Skillnad mellan versioner av "Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI"
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
| (7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 25: | Rad 25: | ||
|''[[Bacillus anthracis]]'' 3 || X || Antrax, mjältbrand || Grampositiva stavar. Växer på blod- och chokladagar, aerobt och anaerobt. Lectinasbildare. Ej (eller svag) β-hemolys. PcG-känslig. | |''[[Bacillus anthracis]]'' 3 || X || Antrax, mjältbrand || Grampositiva stavar. Växer på blod- och chokladagar, aerobt och anaerobt. Lectinasbildare. Ej (eller svag) β-hemolys. PcG-känslig. | ||
|- | |- | ||
| − | | ''[[Brucella abortus]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || Mycket små Gramnegativa kockobaciller ("fin sand").Växer långsamt på standardmedier i 5-10 % CO<sub>2</sub>. Oxidaspositiv (''B. canis'' varierar). Orörlig. Ureaspositiv på 1 timme vid tjockt inokulat i Christensens ureaagar. | + | | ''[[Brucella abortus]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || Mycket små Gramnegativa kockobaciller ("fin sand"). Växer långsamt på standardmedier i 5-10 % CO<sub>2</sub>. Oxidaspositiv (''B. canis'' varierar). Orörlig. Ureaspositiv på 1 timme vid tjockt inokulat i Christensens ureaagar. |
|- | |- | ||
| ''[[Brucella canis]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan | | ''[[Brucella canis]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan | ||
| Rad 33: | Rad 33: | ||
| ''[[Brucella suis]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan | | ''[[Brucella suis]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan | ||
|- | |- | ||
| − | | ''[[Burkholderia mallei]]'' (Pseudomonas mallei) 3 || X || Glanders, rots || Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidas varierar. | + | | ''[[Burkholderia mallei]]'' (Pseudomonas mallei) 3 || X || Glanders, rots || Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidas varierar. Svårtypad. Förekommer hos bl.a. hästar. |
|- | |- | ||
| − | | ''[[Burkholderia pseudomallei]]'' (Pseudomonas pseudomallei) 3 || X || Melioidos. Förekommer i tropiska och subtropiska områden, ffa i Sydostasien och norra Australien. || | + | | ''[[Burkholderia pseudomallei]]'' (Pseudomonas pseudomallei) 3 || X || Melioidos. Förekommer i tropiska och subtropiska områden, ffa i Sydostasien och norra Australien. || Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidaspositiv. Växer på MacConkey. Svårtypad. Epidemiologi viktig! |
|- | |- | ||
| ''[[Chlamydophila psittaci]]'' (fågelassocierade stammar) 3 || || || Växer ej i rutinodling | | ''[[Chlamydophila psittaci]]'' (fågelassocierade stammar) 3 || || || Växer ej i rutinodling | ||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
| ''[[Coxiella burnetii]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling | | ''[[Coxiella burnetii]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling | ||
|- | |- | ||
| − | | ''[[Escherichia coli]]'' | + | | ''[[Escherichia coli]]'' verotoxigena stammar (t.ex. O157:H7 eller O103) 3 (**) || || Blodig diarre || Typiskt utseende på Smac-agarplatta. |
|- | |- | ||
| − | | ''[[Francisella tularensis]]'' 3 || X || Tularemi, harpest. Insektsbett. Prov från svullen lymfkörtel. || Aerob. Långsamväxande (oftast p.g.a. litet inokulat) på bl.a. chokladagar. | + | | ''[[Francisella tularensis]]'' 3 || X || Tularemi, harpest. Insektsbett. Prov från svullen lymfkörtel. || Aerob. Långsamväxande (oftast p.g.a. litet inokulat) på bl.a. chokladagar. Gramnegativa kockobaciller. Oxidasnegativ. TSI-negativ. Kan växa vid förlängd odling. |
|- | |- | ||
| ''[[Mycobacterium africanum]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling | | ''[[Mycobacterium africanum]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling | ||
| Rad 63: | Rad 63: | ||
| ''[[Rickettsia canada]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling | | ''[[Rickettsia canada]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling | ||
|- | |- | ||
| − | | ''[[Rickettsia | + | | ''[[Rickettsia conorii]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling |
|- | |- | ||
| ''[[Rickettsia montana]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling | | ''[[Rickettsia montana]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling | ||
| Rad 87: | Rad 87: | ||
| '' [[Histoplasma capsulatum]]'' var. capsulatum (Ajellomyces capsulatus) 3 || X || Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Kontakt med kväverik jord, gödsel från fåglar och fladdermöss, framför allt längs stora floder i USA. || se ovan | | '' [[Histoplasma capsulatum]]'' var. capsulatum (Ajellomyces capsulatus) 3 || X || Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Kontakt med kväverik jord, gödsel från fåglar och fladdermöss, framför allt längs stora floder i USA. || se ovan | ||
|- | |- | ||
| − | | '' [[Histoplasma capsulatum]]'' var. duboisii 3 || X || Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. | + | | '' [[Histoplasma capsulatum]]'' var. duboisii 3 || X || Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Centralafrika. || se ovan |
|- | |- | ||
| ''[[Paracoccidioides brasiliensis]]'' 3 || X || Paracoccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Central- och Sydamerika. || se ovan | | ''[[Paracoccidioides brasiliensis]]'' 3 || X || Paracoccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Central- och Sydamerika. || se ovan | ||
