Skillnad mellan versioner av "Syfilis-laboratoriediagnostik"
MagnusT (diskussion | bidrag) |
|||
| (12 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 30: | Rad 30: | ||
| − | På senare år erbjuder även en del analysinstrument syfilistester av specifik natur t.ex. ''Architect'' | + | På senare år erbjuder även en del analysinstrument syfilistester av specifik natur t.ex. ''Architect''® (Abbott) och ''Liaison''® (DiaSorin). Med dessa tester påvisas specifika antikroppar mot ''T. pallidum''. Under senare tid har också ett antal ”snabbtester” marknadsförts (ej referensmetodik). De flesta av dessa baseras på immunkromatografi och påvisar specifika antikroppar. Dess plats i diagnostiken är inte definierad, men sensitivitet och specificitet för dessa rapporteras av WHO ligga mellan 92,5-98,4 %. Snabbtester som påvisar både icke-treponema och treponema antikroppar är under utveckling och kommer att finnas kommersiellt tillgängliga inom enstaka år. |
Den mest specifika testen, förutom PCR, är fortfarande TPPA. | Den mest specifika testen, förutom PCR, är fortfarande TPPA. | ||
| Rad 36: | Rad 36: | ||
Vanligen görs de ospecifika testerna först. Om den/dessa är negativ svaras detta och man nöjer sig vanligen med det. Om ospecifika testerna blir positiva utföres full serologisk analys med specifik(a) test(er). Testerna beskrivs mer i detalj i [[Syfilis-bilaga 5]]. | Vanligen görs de ospecifika testerna först. Om den/dessa är negativ svaras detta och man nöjer sig vanligen med det. Om ospecifika testerna blir positiva utföres full serologisk analys med specifik(a) test(er). Testerna beskrivs mer i detalj i [[Syfilis-bilaga 5]]. | ||
| − | == Alternativa diagnostiska metoder == | + | === Alternativa diagnostiska metoder === |
| − | === Odling === | + | ==== Odling ==== |
Man har inte lyckats odla organismerna på konstgjorda mikrobiologiska medier. I vävnadskulturer kan organismerna föröka sig, men metoderna är inte användbara för rutindiagnostik av syfilis. | Man har inte lyckats odla organismerna på konstgjorda mikrobiologiska medier. I vävnadskulturer kan organismerna föröka sig, men metoderna är inte användbara för rutindiagnostik av syfilis. | ||
| − | === Direktmikroskopi === | + | ==== Direktmikroskopi ==== |
Detta kan göras genom påvisande av bakterierna i pinnprov från primärlesionen med våtpreparat i mörkfälts- eller faskontrastmikroskop. Bakterierna är föga färgbara med gängse mikrobiologiska metoder som gramfärgning eller med metylenblått. De kan däremot visualiseras med silverfärgning eller med immunoflourescensmetodik. Metoden används numera sällan i Sverige. Utförandet beskrivs inte i denna bok, men ytterligare information kan erhållas från speciallaboratorier. | Detta kan göras genom påvisande av bakterierna i pinnprov från primärlesionen med våtpreparat i mörkfälts- eller faskontrastmikroskop. Bakterierna är föga färgbara med gängse mikrobiologiska metoder som gramfärgning eller med metylenblått. De kan däremot visualiseras med silverfärgning eller med immunoflourescensmetodik. Metoden används numera sällan i Sverige. Utförandet beskrivs inte i denna bok, men ytterligare information kan erhållas från speciallaboratorier. | ||
| − | === Nukleinsyrapåvisning === | + | ==== Nukleinsyrapåvisning ==== |
Molekylärbiologisk diagnostik baseras på att med PCR påvisa ''T. pallidum'' -specifik gen, vanligen bmp (basic membrane protein), genen för 47-kDa lipoproteinet eller polA genen som kodar för DNA polymerase I. Med PCR detekteras själva patogenen och diagnostiken underlättas av att den inte störs av tidigare genomgången eller obehandlad syfilisinfektion som kan vara fallet vid serologisk diagnostik. PCR är också särskilt användbar vid tidiga kliniska tecken på syfilisinfektion innan serologiskt svar kan påvisas. | Molekylärbiologisk diagnostik baseras på att med PCR påvisa ''T. pallidum'' -specifik gen, vanligen bmp (basic membrane protein), genen för 47-kDa lipoproteinet eller polA genen som kodar för DNA polymerase I. Med PCR detekteras själva patogenen och diagnostiken underlättas av att den inte störs av tidigare genomgången eller obehandlad syfilisinfektion som kan vara fallet vid serologisk diagnostik. PCR är också särskilt användbar vid tidiga kliniska tecken på syfilisinfektion innan serologiskt svar kan påvisas. | ||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
