Skillnad mellan versioner av "Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 10: Rad 10:
 
----
 
----
  
−
[[Fil:Luftbilaga5d.jpg]]
 
−
[[Fil:Luftbilaga5b.jpg]]
 
−
[[Fil:Luftbilaga5c.jpg]]
 
 
[[Kategori:Laboratoriediagnostik-Nedre luftvägsinfektioner]]
 
[[Kategori:Laboratoriediagnostik-Nedre luftvägsinfektioner]]
  
Rad 18: Rad 15:
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
|-
 
|-
−
! Agens, riskklass<br />
+
! Agens, Riskklass<br />
 
(de riskklass 3 agens som
 
(de riskklass 3 agens som
 
betecknas med (**) innebär normalt inte risk för luftburen smitta)
 
betecknas med (**) innebär normalt inte risk för luftburen smitta)
  
−
!Riskfylla att hantera vid normalt odlingsförfarande !! Kliniska/epidemilogiska uppgifter !! Fynd på lab (utseende, biokemi etc) som ger misstanke om detta fynd
+
!Riskfyllda att hantera vid rutinmässigt odlingsförfarande !! Kliniska/epidemilogiska uppgifter !! Fynd på lab (utseende, biokemi etc) som ger misstanke om detta fynd
 
|-
 
|-
 
| '''BAKTERIER''' || || ||                     
 
| '''BAKTERIER''' || || ||                     
 
|-
 
|-
−
|''Bacillus anthracis'' 3 || X || Antrax, mjältbrand || Grampositiva stavar. Växer på blod- och chokladagar, aerobt och anaerobt. Lectinasbildare. Ej (eller svag) β-hemolys. PcG-känslig.                   
+
|''[[Bacillus anthracis]]'' 3 || X || Antrax, mjältbrand || Grampositiva stavar. Växer på blod- och chokladagar, aerobt och anaerobt. Lectinasbildare. Ej (eller svag) β-hemolys. PcG-känslig.                   
 
|-
 
|-
−
| ''Brucella abortus'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || Mycket små Gramnegativa kockobaciller ("fin sand").Växer långsamt på standardmedier i 5-10 % CO<sub>2</sub>. Oxidaspositiv (''B. canis'' varierar). Orörlig. Ureaspositiv på 1 timme vid tjockt inokulat i Christensens ureaagar.
+
| ''[[Brucella abortus]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || Mycket små Gramnegativa kockobaciller ("fin sand"). Växer långsamt på standardmedier i 5-10 % CO<sub>2</sub>. Oxidaspositiv (''B. canis'' varierar). Orörlig. Ureaspositiv på 1 timme vid tjockt inokulat i Christensens ureaagar.
 
|-
 
|-
−
| ''Brucella canis'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan
+
| ''[[Brucella canis]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan
 
|-
 
|-
−
| ''Brucella melitensis'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan                   
+
| ''[http://Brucella%20melitensis Brucella melitensis]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan                   
 
|-
 
|-
−
| ''Brucella suis'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan
+
| ''[[Brucella suis]]'' 3 || X || Brucellos (undulantfeber, maltafeber) || se ovan
 
|-
 
|-
−
| ''Burkholderia mallei'' (Pseudomonas mallei) 3 || X || Glanders, rots || Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidas varierar. Svårtypas. Förekommer hos bl.a. hästar.
+
| ''[[Burkholderia mallei]]'' (Pseudomonas mallei) 3 || X || Glanders, rots || Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidas varierar. Svårtypad. Förekommer hos bl.a. hästar.
 
|-
 
|-
−
| ''Burkholderia pseudomallei'' (Pseudomonas pseudomallei) 3 || X || Melioidos. Förekommer i tropiska och subtropiska områden, ffa i Sydostasien och norra Australien. || gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidaspositiv. Växer på MacConckey. Svårtypad. Epidemiologi viktig!
+
| ''[[Burkholderia pseudomallei]]'' (Pseudomonas pseudomallei) 3 || X || Melioidos. Förekommer i tropiska och subtropiska områden, ffa i Sydostasien och norra Australien. || Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidaspositiv. Växer på MacConkey. Svårtypad. Epidemiologi viktig!
 
