Skillnad mellan versioner av "Fasciolopsis buski"
Rad 3: | Rad 3: | ||
''Till innehållsförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ''Till innehållsförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ||
− | ==''Fasciolopsis buski ''== | + | ==''Fasciolopsis buski ''== |
===Smittämne=== | ===Smittämne=== | ||
− | Den vuxna masken kan bli upp till 8 cm lång och 2 cm bred och är den största | + | Den vuxna masken kan bli upp till 8 cm lång och 2 cm bred och är den största trematod som infekterar människa. Masken är oval och täckt med tvärgående rader av små taggar (utskott). |
===Livscykel=== | ===Livscykel=== | ||
− | + | Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, svin eller hund sker vid konsumtion av vattenväxter kontaminerade med metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarierna excysterar i tunntarmen och utvecklingen till könsmogna maskar tar 3-4 månader. De vuxna maskarna kan producera upp till 28.000 ägg per dygn och de lever 6-12 månader i människan. Det omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor, där vidare utveckling sker. De larver (cercarier), som lämnar snäckan efter 4-6 veckor, ombildas till metacerkarier och kan fästas till ätliga vattenväxter, men de kan också flyta omkring på vattenytan. | |
− | Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, svin eller hund sker vid konsumtion av vattenväxter kontaminerade med metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarierna excysterar i tunntarmen och utvecklingen till könsmogna maskar tar 3-4 månader. De vuxna maskarna kan producera upp till 28 000 ägg per dygn | + | |
===Symtom och klinisk bild=== | ===Symtom och klinisk bild=== | ||
− | De kliniska symtomen är relaterade till maskbördan. I de flesta fall är infektionen mild och då oftast asymtomatisk. De vuxna maskarna, som sitter fast på tarmväggen, kan orsaka traumatisk inflammatorisk skada som ofta leder till sår och blödningar och framkallar en massiv slemproduktion. En | + | De kliniska symtomen är relaterade till maskbördan. I de flesta fall är infektionen mild och då oftast asymtomatisk. De vuxna maskarna, som sitter fast på tarmväggen, kan orsaka traumatisk inflammatorisk skada som ofta leder till sår och blödningar och framkallar en massiv slemproduktion. En stor maskbörda kan orsaka buksmärtor, illamående och diarré samt eosinofili. |
+ | |||
===Epidemiologi=== | ===Epidemiologi=== | ||
− | ''F. buski'' återfinns främst i Fjärran Östern såsom Kina, Bangladesh, Taiwan | + | ''F. buski'' återfinns främst i länder i Fjärran Östern såsom Kina, Bangladesh, Taiwan och Malaysia. Hög prevalens av infektion noteras i vissa endemiska områden (57 % i Kina, 60 % i Indien, 50 % i Bangladesh). Användning av feces från människa eller svin för gödsling är tydligt associerad med förekomst av infektion. Vanligaste smittvägen är konsumtion av råa vattenväxter eller kontaminerat vatten. Infektionen förekommer oftast hos barn och maskbördan vid massiv infektion kan överstiga 800 maskar per individ. |
+ | |||
===Provtagning och transport=== | ===Provtagning och transport=== | ||
− | ====Provmaterial==== | + | ====Provmaterial==== |
− | Fecesprov | + | Fecesprov |
====Provtagningsföreskrifter==== | ====Provtagningsföreskrifter==== | ||
Se [[provtagningsföreskrifter]]. | Se [[provtagningsföreskrifter]]. | ||
Rad 30: | Rad 32: | ||
==Laboratoriediagnostik== | ==Laboratoriediagnostik== | ||
===Allmänt=== | ===Allmänt=== | ||
− | + | Laboratoriediagnostiken baserar sig på påvisning av parasit-ägg i feces. | |
===Referensmetodik=== | ===Referensmetodik=== | ||
− | Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration ([[metodbeskrivning PAR01]]). | + | Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration ([[metodbeskrivning PAR01]]). |
====Avläsningskriterier==== | ====Avläsningskriterier==== | ||
− | Äggen är gulbruna, ovala med ett lock (operculum) och mäter 130-140 µm x 80-85 µm. | + | Äggen är gulbruna, ovala med ett lock (operculum) och mäter 130-140 µm x 80-85 µm. |