Metodbeskrivning för påvisning med PCR, som tillämpas vid Bakteriologiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg: se [[Syfilis-bilaga 5]]. | Metodbeskrivning för påvisning med PCR, som tillämpas vid Bakteriologiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg: se [[Syfilis-bilaga 5]]. | ||
| − | == Resistensbestämning == | + | === Resistensbestämning === |
Kan ej utföras på rutinlaboratorium. | Kan ej utföras på rutinlaboratorium. | ||
| − | == Epidemiologisk typning == | + | === Epidemiologisk typning === |
Utföres ej på något svenskt laboratorium men metoder finns utvecklade. | Utföres ej på något svenskt laboratorium men metoder finns utvecklade. | ||
| − | == Kvalitetskontroll == | + | === Kvalitetskontroll === |
Referensserum kan erhållas från Statens Serum Institut, Köpenhamn eller NIBSC i England. | Referensserum kan erhållas från Statens Serum Institut, Köpenhamn eller NIBSC i England. | ||
Externt kontrollprogram för kvalitetssäkring av syfilisdiagnostik kan erhållas från EQUALIS, Uppsala eller UKNEQAS, England. | Externt kontrollprogram för kvalitetssäkring av syfilisdiagnostik kan erhållas från EQUALIS, Uppsala eller UKNEQAS, England. | ||
| Rad 65: | Rad 65: | ||
== Laboratorierapportering == | == Laboratorierapportering == | ||
| − | Syfilis är anmälningspliktig enligt | + | Syfilis är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168). Endast nya fall skall anmälas. |
| + | |||
| + | Anmäls enligt [[Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis|gällande falldefinition]] | ||
== Speciallaboratorier == | == Speciallaboratorier == | ||
| − | *Göteborg: Bakteriologiska laboratoriet, Guldhedsgatan 10, 413 46 Göteborg. Kontaktperson | + | *Göteborg: Bakteriologiska laboratoriet, Guldhedsgatan 10, 413 46 Göteborg. Kontaktperson: Christina Welinder-Olsson, Box 7193, 402 34 Göteborg. |
*Stockholm/Solna: Mikrobiologiska laboratoriet, KS/HS (serologi) | *Stockholm/Solna: Mikrobiologiska laboratoriet, KS/HS (serologi) | ||
== REFERENSER == | == REFERENSER == | ||
| − | 1. J. Portony, J. H. Brewer, A. Harris: Rapid plasma regain card test for syphilis and other treponematoses. Public health Rep., 1962; 77:645-652 | + | *1. J. Portony, J. H. Brewer, A. Harris: Rapid plasma regain card test for syphilis and other treponematoses. Public health Rep., 1962; 77:645-652 |
| − | 2. M. Deguchi, H. Hosotsubo, A. Asari, N. Yamashita, T. Ohmine, N. Amino: Measurerment of anti-Treponema pallidum antibodies by the indirect agglutination reaction and clinical applications. JARMAN 1963; 5:55-61 | + | *2. M. Deguchi, H. Hosotsubo, A. Asari, N. Yamashita, T. Ohmine, N. Amino: Measurerment of anti-''Treponema pallidum'' antibodies by the indirect agglutination reaction and clinical applications. JARMAN 1963; 5:55-61 |
| − | 3. M. Notgard et al.: Sensitivity and specificity of monoclonal antibodies against antigenic determinants of Treponema pallidum Nichols in the diagnosis of syphilis. J Clin Microbiol 1984; 20:711 | + | *3. M. Notgard et al.: Sensitivity and specificity of monoclonal antibodies against antigenic determinants of ''Treponema pallidum'' Nichols in the diagnosis of syphilis. J Clin Microbiol 1984; 20:711 |
| − | 4. G. Koek, S. M. Bruisten, M. Dierdorp, A. P. van Dam and K. Templeton. Specific and sensitive diagnosis of syphilis using a real-time PCR for Treponema | + | *4. G. Koek, S. M. Bruisten, M. Dierdorp, A. P. van Dam and K. Templeton. Specific and sensitive diagnosis of syphilis using a real-time PCR for ''Treponema pallidum''. Clin Microbiol Infect 2006; 12:1233-1236 |