Nuvarande version från 23 april 2012 kl. 09.08
Till innehållsförteckningen för Nedre luftvägsinfektioner inklusive mykobakteriologisk diagnostik, 2:a upplagan 2005
och
Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
Bilaga till artikeln Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener
| Agens, Riskklass (de riskklass 3 agens som betecknas med (**) innebär normalt inte risk för luftburen smitta) |
Riskfyllda att hantera vid rutinmässigt odlingsförfarande | Kliniska/epidemilogiska uppgifter | Fynd på lab (utseende, biokemi etc) som ger misstanke om detta fynd |
|---|---|---|---|
| BAKTERIER | |||
| Bacillus anthracis 3 | X | Antrax, mjältbrand | Grampositiva stavar. Växer på blod- och chokladagar, aerobt och anaerobt. Lectinasbildare. Ej (eller svag) β-hemolys. PcG-känslig. |
| Brucella abortus 3 | X | Brucellos (undulantfeber, maltafeber) | Mycket små Gramnegativa kockobaciller ("fin sand"). Växer långsamt på standardmedier i 5-10 % CO2. Oxidaspositiv (B. canis varierar). Orörlig. Ureaspositiv på 1 timme vid tjockt inokulat i Christensens ureaagar. |
| Brucella canis 3 | X | Brucellos (undulantfeber, maltafeber) | se ovan |
| Brucella melitensis 3 | X | Brucellos (undulantfeber, maltafeber) | se ovan |
| Brucella suis 3 | X | Brucellos (undulantfeber, maltafeber) | se ovan |
| Burkholderia mallei (Pseudomonas mallei) 3 | X | Glanders, rots | Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidas varierar. Svårtypad. Förekommer hos bl.a. hästar. |
| Burkholderia pseudomallei (Pseudomonas pseudomallei) 3 | X | Melioidos. Förekommer i tropiska och subtropiska områden, ffa i Sydostasien och norra Australien. | Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidaspositiv. Växer på MacConkey. Svårtypad. Epidemiologi viktig! |
| Chlamydophila psittaci (fågelassocierade stammar) 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Coxiella burnetii 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Escherichia coli verotoxigena stammar (t.ex. O157:H7 eller O103) 3 (**) | Blodig diarre | Typiskt utseende på Smac-agarplatta. | |
| Francisella tularensis 3 | X | Tularemi, harpest. Insektsbett. Prov från svullen lymfkörtel. | Aerob. Långsamväxande (oftast p.g.a. litet inokulat) på bl.a. chokladagar. Gramnegativa kockobaciller. Oxidasnegativ. TSI-negativ. Kan växa vid förlängd odling. |
| Mycobacterium africanum 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Mycobacterium bovis (utom BCG-stam) 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Mycobacterium leprae 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Mycobacterium microti 3 (**) | Växer ej i rutinodling | ||
| Mycobacterium tuberculosis 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Mycobacterium ulcerans 3 (**) | Växer ej i rutinodling | ||
| Orientia tsutsugamushi 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Rickettsia akari 3 (**) | Växer ej i rutinodling | ||
| Rickettsia canada 3 (**) | Växer ej i rutinodling | ||
| Rickettsia conorii 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Rickettsia montana 3 (**) | Växer ej i rutinodling | ||
| Rickettsia typhi (Rickettsia mooseri) 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Rickettsia prowazekii 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Rickettsia ricketsii 3 | Växer ej i rutinodling | ||
| Salmonella Typhi 3 (**) | Tyfoidfeber | Rutinjäsning | |
| Shigella dysenteriae (Typ 1) 3 (**) | Rödsot | Rutinjäsning | |
| Yersinia pestis 3 | X | Böldpest, lungpest, pest, plague. | Laktosnegativ Gramnegativ stav. Växer med nålspetsstora kolonier efter 1 dygn. |
| SVAMP | |||
| Blastomyces dermatitidis (Ajellomyces dermatitidis) 3 | X | Blastomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Förekommer ffa längs floder i USA men även i Sydamerika och Afrika. | Vid inkubering i 35-37°C är det osannolikt att den höggradigt smittsamma mögelfasen växer. Då växer den som jäst, vilken ej är lika smittsam. Den kan dock smitta vid hantering på laboratoriet om aerosol bildas eller vid perkutan injektion. Dimorfa svampar behöver dessutom sannolikt >10 dagars inkubering. Atypiskt mögel som växer i 25-30°C bör föranleda kontakt med laboratorium med erfarenhet av dimorfa svampar. |
| Coccodioides immitis 3 | X | Coccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Förekommer i USA, Mellan- och Sydamerika. | se ovan |
| Histoplasma capsulatum var. capsulatum (Ajellomyces capsulatus) 3 | X | Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Kontakt med kväverik jord, gödsel från fåglar och fladdermöss, framför allt längs stora floder i USA. | se ovan |
| Histoplasma capsulatum var. duboisii 3 | X | Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Centralafrika. | se ovan |
| Paracoccidioides brasiliensis 3 | X | Paracoccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Central- och Sydamerika. | se ovan |
| Cladophialophora bantiana (tidigare: Xylohypha bantiana, Cladosporium bantianum eller trichoides) 3 | X | Cerebral feohyfomykos. Jordmögel som visar neurotropism. Inväxt eller hematogen spridning. Förekommer i hela världen men är ovanlig i Norden. | Konidiebildande mögel som växer bäst vid 42°C. |