Echinostoma ilocanum

Huvudartikel, publicerad september 2011. Textan är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.

Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.

Echinostoma ilocanum

Smittämne

Echinostoma ilocanum är den vanligaste av de Echinostoma-arter som kan infektera människa. Masken är liten (cirka centimeter lång) och orsakar tarminfektioner hos fåglar, däggdjur och människa.

Livscykel

Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, sker vid konsumtion av sniglar, musslor, fiskar eller groddjur som bär på metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarier excysterar i tunntarmen och utvecklas till könsmogna äggproducerande maskar. De omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor (1:a mellanvärd) där vidare utveckling till larver (cerkarier) sker. Dessa lämnar snäckan, invaderar den 2:a mellanvärden som kan vara samma snäckart alternativt andra slags snäckor, groddjur eller fiskar och encysterar i muskulaturen till metacerkarier.

Symtom och klinisk bild

Echinostomer karakteriseras av låg patogenicitet hos människor. Symtomen utvecklas inte till den kliniska bilden som ses vid alvarliga infektioner med F. buski. De flesta infektioner med lågt antal maskar förblir asymtomatiska; svårare infektioner kan ge diarré, magsmärta, eosinofili. Inflammation och sårbildning kan ses i tarmvägg där maskarna sitter vidhäftade djupt ner mellan villi.

Epidemiologi

Echinostoma återfinns främst i Fjärran Östern (Korea, Indonesien, Thailand, Taiwan, Malaysia). Varierande prevalens av infektion (1-50%) noteras i endemiska områden. Vanligaste smittvägen är intag av råa sniglar, grodor eller fiskar.

Provtagning och transport

Provmaterial

Fecesprov

Provtagningföreskrifter

Se provtagningsföreskrifter

Förvaring/transport

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik

Allmänt

Infektionen diagnosticeras genom påvisning av ägg i feces. Ägg från Echinostoma, Fasciola hepatica och Fasciolopsis buski är identiska. Differentiering av de tre parasiterna görs genom observation av morfologiska skillnader mellan vuxna maskar.

Referensmetodik

Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration (metodbeskrivning PAR01).

Avläsningskriterier

Äggen är gulbruna, oval med ett lock (operculum) och mäter 80-140 x 58-90 µm.

Förväxlingsparasiter

Äggen av Fasciola hepatica, Fasciolopsis buski och Echinostoma är oskiljbara.

Kvalitetssäkring

Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.?

Svarsrutiner

Ägg av ???? påvisade. Inga parasitologiska fynd

Labortorierapportering

Infektion med Echinostoma är inte anmälningaspliktig.

Litteraturhänvisningar

• Sripa B., Kaewkes S., Intapan P.M., Maleewong W., Brindley P.J. 2010. Food-born trematodiasis in Southeast Asia: epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Advances in Parasitology, vol. 72:305-350.