====Förväxlingsorganismer==== | ====Förväxlingsorganismer==== | ||
Äggen är nästan identiska med ''Fasciola hepatica''- och ''Echinostoma ilocanum''-ägg. | Äggen är nästan identiska med ''Fasciola hepatica''- och ''Echinostoma ilocanum''-ägg. | ||
Rad 42: | Rad 44: | ||
====Svarsrutiner==== | ====Svarsrutiner==== | ||
Ägg av ???? påvisade. | Ägg av ???? påvisade. | ||
− | Inga parasitologiska fynd | + | Inga parasitologiska fynd |
− | === | + | ===Laboratorierapportering=== |
Infektioner med ''Fasciolopsis'' är inte anmälningspliktiga. | Infektioner med ''Fasciolopsis'' är inte anmälningspliktiga. | ||
==Litteraturhänvisningar== | ==Litteraturhänvisningar== | ||
− | *Sripa B | + | *Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-borne trematodiases in Southeast Asia epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010;72:305-50. |
+ | |||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] |
Versionen från 23 januari 2012 kl. 14.55
Huvudartikel, publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.
Till innehållsförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.
Fasciolopsis buski
Smittämne
Den vuxna masken kan bli upp till 8 cm lång och 2 cm bred och är den största trematod som infekterar människa. Masken är oval och täckt med tvärgående rader av små taggar (utskott).
Livscykel
Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, svin eller hund sker vid konsumtion av vattenväxter kontaminerade med metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarierna excysterar i tunntarmen och utvecklingen till könsmogna maskar tar 3-4 månader. De vuxna maskarna kan producera upp till 28.000 ägg per dygn och de lever 6-12 månader i människan. Det omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor, där vidare utveckling sker. De larver (cercarier), som lämnar snäckan efter 4-6 veckor, ombildas till metacerkarier och kan fästas till ätliga vattenväxter, men de kan också flyta omkring på vattenytan.
Symtom och klinisk bild
De kliniska symtomen är relaterade till maskbördan. I de flesta fall är infektionen mild och då oftast asymtomatisk. De vuxna maskarna, som sitter fast på tarmväggen, kan orsaka traumatisk inflammatorisk skada som ofta leder till sår och blödningar och framkallar en massiv slemproduktion. En stor maskbörda kan orsaka buksmärtor, illamående och diarré samt eosinofili.
Epidemiologi
F. buski återfinns främst i länder i Fjärran Östern såsom Kina, Bangladesh, Taiwan och Malaysia. Hög prevalens av infektion noteras i vissa endemiska områden (57 % i Kina, 60 % i Indien, 50 % i Bangladesh). Användning av feces från människa eller svin för gödsling är tydligt associerad med förekomst av infektion. Vanligaste smittvägen är konsumtion av råa vattenväxter eller kontaminerat vatten. Infektionen förekommer oftast hos barn och maskbördan vid massiv infektion kan överstiga 800 maskar per individ.
Provtagning och transport
Provmaterial
Fecesprov
Provtagningsföreskrifter
Se provtagningsföreskrifter. Provet tas cirka 3 månader efter infektionstillfället.
Förvaring/transport
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Laboratoriediagnostiken baserar sig på påvisning av parasit-ägg i feces.
Referensmetodik
Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration (metodbeskrivning PAR01).
Avläsningskriterier
Äggen är gulbruna, ovala med ett lock (operculum) och mäter 130-140 µm x 80-85 µm.
Förväxlingsorganismer
Äggen är nästan identiska med Fasciola hepatica- och Echinostoma ilocanum-ägg.
Kvalitetssäkring
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Svarsrutiner
Ägg av ???? påvisade. Inga parasitologiska fynd
Laboratorierapportering
Infektioner med Fasciolopsis är inte anmälningspliktiga.
Litteraturhänvisningar
- Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-borne trematodiases in Southeast Asia epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010;72:305-50.