Clonorchis sinensis
Huvudartikel publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.
Till innehållsförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.
Clonorchis (Opisthorchis) sinensis (kinesisk eller orientalisk leverflundra)
Smittämne
Den vuxna leverflundran Clonorchis (Opisthorchis) sinensis mäter 11 - 20 mm x 3 - 4,5 mm, men kan variera i storlek beroende på infektionsdos och diameter på gallgångarna där den lever.
Livscykel
Den definitiva värden, (människa, hund eller katt) infekteras genom konsumtion av rå eller halvrå fisk som innehåller metacerkarier. Dessa utvecklas i tarmen och vandrar till gallgångarna. De vuxna maskarna fäster med sugskålar på gallgångsepitelet. Efter 3 till 4 veckor är masken könsmogen. Den kan leva över 20 år men vanligtvis cirka 10 år. En enda mask kan producera mellan 1000 till 4000 ägg per dygn. Äggen utsöndras med feces. Om de hamnar i sötvatten kan de tas upp av vissa snäckarter (1:a mellanvärden) där de kläcks i tarmkanalen. Efter 4 till 5 veckor utsöndrar de vattenlevande snäckorna massor av rörliga cercarier, som vanligtvis söker sig en sötvattenfisk (2:a mellanvärden) där de encysterar under skinnet eller i muskulaturen. Dessa så kallade metacerkarier är invasiva för den definitiva värden. De är ovala, ca 120 x 140 µm och hundratusentals kan förekomma i en enda fisk.
Symtom och klinisk bild
De kliniska manifestationerna vid Clornorchis-infektion tycks vara relaterade till infektionsdos. Personer som är infekterade med ett litet antal maskar har vanligtvis inga (ca 70 %) eller få kliniska symtom (bukbesvär, diarré eller illamående). Cirka 10-40 % utvecklar eosinofili och intermittent gulsot. Hos personer med moderat mängd maskar kan dessutom feber/frossa, viktminskning och trötthet förekomma. Vid massiv infektion (1000 till 25000 maskar) kan även akut smärta under höger arkus uppträda. Vid kronisk infektion kan förträngningar i gallgångarna leda till allvarliga akuta kliniska symtom med dödlig utgång. Stenar i gallgångarna är också mycket vanligt förekommande.
Epidemiologi
Globalt beräknas omkring 35 miljoner människor vara infekterade, varav ca 15 miljoner i Kina. Sjukdomen är också vanlig i Nordkorea, Ryssland (Sibirien), Indien, Taiwan och Vietnam. Hundar, katter och andra fisk-ätande däggdjur är reservoarer för masken. Infektion hos människa är associerad med konsumtion av rå, torkad eller rökt sötvattenfisk. Enligt WHO finns betydande epidemiologiska, experimentella och histopatologiska belägg för ett samband mellan Clonorchis-infektion och malignt kolangiokarcinom.
Provtagning och transport
Provmaterial
Feces, galla
Provtagningsföreskrifter
Förvaring/transport
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Diagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Känsligheten vid koncentrationsmetoder är ofta otillräcklig och upprepad provtagning rekommenderas. Definitiv diagnos och artbestämning är dock inte möjlig med mikroskopi av ägg, utan kräver molekylära metoder eller undersökning av fullvuxna maskar.
Referensmetod
Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/ethylacetatkoncentrering (metodbeskrivning PAR01).
Avläsningskriterier
Äggen är små, gulbruna och mäter 27 - 35 µm x 12 - 20 µm, samt har ett lock (operculum) i ena änden och en liten knopp i den andra.
Förväxlingsparasiter
Att morfologiskt skilja Clonorchis-ägg från andra små flundreägg (exempelvis Opisthorchis, Heterophyes och Metagonimus) kan vara mycket svårt. Flera av dessa har dessutom samma geografiska utbredning.
Kvalitetssäkring
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Svarsrutiner
Inga maskägg påvisade
Ägg av Opisthorchis/Clonorchis påvisade
Alternativa metoder
Påvisning av antikroppar eller av parasit-DNA i feces har prövats men är inte tillräckligt utvärderad för diagnostiskt bruk.
Labortorierapportering
Infektioner med Clonorchis är inte anmälningspliktiga.
Litteraturhänvisningar
- Lun, Z-R., Gasser, R.B., Lai, D-H., Zhu X-Q., Yu X-B. and Fang Y-Y. Clornorchiasis: a key foodborne zoonosis in China. Lancet Infec Dis. 2005;5:31-41.
- Sripa B., Kaewkes S., Intapan P.M., Maleewong W., Brindley P.J. Food-born trematodiasis in Southeast Asia: epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Advances in Parasitology. 2010;72:305-350.
- Vang Johansen M., Sithithaworn P., Berquist R., Utzingen J. Towards improved diagnosis of zoonotic trematode infections in Southeast Asia. Advances in Parasitology. 2010;73:171-195.