagnostik vilket gör det svårt att kvalitetssäkra tester och att bibehålla kompetens. Begränsad tillgång till parasitantigener, antikroppar och standardiserade kommersiella kit medför att en del analyser bara görs vid specialiserade laboratorier som har utarbetat ”in house”-metoder eller att provmaterial skickas utomlands för undersökning. SMI har samarbete med parasitologiska laboratorier i andra länder och kan förmedla kontakter och/eller skicka material för analyser som inte utförs i Sverige. | ||
| + | |||
Tack till alla som har bidragit till innehållet. | Tack till alla som har bidragit till innehållet. | ||
| − | |||
| − | Arbetsgrupp vid SMI | + | Stockholm, den 30 mars 2012 |
| − | + | ||
| − | Silvia Botero Kleiven | + | |
| − | + | ===Arbetsgrupp vid SMI=== | |
| − | + | Tidigare och nuvarande medlemmar: | |
| − | + | ||
| − | Johan Lindh | + | *Antonio Barragan |
| − | + | *Silvia Botero Kleiven | |
| − | Inger Ljungström | + | *Marianne Lebbad |
| − | + | *Ewert Linder | |
| − | Texter granskades och referensbehandlades av: | + | *Johan Lindh |
| − | Anna Färnert, Infektionskliniken, | + | *Inger Ljungström |
| − | + | *Cecilia Thors | |
| − | Medlemmar av Svenska läkaresällskapets Referensgrupp för parasitologi: | + | *Jadwiga Winiecka Krusnell |
| − | Jonas Bläckberg, Lunds Universitetssjukhus | + | |
| − | + | ===Texter granskades och referensbehandlades av:=== | |
| − | Silvia Botero Kleiven, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna | + | *Anna Färnert, Infektionskliniken, KS Solna, Stockholm |
| − | + | *Urban Hellgren, Infektionskliniken, KS Huddinge, Stockholm | |
| − | + | ||
| − | + | *Medlemmar av Svenska läkaresällskapets Referensgrupp för parasitologi: | |
| − | Teodor Capraru, Sektionen för Parasitologi, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet | + | :*Jonas Bläckberg, Lunds Universitetssjukhus |
| − | + | :*Silvia Botero Kleiven, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna | |
| − | Lillemor Karlsson, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm | + | :*Teodor Capraru, Sektionen för Parasitologi, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm |
| − | Jessica Ögren Mikrobiologen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping | + | :*Bo Claesson, Infektionskliniken och Parasitlab, Bakt Lab Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg |
| + | :*Lillemor Karlsson, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm | ||
| + | :*Marianne Lebbad, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna | ||
| + | :*Ulf Törnebladh, Enheten för Effekt och Säkerhet, Läkemedelsverket, Uppsala | ||
| + | :*Jessica Ögren, Mikrobiologen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping | ||
Texterna diskuterades på konsensusmöte den 12 juni 2012. | Texterna diskuterades på konsensusmöte den 12 juni 2012. | ||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] | ||
Nuvarande version från 27 september 2012 kl. 13.05
Huvudartikel, publicerad april 2012.
Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Förord[redigera]
Denna volym om parasitologisk diagnostik i serien om referensmetodik är utarbetad av en arbetsgrupp vid SMI. Skriftserien är ett samarbetsprojekt mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi vid Svenska Läkaresällskapet och Smittskyddsinstitutet. Volymen omfattar beskrivningar av protozoer och maskar, som kan orsaka infektioner hos människa. Volymen är inriktad på laboratoriediagnostik med särskilt fokus på referensmetodik. De olika parasiterna presenteras därför endast med korta beskrivningar av biologi, symtom och epidemiologi. Litteraturlistor i slutet av varje kapitel är tänkta som ytterligare läsning och fördjupning för intresserade läsare.
Målgruppen är personal som arbetar med parasitologisk diagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier och klinisk diagnostik inom sjukvården i Sverige. Referensmetodik inom parasitologi är ett svårdefinierat begrepp eftersom det ofta saknas vedertagna ”gold standard”-metoder. Parasitologisk diagnostik utförs med mikroskopi för påvisning av parasiter i provmaterial eller med serologiska och numera också molekylära tekniker för påvisning av antikroppar eller parasit-DNA. Mikroskopisk undersökning av feces samt malariadiagnostik är de undersökningar som oftast utförs vid parasitologiska laboratorier i Sverige. Volymen innehåller detaljerade beskrivningar av etablerade metoder som bör kunna utföras på flesta mikrobiologiska laboratorier i landet. För att ge en helhetsbild av olika diagnostiska möjligheter finns även information om ett antal alternativa tester förutom de rekommenderade metoderna.
Vissa parasitologiska undersökningar, särskilt de som görs med serologiska metoder representerar ofta fåtalsdiagnostik vilket gör det svårt att kvalitetssäkra tester och att bibehålla kompetens. Begränsad tillgång till parasitantigener, antikroppar och standardiserade kommersiella kit medför att en del analyser bara görs vid specialiserade laboratorier som har utarbetat ”in house”-metoder eller att provmaterial skickas utomlands för undersökning. SMI har samarbete med parasitologiska laboratorier i andra länder och kan förmedla kontakter och/eller skicka material för analyser som inte utförs i Sverige.
Tack till alla som har bidragit till innehållet.
Stockholm, den 30 mars 2012
Arbetsgrupp vid SMI[redigera]
Tidigare och nuvarande medlemmar:
- Antonio Barragan
- Silvia Botero Kleiven
- Marianne Lebbad
- Ewert Linder
- Johan Lindh
- Inger Ljungström
- Cecilia Thors
- Jadwiga Winiecka Krusnell
Texter granskades och referensbehandlades av:[redigera]
- Anna Färnert, Infektionskliniken, KS Solna, Stockholm
- Urban Hellgren, Infektionskliniken, KS Huddinge, Stockholm
- Medlemmar av Svenska läkaresällskapets Referensgrupp för parasitologi:
- Jonas Bläckberg, Lunds Universitetssjukhus
- Silvia Botero Kleiven, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
- Teodor Capraru, Sektionen för Parasitologi, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm
- Bo Claesson, Infektionskliniken och Parasitlab, Bakt Lab Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
- Lillemor Karlsson, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm
- Marianne Lebbad, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
- Ulf Törnebladh, Enheten för Effekt och Säkerhet, Läkemedelsverket, Uppsala
- Jessica Ögren, Mikrobiologen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Texterna diskuterades på konsensusmöte den 12 juni 2012.