Skillnad mellan versioner av "Fasciolopsis buski"
(Skapade sidan med ' Fasciolopsis buski Smittämne Den vuxna masken kan bli upp till 8 cm lång och 2 cm bred och är den största trematoden som infekterar människa. Masken är oval och täckt m...') |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | '''Huvudartikel, publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.''' | ||
| − | Fasciolopsis buski | + | ''Till innehållsförteckning för [[Referensmetodik: Parasitolgisk diagnostik]].'' |
| − | Smittämne | + | |
| + | ==''Fasciolopsis buski ''== | ||
| + | |||
| + | ===Smittämne=== | ||
Den vuxna masken kan bli upp till 8 cm lång och 2 cm bred och är den största trematoden som infekterar människa. Masken är oval och täckt med tvärgående rader av små taggar (utskott). | Den vuxna masken kan bli upp till 8 cm lång och 2 cm bred och är den största trematoden som infekterar människa. Masken är oval och täckt med tvärgående rader av små taggar (utskott). | ||
| − | Livscykel | + | ===Livscykel=== |
| + | |||
| + | |||
Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, svin eller hund sker vid konsumtion av vattenväxter kontaminerade med metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarierna excysterar i tunntarmen och utvecklingen till könsmogna maskar tar 3-4 månader. De vuxna maskarna kan producera upp till 28 000 ägg per dygn men de lever bara 6-12 månader i människan. Det omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor, där vidare utveckling sker. Larver (cercarier), som lämnar snäckan efter 4-6 veckor, ombildas till metacerkarier på bl.a. ätliga vattenväxter men kan också finnas på vattenytan. | Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, svin eller hund sker vid konsumtion av vattenväxter kontaminerade med metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarierna excysterar i tunntarmen och utvecklingen till könsmogna maskar tar 3-4 månader. De vuxna maskarna kan producera upp till 28 000 ägg per dygn men de lever bara 6-12 månader i människan. Det omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor, där vidare utveckling sker. Larver (cercarier), som lämnar snäckan efter 4-6 veckor, ombildas till metacerkarier på bl.a. ätliga vattenväxter men kan också finnas på vattenytan. | ||
| − | Symtom och klinisk bild | + | ===Symtom och klinisk bild=== |
| + | |||
| + | |||
De kliniska symtomen är relaterade till maskbördan. I de flesta fall är infektionen mild och då oftast asymtomatisk. De vuxna maskarna, som sitter fast på tarmväggen, kan orsaka traumatisk inflammatorisk skada som ofta leder till sår och blödningar och framkallar en massiv slemproduktion. En större maskbörda kan orsaka buksmärtor, illamående och diarré samt eosinofili. | De kliniska symtomen är relaterade till maskbördan. I de flesta fall är infektionen mild och då oftast asymtomatisk. De vuxna maskarna, som sitter fast på tarmväggen, kan orsaka traumatisk inflammatorisk skada som ofta leder till sår och blödningar och framkallar en massiv slemproduktion. En större maskbörda kan orsaka buksmärtor, illamående och diarré samt eosinofili. | ||
| − | Epidemiologi | + | ===Epidemiologi=== |
| − | F. buski återfinns främst i Fjärran Östern såsom Kina, Bangladesh, Taiwan, Malaysia. Hög prevalens av infektion noteras i vissa endemiska områden (57 % i Kina, 60 % i Indien, 50 % i Bangladesh). Användning av feces fån människa eller svin för gödsling är tydlig associerad med endemicitet av infektion. Vanligaste smittvägen är intag av råa vattenplantor, råvatten eller att man på annat sätt kommit i kontakt med kontaminerat vatten. Infektionen förekommer oftast hos barn och maskbörda vid massiv infektion kan överstiga 800 maskar/individ. | + | |
| − | Provtagning och transport | + | |
| − | Provmaterial | + | ''F. buski'' återfinns främst i Fjärran Östern såsom Kina, Bangladesh, Taiwan, Malaysia. Hög prevalens av infektion noteras i vissa endemiska områden (57 % i Kina, 60 % i Indien, 50 % i Bangladesh). Användning av feces fån människa eller svin för gödsling är tydlig associerad med endemicitet av infektion. Vanligaste smittvägen är intag av råa vattenplantor, råvatten eller att man på annat sätt kommit i kontakt med kontaminerat vatten. Infektionen förekommer oftast hos barn och maskbörda vid massiv infektion kan överstiga 800 maskar/individ. |
| + | ===Provtagning och transport=== | ||
| + | ====Provmaterial==== | ||
Fecesprov | Fecesprov | ||
| − | Provtagningsföreskrifter | + | ====Provtagningsföreskrifter==== |
| − | Se provtagningsföreskrifter. | + | Se [[provtagningsföreskrifter]]. |
Provet tas cirka 3 månader efter infektionstillfället. | Provet tas cirka 3 månader efter infektionstillfället. | ||
| − | Förvaring/transport | + | ====Förvaring/transport==== |
Inga speciella krav | Inga speciella krav | ||