|-
 
|-
−
| ''Chlamydophila psittaci'' (fågelassocierade stammar) 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
+
| ''[[Chlamydophila psittaci]]'' (fågelassocierade stammar) 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
 
|-
 
|-
−
| ''Coxiella burnetii'' 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
+
| ''[[Coxiella burnetii]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
 
|-
 
|-
−
| ''Escherichia coli'' verotoxinogena stammar (t.ex. O157:H7 eller O103) 3 (**) || || Blodig diarre || Typiskt utseende på Smac-agarplatta.                   
+
| ''[[Escherichia coli]]'' verotoxigena stammar (t.ex. O157:H7 eller O103) 3 (**) || || Blodig diarre || Typiskt utseende på Smac-agarplatta.                   
 
|-
 
|-
−
| ''Francisella tularensis'' 3 || X || Tularemi, harpest. Insektsbett. Prov från svullen lymfkörtel. || Aerob. Långsamväxande (oftast p.g.a. litet inokulat) på bl.a. chokladagar. gramnegativa kockobaciller. Oxidasnegativ. TSI-negativ. Kan växa vid förlängd odling.
+
| ''[[Francisella tularensis]]'' 3 || X || Tularemi, harpest. Insektsbett. Prov från svullen lymfkörtel. || Aerob. Långsamväxande (oftast p.g.a. litet inokulat) på bl.a. chokladagar. Gramnegativa kockobaciller. Oxidasnegativ. TSI-negativ. Kan växa vid förlängd odling.
 
|-
 
|-
−
| ''Mycobacterium africanum'' 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
+
| ''[[Mycobacterium africanum]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
 
|-
 
|-
−
| ''Mycobacterium bovis'' (utom BCG-stam) 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
+
| ''[[Mycobacterium bovis]]'' (utom BCG-stam) 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
 
|-
 
|-
−
| ''Mycobacterium leprae'' 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
+
| ''[[Mycobacterium leprae]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling                     
 
|-
 
|-
−
| ''Mycobacterium microti'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Mycobacterium microti]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Mycobacterium tuberculosis'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Mycobacterium tuberculosis]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Mycobacterium ulcerans'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Mycobacterium ulcerans]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Orientia tsutsugamushi'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Orientia tsutsugamushi]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Rickettsia akari'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Rickettsia akari]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Rickettsia canada'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Rickettsia canada]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Rickettsia conori'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Rickettsia conorii]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Rickettsia montana'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Rickettsia montana]]'' 3 (**) || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Rickettsia typhi'' (Rickettsia mooseri) 3 || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Rickettsia typhi]]'' (Rickettsia mooseri) 3 || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Rickettsia prowazekii'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Rickettsia prowazekii]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Rickettsia ricketsii 3 || || || Växer ej i rutinodling
+
| ''[[Rickettsia ricketsii]]'' 3 || || || Växer ej i rutinodling
 
|-
 
|-
−
| ''Salmonella'' Typhi 3 (**) || || Tyfoidfeber || Rutinjäsning                   
+
| ''[[Salmonella]]'' Typhi 3 (**) || || Tyfoidfeber || Rutinjäsning                   
 
|-
 
|-
−
| ''Shigella dysenteriae'' (Typ 1) 3 (**) || || Rödsot || Rutinjäsning                   
+
| ''[[Shigella dysenteriae]]'' (Typ 1) 3 (**) || || Rödsot || Rutinjäsning                   
 
|-
 
|-
−
| ''Yersinia pestis'' 3 || X || Böldpest, lungpest, pest, plague. || Laktosnegativ Gramnegativ stav. Växer med nålspetsstora kolonier efter 1 dygn.
+
| ''[[Yersinia pestis]]'' 3 || X || Böldpest, lungpest, pest, plague. || Laktosnegativ Gramnegativ stav. Växer med nålspetsstora kolonier efter 1 dygn.
 
