Blastocystis spp.

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Huvudartikel, reviderad mars 2012.


Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik ochTarminfektioner


Blastocystis spp.

Smittämne

Blastocystis hominis beskrevs redan i början av 1900-talet och betraktades först som en svamp och sedan som en protozo, men är numera genom genetiska studier placerad bland stramenopiler, en stor grupp eukaryoter – de flesta alger. Ett flertal genetiska subtyper av Blastocystis finns beskrivna, och då flera av dem har påvisats hos både människor och djur, har man alltmer frångått beteckningen Blastocystis hominis till förmån för Blastocystis spp.

Livscykel

Blastocystis-livscykel innefattar en cystform (morfologiskt svårbestämd) samt olika vakuoliserade och granulära former. Intagna cystor antas excystera under inverkan av magsaft och enzymer på liknande sätt som Giardia -cystor. Smittovägen har inte kunnat bevisas experimentellt men Blastocystis överförs troligen den fecala-orala vägen, via infekterade människor och djur.

Symtom och klinisk bild

Huruvida denna organism orsakar symtom eller inte är en kontroversiell fråga. Studier har visat att den är lika vanlig i friska kontrollgrupper som bland personer med gastointestinala besvär. Förslagsvis orsakar Blastocystis symtom endast under vissa omständigheter, och en förklaring kan vara att somliga subtyper är mera associerade med symtom än andra. Biopsier visar att Blastocystis vanligen inte invaderar tarmslemhinnan, men att ödem och inflammation av slemhinnan kan förekomma.

Epidemiologi

Blastocystis är en allmänt förekommande organism världen över, så även i Sverige där den är ett vanligt fynd både hos barn och vuxna.

Provtagning och transport

Provmaterial

Fecesprov

Provtagningsföreskrifter

Se provtagningsföreskrifter

Förvaring/transport

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik

Foto: Marianne Lebbad, Smittskyddsinstitutet

Allmänt

Blastocystis-infektion diagnostiseras enklast genom mikroskopisk påvisning av organismen. För rutindiagnostik används mikroskopi av jodfärgat preparat efter formalin/etylacetat-koncentrering. Denna metod är dock inte optimal för att påvisa förekomst av Blastocystis, då organismerna koncentreras dåligt och i vissa fall kan man se betydligt färre Blastocystis efter koncentrering än före.

Referensmetodik

Som referensmetod rekommenderas mikroskopering av SAF-fixerad filtrerad feces i kombination med permanentfärgat utstryk (PAR 03). På detta sätt erhålls hög känslighet samtidigt som de morfologiska detaljerna och därmed de olika formerna av Blastocystis kan studeras. För bildmaterial se: [[1]]

Morfologiska kriterier

Morfologin är mycket varierande och flera olika former av Blastocystis finns beskrivna – alltifrån amöboid form till cystform. Diagnostiken grundar sig dock vanligtvis på den runda vakuoliserade formen. Den varierar kraftigt i storlek, från 6 till 40 µm, och uppfylls till stor del av en "central body" (vakuolliknande) samt har en eller flera perifera kärnor. Den stora variationen, både vad det gäller morfologi och storlek, innebär att Blastocystis många gånger förbises vid mikroskopisk bedömning.

Kvalitetskontroll

Blastocystis spp. ingår i UK-NEQAS feces-utskick.

Svarsrutiner

Blastocystis spp. påvisade/ej påvisade. Positivt svar kompletteras med följande kommentar: Har i vissa fall associerats med gastrointestinala besvär, men dess patogena betydelse är ej fastställd.

Övriga diagnostiska metoder

  • Odling

Odling av Blastocystis har hög känslighet och används vid vissa laboratorier för primärdiagnostik.

  • PCR/subtypning

PCR-metodik används både för primärdiagnostik och för bestämning av Blastocystis subtyper.

Laboratorierapport

Blastocystis spp. är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar

  • Tan KS, Mirza H, Teo JD, Wu B, Macary PA. Current Views on the Clinical Relevance of Blastocystis spp. Curr Infect Dis Rep. 2010 Jan;12(1):28-35.
  • Stensvold CR, Nielsen HV, Mølbak K, Smith HV. Pursuing the clinical significance of Blastocystis – diagnostic limitations. Trends Parasitol. 2009 Jan;25(1):23-9. Epub 2008 Nov 13. Review.
  • Stensvold CR, Christiansen DB, Olsen KE, Nielsen HV. Blastocystis sp. subtype 4 is common in Danish Blastocystis-positive patients presenting with acute diarrhea. Am J Trop Med Hyg. 2011 Jun;84(6):883-5.