Skillnad mellan versioner av "Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener"
| (28 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | '''Artikel publicerad april 2012, ännu ej godkänd genom konsensusförfarande ''' | |
| − | + | ---- | |
| − | + | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | |
| − | |||
| − | ''[[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | ||
---- | ---- | ||
| + | ==Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener== | ||
| + | |||
| + | =====Allmänt===== | ||
| + | Olika mikrobiologiska agens har av Arbetsmiljöverket klassificerats i [http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/beredskap/biosakerhet-och-bioskydd/riskklasser/ fyra olika riskklasser (1-4)] beroende på allvarlighetsgraden i de sjukdomar de orsakar och vilka smittrisker hantering av dessa medför. Den svenska klassificeringen utgår ifrån ett rådgivande EU-direktiv.<br /><br /> | ||
| + | Listor på vilka riskklasser olika agens tillhör: | ||
| + | * [[Bakterier riskklasser]] | ||
| − | + | * [[Virus riskklasser]] | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | [[ | ||
| − | [[ | + | * [[Parasiter riskklasser]] |
| − | [[ | + | * [[Svampar riskklasser]] |
| + | * [[Prioner riskklasser]] | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| + | (Dessa listor baseras helt på [http://www.av.se/dokument/afs/AFS2005_01.pdf AFS 2005:1], vilket också är det enda juridiskt gällande dokumentet för klassificeringen.)<br /> | ||
| − | + | Flera agens i riskklass 3 betecknas med (**). Detta innebär att man normalt inte räknar med luftburen laboratoriesmitta, vilket gör att särskilda regler gäller för dessa.<br /> | |
| − | + | Läs mer om [http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/beredskap/biosakerhet-och-bioskydd/] på Folkhälsomyndighetens hemsida. <br /> | |
| − | === | + | =====Tillstånd för arbete med riskklass 3 och 4 agens===== |
| − | + | Arbete med riskklass 3 och 4 patogener innebär större risker och kräver en högre skyddsnivå och tillstånd från Arbetsmiljöverket.<br /> | |
| + | När det gäller diagnostisk rutinverksamhet är det dock på förhand svårt att veta om ett prov innehåller patogener i riskklass 3 eller 4. Det behövs därför inga ytterligare tillstånd från Arbetsmiljöverket vid enbart en inledande karaktärisering av ett ursprungligt patientprov t.ex vid:<br /> | ||
| − | + | * rutinodlingar<br /> | |
| + | * PCR-analyser | ||
| + | * kemisk analyser | ||
| + | * utstryk för mikroskopi | ||
| + | * immunanalys (EIA) | ||
| + | * omstick för att skicka prov till annat laboratorium | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| + | När ett prov kommer till laboratoriet och skall provsättas ska därför alltid en generell bedömning göras om risken för laboratoriesmitta. Detta innebär att man på laboratoriet bör tillämpa ett säkerhetstänkande beroende på provtyp och frågeställning där det finns en ökad risk för förekomst av riskklass 3 och 4 patogener.<br /> | ||
| + | Misstanke om förekomst av riskklass 3 och 4 patogener kan t.ex uppkomma om: | ||
| − | + | ||
| − | + | * frågeställningen/anamnestiska uppgifter i en remiss tyder på misstänkt innehåll av organismer i riskklass 3 eller 4 (se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI|Hantering av riskklass 3-patogener]]) | |
| − | + | * mikroorganismen finns som direkt frågeställning i remissen | |
| − | + | * kliniska/ epidemiologiska uppgifter i remissen tyder på misstanke om riskklass 3 eller 4 patogener. (se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI|Hantering av riskklass 3-patogener]]) | |