|-
 
|-
 
| '''SVAMP''' || || ||                       
 
| '''SVAMP''' || || ||                       
 
|-
 
|-
−
| ''Blastomyces dermatitidis (Ajellomyces dermatitidis) 3 || X || Blastomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Förekommer ffa längs floder i USA men även i Sydamerika och Afrika. || Vid inkubering i 35-37°C är det osannolikt att den höggradigt smittsamma mögelfasen växer. Då växer den som jäst, vilken ej är lika smittsam. Den kan dock smitta vid hantering på laboratoriet om aerosol bildas eller vid perkutan injektion. Dimorfa svampar behöver dessutom sannolikt >10 dagars inkubering. Atypiskt mögel som växer i 25-30°C bör föranleda kontakt med laboratorium med erfarenhet av dimorfa svampar.       
+
| ''[[Blastomyces dermatitidis]]'' (Ajellomyces dermatitidis) 3 || X || Blastomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Förekommer ffa längs floder i USA men även i Sydamerika och Afrika. || Vid inkubering i 35-37°C är det osannolikt att den höggradigt smittsamma mögelfasen växer. Då växer den som jäst, vilken ej är lika smittsam. Den kan dock smitta vid hantering på laboratoriet om aerosol bildas eller vid perkutan injektion. Dimorfa svampar behöver dessutom sannolikt >10 dagars inkubering. Atypiskt mögel som växer i 25-30°C bör föranleda kontakt med laboratorium med erfarenhet av dimorfa svampar.       
 
|-
 
|-
−
| ''Coccodioides immitis'' 3 || X || Coccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Förekommer i USA, Mellan- och Sydamerika. || se ovan       
+
| ''[[Coccodioides immitis]]'' 3 || X || Coccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Förekommer i USA, Mellan- och Sydamerika. || se ovan       
 
|-
 
|-
−
| '' Histoplasma capsulatum'' var. capsulatum (Ajellomyces capsulatus) 3 || X || Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Kontakt med kväverik jord, gödsel från fåglar och fladdermöss, framför allt längs stora floder i USA. || se ovan  
+
| '' [[Histoplasma capsulatum]]'' var. capsulatum (Ajellomyces capsulatus) 3 || X || Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Kontakt med kväverik jord, gödsel från fåglar och fladdermöss, framför allt längs stora floder i USA. || se ovan  
 
|-
 
|-
−
| '' Histoplasma capsulatum'' var. duboisii 3 || X || Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Centrala
+
| '' [[Histoplasma capsulatum]]'' var. duboisii 3 || X || Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Centralafrika. || se ovan  
−
frika. || se ovan  
 
 
|-
 
|-
−
| ''Paracoccidioides brasiliensis'' 3 || X || Paracoccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos.  Central- och Sydamerika. || se ovan  
+
| ''[[Paracoccidioides brasiliensis]]'' 3 || X || Paracoccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos.  Central- och Sydamerika. || se ovan  
 
|-
 
|-
−
| ''Cladophialophora bantiana'' (tidigare: ''Xylohypha bantiana'', ''Cladosporium bantianum'' eller ''trichoides'') 3 || X || Cerebral feohyfomykos. Jordmögel som visar neurotropism. Inväxt eller hematogen spridning. Förekommer i hela världen men är ovanlig i Norden. || Konidiebildande mögel som växer bäst vid 42°C.
+
| ''[[Cladophialophora bantiana]]'' (tidigare: ''Xylohypha bantiana'', ''Cladosporium bantianum'' eller ''trichoides'') 3 || X || Cerebral feohyfomykos. Jordmögel som visar neurotropism. Inväxt eller hematogen spridning. Förekommer i hela världen men är ovanlig i Norden. || Konidiebildande mögel som växer bäst vid 42°C.
−
|}
 
 
|}
 
|}

Nuvarande version från 23 april 2012 kl. 09.08

Till innehållsförteckningen för Nedre luftvägsinfektioner inklusive mykobakteriologisk diagnostik, 2:a upplagan 2005

och

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar

Bilaga till artikeln Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener


Agens, Riskklass

(de riskklass 3 agens som betecknas med (**) innebär normalt inte risk för luftburen smitta)