| − | 5. S. M. Bruisten, I. Cairo, H. Fennema, A. Pijl, M. Buimer, P. G. H. Peerbooms, E. Van Dyck, A. Meijer, J. M. Ossewaarde, and G. J. J. van Doornum Diagnosing Genital Ulcer Disease in a Clinic for Sexually Transmitted Diseases in Amsterdam, The Netherlands J. Clin. Microbiol. 2001; 39: 601-605. | + | *5. S. M. Bruisten, I. Cairo, H. Fennema, A. Pijl, M. Buimer, P. G. H. Peerbooms, E. Van Dyck, A. Meijer, J. M. Ossewaarde, and G. J. J. van Doornum. Diagnosing Genital Ulcer Disease in a Clinic for Sexually Transmitted Diseases in Amsterdam, The Netherlands J. Clin. Microbiol. 2001; 39: 601-605. |
| − | 6. KA Orle, CA Gates, DH Martin, BA Body, and JB Weiss Simultaneous PCR detection of Haemophilus ducreyi, Treponema pallidum, and herpes simplex virus types 1 and 2 from genital ulcers J. Clin. Microbiol. 1996; 34: 49-54. | + | *6. KA Orle, CA Gates, DH Martin, BA Body, and JB Weiss. Simultaneous PCR detection of ''Haemophilus ducreyi'', ''Treponema pallidum'', and herpes simplex virus types 1 and 2 from genital ulcers J. Clin. Microbiol. 1996; 34: 49-54. |
| − | 7. Wassermann, A., Neisser, A. and Bruck, C. Eine serodiagnostische Reaktion bei Syphilis. Dtsch. med. Wschr. 1906; 32:745. | + | *7. Wassermann, A., Neisser, A. and Bruck, C. Eine serodiagnostische Reaktion bei Syphilis. Dtsch. med. Wschr. 1906; 32:745. |
[[Kategori:Laboratoriediagnostik-STI]] | [[Kategori:Laboratoriediagnostik-STI]] | ||
Nuvarande version från 9 januari 2014 kl. 15.07
Huvudartikel: Syfilis
För en detaljerad beskrivning av PCR och serologiska metoder, se Syfilis-bilaga 5
Allmänt[redigera]
Serologiska metoder utgör fortfarande referensmetodik vid laboratoriediagnostik av syfilis. Eftersom serologiska tester förblir negativa under sjukdomens första 1-2 veckor efter det att primärlesionen uppkommit, kan diagnostiken i primärstadiet grundas på förekomsten av T. pallidum i primärsår och körtlar.
Traditionellt har man utfört direktmikroskopi på material från lesionen. Metoden är föga standardiserad och kräver erfarenhet både vid provtagning och avläsning och utförs i praktiken sällan eller aldrig. I sjukdomsstadierna 1 och 2 kan också metod för nukleinsyrapåvisning (PCR) användas för påvisande av T. pallidum i prov från sår. Den diagnostiken finns dock bara vid speciallaboratorier i Sverige idag.
Referensmetodik[redigera]
Serologi[redigera]
En kombination av olika serologiska tester utgör referensmetodik. Ett antal sådana finns tillgängliga för diagnostiken och kan indelas i
Ospecifika tester (där icke-treponema antigen användes):
- WR (Wasserman reaktion),
- VDRL (Veneral Disease Research Laboratory) test,
- RPR (Rapid plasma reagin) test.
Specifika tester (där antigen från T. pallidum användes):
- TPPA/TPHA (T. pallidum passive particle agglutination/T. pallidum hemagglutination test),
- ELISA (Enzyme-linked immunosorbent assay).
På senare år erbjuder även en del analysinstrument syfilistester av specifik natur t.ex. Architect® (Abbott) och Liaison® (DiaSorin). Med dessa tester påvisas specifika antikroppar mot T. pallidum. Under senare tid har också ett antal ”snabbtester” marknadsförts (ej referensmetodik). De flesta av dessa baseras på immunkromatografi och påvisar specifika antikroppar. Dess plats i diagnostiken är inte definierad, men sensitivitet och specificitet för dessa rapporteras av WHO ligga mellan 92,5-98,4 %. Snabbtester som påvisar både icke-treponema och treponema antikroppar är under utveckling och kommer att finnas kommersiellt tillgängliga inom enstaka år.
Den mest specifika testen, förutom PCR, är fortfarande TPPA.
Vanligen görs de ospecifika testerna först. Om den/dessa är negativ svaras detta och man nöjer sig vanligen med det. Om ospecifika testerna blir positiva utföres full serologisk analys med specifik(a) test(er). Testerna beskrivs mer i detalj i Syfilis-bilaga 5.
Alternativa diagnostiska metoder[redigera]
Odling[redigera]
Man har inte lyckats odla organismerna på konstgjorda mikrobiologiska medier. I vävnadskulturer kan organismerna föröka sig, men metoderna är inte användbara för rutindiagnostik av syfilis.
