Skillnad mellan versioner av "Hymenolepis diminuta"
(Skapade sidan med ' Hymenolepis diminuta (råttbinnikemask) Smittämne Hymenolepis diminuta är en vanlig tarmparasit hos råttor, möss och andra vilda gnagare. Trots namnet är denna bandmask st...') |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | '''Huvudartikel, publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande'''. | ||
| + | ------- | ||
| + | ''Till innehållförteckningen för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
| + | ------ | ||
| − | Hymenolepis diminuta (råttbinnikemask) | + | ==''Hymenolepis diminuta'' (råttbinnikemask)== |
| − | Smittämne | + | |
| − | Hymenolepis diminuta är en vanlig tarmparasit hos råttor, möss och andra vilda gnagare. Trots namnet är denna bandmask större än H. nana och mäter 300 - 600 mm x 4 mm. Den består av ca 800 – 1000 segment, 0,75 mm x 0,25 mm. | + | ===Smittämne=== |
| − | Livscykel | + | |
| − | Äggen passerar ut med feces från gnagare. För vidare utveckling krävs att äggen äts av en mellanvärd. De viktigaste mellanvärdarna är mjölmaskar (Tribolium, Tenebrio) och råttloppor (Xenopsylla, Nosopsyllus). Vid infektion, ofta via kontaminerad säd, utvecklas larven i ägget till en cysticercoidlarv i insektens kroppshåla. Om den infekterade insekten sväljs av en råtta eller en människa fäster den frigjorda cysticercoidlarven vid tarmmukosan och utvecklas till en fertil bandmask inom 18 – 20 dagar. | + | |
| − | Symtom och klinisk bild | + | ''Hymenolepis diminuta'' är en vanlig tarmparasit hos råttor, möss och andra vilda gnagare. Trots namnet är denna bandmask större än ''H. nana'' och mäter 300 - 600 mm x 4 mm. Den består av ca 800 – 1000 segment, 0,75 mm x 0,25 mm. |
| − | Infektion med H. diminuta har liten medicinsk betydelse. I H. diminuta livscykel förekommer ingen invasiv fas i tarmen som är karakteristiskt för H. nana och infektionen i människa tycks inte orsaka några problem förutom diarré. | + | |
| − | Epidemiologi | + | ===Livscykel=== |
| + | |||
| + | |||
| + | Äggen passerar ut med feces från gnagare. För vidare utveckling krävs att äggen äts av en mellanvärd. De viktigaste mellanvärdarna är mjölmaskar (''Tribolium, Tenebrio'') och råttloppor (''Xenopsylla, Nosopsyllus''). Vid infektion, ofta via kontaminerad säd, utvecklas larven i ägget till en cysticercoidlarv i insektens kroppshåla. Om den infekterade insekten sväljs av en råtta eller en människa fäster den frigjorda cysticercoidlarven vid tarmmukosan och utvecklas till en fertil bandmask inom 18 – 20 dagar. | ||
| + | |||
| + | ===Symtom och klinisk bild=== | ||
| + | |||
| + | |||
| + | Infektion med ''H. diminuta'' har liten medicinsk betydelse. I'' H. diminuta'' livscykel förekommer ingen invasiv fas i tarmen som är karakteristiskt för ''H. nana'' och infektionen i människa tycks inte orsaka några problem förutom diarré. | ||
| + | |||
| + | ===Epidemiologi=== | ||
| + | |||
| + | |||
Parasiten har global spridning bland möss, råttor och andra vilda gnagare. Äggen kan överleva i naturen ca en vecka. Vid enstaka tillfällen infekterar masken människa och de flesta fallen som rapporterats är infektioner hos barn. Det finns ca 200 fall rapporterade, huvudsakligen från Indien och forna Sovjetunionen. Inget fall har hittills rapporterats i Sverige. Det finns ingen direkt spridning av masken mellan människor och infektionen uppstår bara efter intag av den infekterade insekten. | Parasiten har global spridning bland möss, råttor och andra vilda gnagare. Äggen kan överleva i naturen ca en vecka. Vid enstaka tillfällen infekterar masken människa och de flesta fallen som rapporterats är infektioner hos barn. Det finns ca 200 fall rapporterade, huvudsakligen från Indien och forna Sovjetunionen. Inget fall har hittills rapporterats i Sverige. Det finns ingen direkt spridning av masken mellan människor och infektionen uppstår bara efter intag av den infekterade insekten. | ||
| − | Provtagning och transport | + | |
| − | Provmaterial | + | ===Provtagning och transport=== |
| + | ====Provmaterial==== | ||
Fecesprov | Fecesprov | ||
| − | Provtagningsföreskrifter | + | ====Provtagningsföreskrifter==== |
| − | Se provtagningsanvisningar | + | Se [[provtagningsanvisningar]] |
| − | Förvaring/transport | + | ====Förvaring/transport==== |
Inga speciella krav | Inga speciella krav | ||
| − | Laboratoriediagnostik | + | |
| − | Allmänt | + | ==Laboratoriediagnostik== |
| + | ===Allmänt=== | ||
Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig infektion. | Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig infektion. | ||
| − | + | ===Referensmetod=== | |
| − | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/ethylacetatkoncentrering (metodbeskrivning PAR01). | + | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/ethylacetatkoncentrering ([[metodbeskrivning PAR01]]). |
| − | Avläsningskriterier | + | ====Avläsningskriterier==== |
| − | H. diminuta-ägg är rund, har tjockare vägg än H. nana, och är betydligt större (60 – 79 µm) än H. nana-ägg. Ägget innehåller en larv försedd med hakar men det saknar den tråd-liknande strukturen som är karakteristisk för H. nana. | + | ''H. diminuta''-ägg är rund, har tjockare vägg än ''H. nana'', och är betydligt större (60 – 79 µm) än H. nana-ägg. Ägget innehåller en larv försedd med hakar men det saknar den tråd-liknande strukturen som är karakteristisk för ''H. nana''. |
| − | Kvalitetssäkring | + | ====Kvalitetssäkring==== |
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS. | Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS. | ||
| − | Svarsrutiner | + | ====Svarsrutiner==== |
| − | Inga maskägg påvisade/Ägg av Hymenolepis diminuta påvisade | + | Inga maskägg påvisade/Ägg av ''Hymenolepis diminuta'' påvisade |
| − | + | ===Övriga diagnostiska metoder=== | |
| − | Laboratorierapportering | + | ===Laboratorierapportering=== |
| − | Infektion med Hymenolepis diminuta är inte anmälningspliktig. | + | Infektion med ''Hymenolepis diminuta'' är inte anmälningspliktig. |
| − | Litteraturhänvisningar | + | ==Litteraturhänvisningar== |
| − | + | *Raether, W. and Hänel, H. (2003). Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol. Res. 91:412-438. | |
| + | ----- | ||
| + | [[Kategori: Parasiter]] | ||
| + | ------- | ||
Versionen från 20 september 2011 kl. 13.02
Huvudartikel, publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.
Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Hymenolepis diminuta (råttbinnikemask)
Smittämne
Hymenolepis diminuta är en vanlig tarmparasit hos råttor, möss och andra vilda gnagare. Trots namnet är denna bandmask större än H. nana och mäter 300 - 600 mm x 4 mm. Den består av ca 800 – 1000 segment, 0,75 mm x 0,25 mm.
Livscykel
Äggen passerar ut med feces från gnagare. För vidare utveckling krävs att äggen äts av en mellanvärd. De viktigaste mellanvärdarna är mjölmaskar (Tribolium, Tenebrio) och råttloppor (Xenopsylla, Nosopsyllus). Vid infektion, ofta via kontaminerad säd, utvecklas larven i ägget till en cysticercoidlarv i insektens kroppshåla. Om den infekterade insekten sväljs av en råtta eller en människa fäster den frigjorda cysticercoidlarven vid tarmmukosan och utvecklas till en fertil bandmask inom 18 – 20 dagar.
Symtom och klinisk bild
Infektion med H. diminuta har liten medicinsk betydelse. I H. diminuta livscykel förekommer ingen invasiv fas i tarmen som är karakteristiskt för H. nana och infektionen i människa tycks inte orsaka några problem förutom diarré.
Epidemiologi
Parasiten har global spridning bland möss, råttor och andra vilda gnagare. Äggen kan överleva i naturen ca en vecka. Vid enstaka tillfällen infekterar masken människa och de flesta fallen som rapporterats är infektioner hos barn. Det finns ca 200 fall rapporterade, huvudsakligen från Indien och forna Sovjetunionen. Inget fall har hittills rapporterats i Sverige. Det finns ingen direkt spridning av masken mellan människor och infektionen uppstår bara efter intag av den infekterade insekten.
Provtagning och transport
Provmaterial
Fecesprov
Provtagningsföreskrifter
Förvaring/transport
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig infektion.
Referensmetod
Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/ethylacetatkoncentrering (metodbeskrivning PAR01).
Avläsningskriterier
H. diminuta-ägg är rund, har tjockare vägg än H. nana, och är betydligt större (60 – 79 µm) än H. nana-ägg. Ägget innehåller en larv försedd med hakar men det saknar den tråd-liknande strukturen som är karakteristisk för H. nana.
Kvalitetssäkring
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Svarsrutiner
Inga maskägg påvisade/Ägg av Hymenolepis diminuta påvisade
Övriga diagnostiska metoder
Laboratorierapportering
Infektion med Hymenolepis diminuta är inte anmälningspliktig.
Litteraturhänvisningar
- Raether, W. and Hänel, H. (2003). Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol. Res. 91:412-438.