Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005
och
Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener
Allmänt
Handhavande av kliniska prover kan innebära risk för infektion. Redan vid provtagningen kan risk för smittspridning förekomma. (Vid t.ex. blödarfebrar är risken stor, se avsnitt Riskklass 4). När provet kommer till laboratoriet och skall provsättas görs en generell bedömning om risken för laboratoriesmitta. Detta innebär att man på laboratoriet tillämpar olika säkerhetstänkande beroende på provtyp och frågeställning. När det gäller diagnostikverksamhet är det svårt att veta om patientprovet innehåller organismer i riskklass 3 (inklusive de som betecknas med (**), vilket innebär att man normalt inte räknar med luftburen laboratoriesmitta) eller riskklass 4.
När krävs tillstånd för verksamheten
Tillstånd krävs om frågeställningen/anamnestiska uppgifter i en remiss tyder på misstänkt innehåll av organismer i riskklass 3 (inklusive **) eller 4, eller om det under analysens gång uppträder sådan misstanke, som man vill bekräfta med t.ex. odling eller genom annat anrikningsförfarande.
Tabell riskklass 3 och 4 organismer
Tillstånd behövs inte alltid
- vid hantering av material som kan innehålla organismer i riskklass 3. Exempelvis behövs inte tillstånd för diagnostikverksamhet där enbart det ursprungliga patientprovet hanteras, t.ex.
- för kemisk analys,
- utstryk för mikroskopi,
- immunanalys (EIA) eller
- omstick för att skicka som diagnostiskt prov till annat laboratorium för typning.
- samt
- prov som kan innehålla biologiska agens i riskklass 3 vilka inte odlas/anrikas avsiktligt eller vid rutinodling.
Observera att Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller oavsett om det är tillståndskrav eller inte och att skyddsåtgärderrna skall anpassas till risken med de smittämnen som kan förekomma och den möjliga exponeringen för dessa.
Se även Arbetsmiljöverkets hemsida: [1]
Provsättning på laboratoriet
Provsättning av prov från pinne samt urinprov innebär liten smittrisk oberoende av förekommande smittämne och kan normalt provsättas på öppen laboratoriebänk. Prover med risk för aerosolbildning d.v.s. blod, sputum övriga kroppsvätskor vilka ej tagits som pinnprov i kolat transportmedium, provsätts i säkerhetsbänk klass I eller II. Se också Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI.
Omhändertagande av prov/ beredningsresultat/ exponerad personal
- Om mikroorganismen finns som frågeställning- skicka provet till laboratorium som har Arbetsmiljöverkets tillstånd att arbeta med organismen (om man inte själv har tillstånd).
- Om kliniska/ epidemiologiska uppgifter finns enligt tabell- (se Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI) kontakta medicinskt ansvarig läkare innan provet åtgärdas.
- Om fynd på laboratoriet ger misstanke om mikroorganismen – kontakta medicinskt ansvarig läkare innan provet/ beredningsresultatet åtgärdas vidare.
- Det misstänkta isolatet kan överföras till pinne i transportmedium, vilket utförs i säkerhetsbänk klass I eller II för vidare befordran till aktuellt säkerhetslaboratorium, se avsnittet Provtransport nedan.
- Kontakta också mottagande laboratorium innan provet skickas.
Om någon kan ha exponerats
Tag kontakt med närmaste arbetsledare eller den som arbetsgivaren annars har utsett, enligt de rutiner som skall finnas för oönskade händelser. Denne kontaktar företagshälsovård alternativt annan överenskommen sjukvårdsinstans för bedömning och eventuell profylax till exponerad personal.
Riskklass 4
Vid misstanke om att en patient har en infektion med en riskklass 4 organism (Lassafebervirus, Guanaritovirus, Juninvirus, Sabiavirus, Machupovirus, Crimean-Congo haemorrhagic fever, Ebolavirus, Marburgvirus, Variola (major minor) virus, Whitepox virus ("Variola virus")) skall både infektionskliniken i Linköping och SMI kontaktas för bedömning av handläggning av patienten och för hur transport av prov för mikrobiologisk analys till SMI skall ske.
Provtransport
För provtransport gäller att prov som misstänks innehålla smittämnen i riskklass 4 och vissa smittämnen i riskklass 3 måste skickas som smittförande ämne klass 6.2 enligt reglerna om transport av farligt gods. Övrigt skickas som diagnostiskt prov. (se SMIs hemsida: www.smittskyddsinstitutet.se) [2])
1) Virus och parasiter
Ett stort antal virus och vissa parasiter tillhör riskklass 3 (inklusive de som betecknas med **), men tillväxer eller anrikas inte vid ordinärt bakteriologiskt arbete. Om ett prov misstänks innehålla ett sådant virus och virusodling inte utförs behöver man inte tillstånd för att hantera provet. Detsamma gäller för parasitprover. Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller dock i övrigt, inklusive krav på skyddsåtgärder.
(För en lista med klassificerade virus och parasiter se Arbetsmiljöverkets hemsida: [3]