Direktmikroskopi[redigera]
Detta kan göras genom påvisande av bakterierna i pinnprov från primärlesionen med våtpreparat i mörkfälts- eller faskontrastmikroskop. Bakterierna är föga färgbara med gängse mikrobiologiska metoder som gramfärgning eller med metylenblått. De kan däremot visualiseras med silverfärgning eller med immunoflourescensmetodik. Metoden används numera sällan i Sverige. Utförandet beskrivs inte i denna bok, men ytterligare information kan erhållas från speciallaboratorier.
Nukleinsyrapåvisning[redigera]
Molekylärbiologisk diagnostik baseras på att med PCR påvisa T. pallidum -specifik gen, vanligen bmp (basic membrane protein), genen för 47-kDa lipoproteinet eller polA genen som kodar för DNA polymerase I. Med PCR detekteras själva patogenen och diagnostiken underlättas av att den inte störs av tidigare genomgången eller obehandlad syfilisinfektion som kan vara fallet vid serologisk diagnostik. PCR är också särskilt användbar vid tidiga kliniska tecken på syfilisinfektion innan serologiskt svar kan påvisas.
T. pallidum-DNA har kunnat detekteras från genitala sår men också från till exempel cerebrospinalvätska samt fostervatten och sera från foster och nyfödda. PCR är dock endast validerad vid genitala sår.
Metodbeskrivning för påvisning med PCR, som tillämpas vid Bakteriologiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg: se Syfilis-bilaga 5.
Resistensbestämning[redigera]
Kan ej utföras på rutinlaboratorium.
Epidemiologisk typning[redigera]
Utföres ej på något svenskt laboratorium men metoder finns utvecklade.
Kvalitetskontroll[redigera]
Referensserum kan erhållas från Statens Serum Institut, Köpenhamn eller NIBSC i England. Externt kontrollprogram för kvalitetssäkring av syfilisdiagnostik kan erhållas från EQUALIS, Uppsala eller UKNEQAS, England.
Svarsrutiner[redigera]
I svaren skall resultatet av de olika testerna anges. Vid positivt utfall skall en kommentar rörande tolkning lämnas.
Laboratorierapportering[redigera]
Syfilis är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168). Endast nya fall skall anmälas.
Anmäls enligt gällande falldefinition
Speciallaboratorier[redigera]
- Göteborg: Bakteriologiska laboratoriet, Guldhedsgatan 10, 413 46 Göteborg. Kontaktperson: Christina Welinder-Olsson, Box 7193, 402 34 Göteborg.
- Stockholm/Solna: Mikrobiologiska laboratoriet, KS/HS (serologi)
REFERENSER[redigera]
- 1. J. Portony, J. H. Brewer, A. Harris: Rapid plasma regain card test for syphilis and other treponematoses. Public health Rep., 1962; 77:645-652
- 2. M. Deguchi, H. Hosotsubo, A. Asari, N. Yamashita, T. Ohmine, N. Amino: Measurerment of anti-Treponema pallidum antibodies by the indirect agglutination reaction and clinical applications. JARMAN 1963; 5:55-61
- 3. M. Notgard et al.: Sensitivity and specificity of monoclonal antibodies against antigenic determinants of Treponema pallidum Nichols in the diagnosis of syphilis. J Clin Microbiol 1984; 20:711
- 4. G. Koek, S. M. Bruisten, M. Dierdorp, A. P. van Dam and K. Templeton. Specific and sensitive diagnosis of syphilis using a real-time PCR for Treponema pallidum. Clin Microbiol Infect 2006; 12:1233-1236
- 5. S. M. Bruisten, I. Cairo, H. Fennema, A. Pijl, M. Buimer, P. G. H. Peerbooms, E. Van Dyck, A. Meijer, J. M. Ossewaarde, and G. J. J. van Doornum. Diagnosing Genital Ulcer Disease in a Clinic for Sexually Transmitted Diseases in Amsterdam, The Netherlands J. Clin. Microbiol. 2001; 39: 601-605.
- 6. KA Orle, CA Gates, DH Martin, BA Body, and JB Weiss. Simultaneous PCR detection of Haemophilus ducreyi, Treponema pallidum, and herpes simplex virus types 1 and 2 from genital ulcers J. Clin. Microbiol. 1996; 34: 49-54.
- 7. Wassermann, A., Neisser, A. and Bruck, C. Eine serodiagnostische Reaktion bei Syphilis. Dtsch. med. Wschr. 1906; 32:745.