| − | + | * de påbörjade analyserna ger misstanke om mikroorganismen. | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | + | Provsättning av prov från pinne samt från urinprov innebär liten smittrisk oberoende av förekommande smittämne och kan normalt provsättas på öppen laboratoriebänk. Prover med risk för aerosolbildning, d.v.s. blod, sputum och övriga kroppsvätskor vilka ej tagits som pinnprov i kolat transportmedium, provsätts däremot alltid i säkerhetsbänk klass I eller II. Se också Hantering av riskklass 3-patogener. | |
| + | Tillstånd från arbetsmiljöverket krävs om man vill bekräfta förekomsten av organismer i riskklass 3 eller 4 med t.ex. odling eller genom annat anrikningsförfarande.<br /> | ||
| + | Om man själv inte har tillstånd bör provet därför skickas till Folkhälsomyndigheten eller annat laboratorium som har Arbetsmiljöverkets tillstånd att arbeta med organismen Medicinskt ansvarig läkare ska alltid kontaktas innan provet åtgärdas vidare.<br /> | ||
| − | + | =====Om någon kan ha exponerats för riskklass 3 och 4 agens===== | |
| + | Tag kontakt med närmaste arbetsledare (eller den som arbetsgivaren annars har utsett), enligt de rutiner som skall finnas för oönskade händelser. Vederbörande kontaktar företagshälsovård alternativt annan överenskommen sjukvårdsinstans för bedömning och eventuell profylax till exponerad personal. | ||
| + | Vid misstanke om att en patient (eller personal) har en pågående infektion med en riskklass 4 organism skall [http://www.lio.se/Verksamheter/HMC/Infektionskliniken-i-Ostergotland/Infektionskliniken-Linkoping/Hogisoleringsenheten/ infektionskliniken i Linköping] kontaktas för bedömning av handläggning av patienten. | ||
| − | + | =====Provtransport===== | |
| + | Ifall tillstånd saknas bör samtliga prover i riskklass 3 skickas till [[Särskild laboratoriekapacitet på SMI|Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium]] eller annat laboratorium med arbetsmiljöverkets tillstånd för vidare analys. Prover i riskklass 4 ska alltid skickas till Folkhälsomyndigheten för analys. | ||
| + | Det misstänkta isolatet kan överföras till pinne i transportmedium, vilket utförs i säkerhetsbänk klass I eller II. Instruktioner för hur provet ska förpackas finns i broschyren [http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Packa-provet-ratt/]. Varje arbetsplats har också en auktoriserad transportrådgivare för information hur risklass 3 och 4 prov skickas. Folkhälsomyndigheten kan dessutom kontaktas för ytterligare information. | ||
| + | Regler för provtransport finns föreskrivna [http://www.msb.se/RS/2009/MSBFS_2009-2_ADR-S.pdf MSBFS 2009:2.] Enligt paragraf 2.2.62.1.4 ska alla riskklass 4 och de flesta riskklass 3 smittämnen transporteras som Kategori A.<br /> | ||
| − | [[Kategori: | + | Kontakta alltid mottagande laboratorium innan provet skickas. |
| + | [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | ||
Nuvarande version från 3 januari 2014 kl. 15.50
Artikel publicerad april 2012, ännu ej godkänd genom konsensusförfarande
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener[redigera]
Allmänt[redigera]
Olika mikrobiologiska agens har av Arbetsmiljöverket klassificerats i fyra olika riskklasser (1-4) beroende på allvarlighetsgraden i de sjukdomar de orsakar och vilka smittrisker hantering av dessa medför. Den svenska klassificeringen utgår ifrån ett rådgivande EU-direktiv.
Listor på vilka riskklasser olika agens tillhör:
(Dessa listor baseras helt på AFS 2005:1, vilket också är det enda juridiskt gällande dokumentet för klassificeringen.)
Flera agens i riskklass 3 betecknas med (**). Detta innebär att man normalt inte räknar med luftburen laboratoriesmitta, vilket gör att särskilda regler gäller för dessa.
Läs mer om [1] på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Tillstånd för arbete med riskklass 3 och 4 agens[redigera]
Arbete med riskklass 3 och 4 patogener innebär större risker och kräver en högre skyddsnivå och tillstånd från Arbetsmiljöverket.