| − | Laboratoriediagnostik | + | |
| − | Allmänt | + | ==Laboratoriediagnostik== |
| − | Referensmetodik | + | ===Allmänt=== |
| − | Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration. | + | Laboratoriediagnostik baserar sig på demonstration av parasit-ägg i feces. |
| − | Avläsningskriterier | + | ===Referensmetodik=== |
| + | Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration ([[metodbeskrivning PAR01]]). | ||
| + | ====Avläsningskriterier==== | ||
Äggen är gulbruna, ovala med ett lock (operculum) och mäter 130-140 µm x 80-85 µm. | Äggen är gulbruna, ovala med ett lock (operculum) och mäter 130-140 µm x 80-85 µm. | ||
| − | Förväxlingsorganismer | + | ====Förväxlingsorganismer==== |
| − | Äggen är nästan identiska med Fasciola hepatica- och Echinostoma ilocanum-ägg. | + | Äggen är nästan identiska med ''Fasciola hepatica''- och ''Echinostoma ilocanum''-ägg. |
| − | Kvalitetssäkring | + | ====Kvalitetssäkring==== |
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS. | Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS. | ||
| − | Svarsrutiner | + | ====Svarsrutiner==== |
Ägg av ???? påvisade. | Ägg av ???? påvisade. | ||
Inga parasitologiska fynd | Inga parasitologiska fynd | ||
| − | Labortorierapportering | + | ===Labortorierapportering=== |
| − | Infektioner med Fasciolopsis är inte anmälningspliktiga. | + | Infektioner med ''Fasciolopsis'' är inte anmälningspliktiga. |
| − | Litteraturhänvisningar | + | ==Litteraturhänvisningar== |
| − | + | *Sripa B., Kaewkes S., Intapan P.M., Maleewong W., Brindley P.J. 2010. Food-born trematodiasis in Southeast Asia: epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Advances in Parasitology, vol. 72:305-350. | |
| + | |||
| + | [[Kategori:Parasiter]] | ||
Versionen från 8 september 2011 kl. 13.51
Huvudartikel, publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.
Till innehållsförteckning för Referensmetodik: Parasitolgisk diagnostik.
Fasciolopsis buski
Smittämne
Den vuxna masken kan bli upp till 8 cm lång och 2 cm bred och är den största trematoden som infekterar människa. Masken är oval och täckt med tvärgående rader av små taggar (utskott).
Livscykel
Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, svin eller hund sker vid konsumtion av vattenväxter kontaminerade med metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarierna excysterar i tunntarmen och utvecklingen till könsmogna maskar tar 3-4 månader. De vuxna maskarna kan producera upp till 28 000 ägg per dygn men de lever bara 6-12 månader i människan. Det omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor, där vidare utveckling sker. Larver (cercarier), som lämnar snäckan efter 4-6 veckor, ombildas till metacerkarier på bl.a. ätliga vattenväxter men kan också finnas på vattenytan.
Symtom och klinisk bild
De kliniska symtomen är relaterade till maskbördan. I de flesta fall är infektionen mild och då oftast asymtomatisk. De vuxna maskarna, som sitter fast på tarmväggen, kan orsaka traumatisk inflammatorisk skada som ofta leder till sår och blödningar och framkallar en massiv slemproduktion. En större maskbörda kan orsaka buksmärtor, illamående och diarré samt eosinofili.
Epidemiologi
F. buski återfinns främst i Fjärran Östern såsom Kina, Bangladesh, Taiwan, Malaysia. Hög prevalens av infektion noteras i vissa endemiska områden (57 % i Kina, 60 % i Indien, 50 % i Bangladesh). Användning av feces fån människa eller svin för gödsling är tydlig associerad med endemicitet av infektion. Vanligaste smittvägen är intag av råa vattenplantor, råvatten eller att man på annat sätt kommit i kontakt med kontaminerat vatten. Infektionen förekommer oftast hos barn och maskbörda vid massiv infektion kan överstiga 800 maskar/individ.
Provtagning och transport
Provmaterial
Fecesprov
Provtagningsföreskrifter
Se provtagningsföreskrifter. Provet tas cirka 3 månader efter infektionstillfället.
Förvaring/transport
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Laboratoriediagnostik baserar sig på demonstration av parasit-ägg i feces.
Referensmetodik
Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration (metodbeskrivning PAR01).
Avläsningskriterier
Äggen är gulbruna, ovala med ett lock (operculum) och mäter 130-140 µm x 80-85 µm.
Förväxlingsorganismer
Äggen är nästan identiska med Fasciola hepatica- och Echinostoma ilocanum-ägg.
Kvalitetssäkring
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Svarsrutiner
Ägg av ???? påvisade. Inga parasitologiska fynd
Labortorierapportering
Infektioner med Fasciolopsis är inte anmälningspliktiga.
Litteraturhänvisningar
- Sripa B., Kaewkes S., Intapan P.M., Maleewong W., Brindley P.J. 2010. Food-born trematodiasis in Southeast Asia: epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Advances in Parasitology, vol. 72:305-350.