Riskfyllda att hantera vid rutinmässigt odlingsförfarande Kliniska/epidemilogiska uppgifter Fynd på lab (utseende, biokemi etc) som ger misstanke om detta fynd
BAKTERIER
Bacillus anthracis 3 X Antrax, mjältbrand Grampositiva stavar. Växer på blod- och chokladagar, aerobt och anaerobt. Lectinasbildare. Ej (eller svag) β-hemolys. PcG-känslig.
Brucella abortus 3 X Brucellos (undulantfeber, maltafeber) Mycket små Gramnegativa kockobaciller ("fin sand"). Växer långsamt på standardmedier i 5-10 % CO2. Oxidaspositiv (B. canis varierar). Orörlig. Ureaspositiv på 1 timme vid tjockt inokulat i Christensens ureaagar.
Brucella canis 3 X Brucellos (undulantfeber, maltafeber) se ovan
Brucella melitensis 3 X Brucellos (undulantfeber, maltafeber) se ovan
Brucella suis 3 X Brucellos (undulantfeber, maltafeber) se ovan
Burkholderia mallei (Pseudomonas mallei) 3 X Glanders, rots Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidas varierar. Svårtypad. Förekommer hos bl.a. hästar.
Burkholderia pseudomallei (Pseudomonas pseudomallei) 3 X Melioidos. Förekommer i tropiska och subtropiska områden, ffa i Sydostasien och norra Australien. Gramnegativa stavar. Växer på standardmedier. Oxidaspositiv. Växer på MacConkey. Svårtypad. Epidemiologi viktig!
Chlamydophila psittaci (fågelassocierade stammar) 3 Växer ej i rutinodling
Coxiella burnetii 3 Växer ej i rutinodling
Escherichia coli verotoxigena stammar (t.ex. O157:H7 eller O103) 3 (**) Blodig diarre Typiskt utseende på Smac-agarplatta.
Francisella tularensis 3 X Tularemi, harpest. Insektsbett. Prov från svullen lymfkörtel. Aerob. Långsamväxande (oftast p.g.a. litet inokulat) på bl.a. chokladagar. Gramnegativa kockobaciller. Oxidasnegativ. TSI-negativ. Kan växa vid förlängd odling.
Mycobacterium africanum 3 Växer ej i rutinodling
Mycobacterium bovis (utom BCG-stam) 3 Växer ej i rutinodling
Mycobacterium leprae 3 Växer ej i rutinodling
Mycobacterium microti 3 (**) Växer ej i rutinodling
Mycobacterium tuberculosis 3 Växer ej i rutinodling
Mycobacterium ulcerans 3 (**) Växer ej i rutinodling
Orientia tsutsugamushi 3 Växer ej i rutinodling
Rickettsia akari 3 (**) Växer ej i rutinodling
Rickettsia canada 3 (**) Växer ej i rutinodling
Rickettsia conorii 3 Växer ej i rutinodling
Rickettsia montana 3 (**) Växer ej i rutinodling
Rickettsia typhi (Rickettsia mooseri) 3 Växer ej i rutinodling
Rickettsia prowazekii 3 Växer ej i rutinodling
Rickettsia ricketsii 3 Växer ej i rutinodling
Salmonella Typhi 3 (**) Tyfoidfeber Rutinjäsning
Shigella dysenteriae (Typ 1) 3 (**) Rödsot Rutinjäsning
Yersinia pestis 3 X Böldpest, lungpest, pest, plague. Laktosnegativ Gramnegativ stav. Växer med nålspetsstora kolonier efter 1 dygn.
SVAMP
Blastomyces dermatitidis (Ajellomyces dermatitidis) 3 X Blastomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Förekommer ffa längs floder i USA men även i Sydamerika och Afrika. Vid inkubering i 35-37°C är det osannolikt att den höggradigt smittsamma mögelfasen växer. Då växer den som jäst, vilken ej är lika smittsam. Den kan dock smitta vid hantering på laboratoriet om aerosol bildas eller vid perkutan injektion. Dimorfa svampar behöver dessutom sannolikt >10 dagars inkubering. Atypiskt mögel som växer i 25-30°C bör föranleda kontakt med laboratorium med erfarenhet av dimorfa svampar.
Coccodioides immitis 3 X Coccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Förekommer i USA, Mellan- och Sydamerika. se ovan
Histoplasma capsulatum var. capsulatum (Ajellomyces capsulatus) 3 X Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Kontakt med kväverik jord, gödsel från fåglar och fladdermöss, framför allt längs stora floder i USA. se ovan
Histoplasma capsulatum var. duboisii 3 X Histoplasmos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Centralafrika. se ovan
Paracoccidioides brasiliensis 3 X Paracoccidioidomykos. Dimorf svamp. Systemisk mykos. Central- och Sydamerika. se ovan
Cladophialophora bantiana (tidigare: Xylohypha bantiana, Cladosporium bantianum eller trichoides) 3 X Cerebral feohyfomykos. Jordmögel som visar neurotropism. Inväxt eller hematogen spridning. Förekommer i hela världen men är ovanlig i Norden. Konidiebildande mögel som växer bäst vid 42°C.
Hämtad från "http://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Bilaga_5_Hantering_av_riskklass_3-patogener-NLI&oldid=10174"