Skillnad mellan versioner av "Echinostoma ilocanum"
| Rad 34: | Rad 34: | ||
===Referensmetodik=== | ===Referensmetodik=== | ||
| − | Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration (metodbeskrivning [[PAR 01 | + | Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration (metodbeskrivning [[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]). |
====Avläsningskriterier==== | ====Avläsningskriterier==== | ||
Äggen är gulbruna, oval med ett lock (operculum) och mäter 80-140 x 58-90 µm. | Äggen är gulbruna, oval med ett lock (operculum) och mäter 80-140 x 58-90 µm. | ||
Versionen från 23 februari 2012 kl. 15.35
Huvudartikel, publicerad september 2011. Textan är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.
Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.
Echinostoma ilocanum
Smittämne
Echinostoma ilocanum är den vanligaste av de Echinostoma-arter som kan infektera människa. Masken är liten (cirka centimeter lång) och orsakar tarminfektioner hos fåglar, däggdjur och människa.
Livscykel
Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, sker vid konsumtion av sniglar, musslor, fiskar eller groddjur som bär på metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarier excysterar i tunntarmen och utvecklas till könsmogna äggproducerande maskar. De omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor (1:a mellanvärd) där vidare utveckling till larver (cerkarier) sker. Dessa lämnar snäckan, invaderar den 2:a mellanvärden som kan vara samma snäckart alternativt andra slags snäckor, groddjur eller fiskar och encysterar i muskulaturen till metacerkarier.
Symtom och klinisk bild
Echinostoma-maskar karakteriseras av låg patogenicitet hos människor. Den kliniska bilden är betydligt mildare än vid infektionmed Fasciolopsis buski. De flesta infektioner med lågt antal maskar förblir asymtomatiska medan svårare infektioner kan ge diarré, magsmärta och eosinofili. Inflammation och sårbildning kan ses i tarmväggen där maskarna sitter vidhäftade djupt ner mellan villi.
Epidemiologi
Echinostoma-arter återfinns främst i Fjärran Östern (Korea, Indonesien, Thailand, Taiwan, Malaysia). Varierande prevalens av infektion (1-50%) noteras i endemiska områden. Vanligaste smittvägen är intag av råa sniglar, grodor eller fiskar.
Provtagning och transport
Provmaterial
Fecesprov
Provtagningföreskrifter
Förvaring/transport
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Infektionen diagnosticeras genom påvisning av ägg i feces. Ägg från Echinostoma, Fasciola hepatica och Fasciolopsis buski är identiska. Differentiering av de tre parasiterna görs genom undersökning av vuxna maskar från feces efter behandling.
Referensmetodik
Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration (metodbeskrivning PAR 01).
Avläsningskriterier
Äggen är gulbruna, oval med ett lock (operculum) och mäter 80-140 x 58-90 µm.
Förväxlingsparasiter
Äggen av Fasciola hepatica, Fasciolopsis buski och Echinostoma är oskiljbara.
Kvalitetssäkring
Ingår inte i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Laboratorierapportering
Infektion med Echinostoma är inte anmälningspliktig.
Litteraturhänvisningar
- Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-borne trematodiases in Southeast Asia epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010;72:305-50.