När det gäller diagnostisk rutinverksamhet är det dock på förhand svårt att veta om ett prov innehåller patogener i riskklass 3 eller 4. Det behövs därför inga ytterligare tillstånd från Arbetsmiljöverket vid enbart en inledande karaktärisering av ett ursprungligt patientprov t.ex vid:
- rutinodlingar
- PCR-analyser
- kemisk analyser
- utstryk för mikroskopi
- immunanalys (EIA)
- omstick för att skicka prov till annat laboratorium
När ett prov kommer till laboratoriet och skall provsättas ska därför alltid en generell bedömning göras om risken för laboratoriesmitta. Detta innebär att man på laboratoriet bör tillämpa ett säkerhetstänkande beroende på provtyp och frågeställning där det finns en ökad risk för förekomst av riskklass 3 och 4 patogener.
Misstanke om förekomst av riskklass 3 och 4 patogener kan t.ex uppkomma om:
- frågeställningen/anamnestiska uppgifter i en remiss tyder på misstänkt innehåll av organismer i riskklass 3 eller 4 (se Hantering av riskklass 3-patogener)
- mikroorganismen finns som direkt frågeställning i remissen
- kliniska/ epidemiologiska uppgifter i remissen tyder på misstanke om riskklass 3 eller 4 patogener. (se Hantering av riskklass 3-patogener)
- de påbörjade analyserna ger misstanke om mikroorganismen.
Provsättning av prov från pinne samt från urinprov innebär liten smittrisk oberoende av förekommande smittämne och kan normalt provsättas på öppen laboratoriebänk. Prover med risk för aerosolbildning, d.v.s. blod, sputum och övriga kroppsvätskor vilka ej tagits som pinnprov i kolat transportmedium, provsätts däremot alltid i säkerhetsbänk klass I eller II. Se också Hantering av riskklass 3-patogener.
Tillstånd från arbetsmiljöverket krävs om man vill bekräfta förekomsten av organismer i riskklass 3 eller 4 med t.ex. odling eller genom annat anrikningsförfarande.
Om man själv inte har tillstånd bör provet därför skickas till Folkhälsomyndigheten eller annat laboratorium som har Arbetsmiljöverkets tillstånd att arbeta med organismen Medicinskt ansvarig läkare ska alltid kontaktas innan provet åtgärdas vidare.
Om någon kan ha exponerats för riskklass 3 och 4 agens[redigera]
Tag kontakt med närmaste arbetsledare (eller den som arbetsgivaren annars har utsett), enligt de rutiner som skall finnas för oönskade händelser. Vederbörande kontaktar företagshälsovård alternativt annan överenskommen sjukvårdsinstans för bedömning och eventuell profylax till exponerad personal. Vid misstanke om att en patient (eller personal) har en pågående infektion med en riskklass 4 organism skall infektionskliniken i Linköping kontaktas för bedömning av handläggning av patienten.
Provtransport[redigera]
Ifall tillstånd saknas bör samtliga prover i riskklass 3 skickas till Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium eller annat laboratorium med arbetsmiljöverkets tillstånd för vidare analys. Prover i riskklass 4 ska alltid skickas till Folkhälsomyndigheten för analys.
Det misstänkta isolatet kan överföras till pinne i transportmedium, vilket utförs i säkerhetsbänk klass I eller II. Instruktioner för hur provet ska förpackas finns i broschyren [2]. Varje arbetsplats har också en auktoriserad transportrådgivare för information hur risklass 3 och 4 prov skickas. Folkhälsomyndigheten kan dessutom kontaktas för ytterligare information.
Regler för provtransport finns föreskrivna MSBFS 2009:2. Enligt paragraf 2.2.62.1.4 ska alla riskklass 4 och de flesta riskklass 3 smittämnen transporteras som Kategori A.
Kontakta alltid mottagande laboratorium innan provet skickas.