Diagnostik av vissa sällan förekommande krävande gramnegativa stavar

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Text publicerad juli 2012.

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ

Diagnostik av vissa sällan förekommande gramnegativa stavar

Smittämnen

  • Genus Capnocytophaga består av nio arter fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen Flavobacteriaceae. Bland arter som associerats med infektioner hos människa hör främst C. canimorsus (tidigare DF-2) och C. cynodegmi. Capnocytophaga ochracea förekommer i munhålan hos människa.
  • Cardiobacterium hominis är fakultativt anaeroba orörliga gramnegativa stavar i luftvägarnas normalflora.
  • Genus Chromobacterium inom familjen Neisseriaceae förekommer med flera arter av fakultativt anaeroba, rörliga stavar av vilka endast C. violaceum hittills med säkerhet associerats med infektioner hos människa.
  • Genus Dysgonomonas med fyra beskrivna arter är fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen Porphyrimonadaceae.
  • Eikenella corrodens är enda art inom genus Eikenella inom familjen Neisseriaceae. Bakterien är en fakultativt anaerob, orörlig gramnegativ stav i normalfloran i munhåla, tarm och urogenitalia.
  • Genus Kingella inom familjen Neisseriaceae består av de fakultativt anaeroba, orörliga arterna K. kingae, K. denitrificans, K. oralis och K. potus.
  • Genus Simonsiella tillhör familjen Neisseriaceae och består av flera arter obligat aeroba arter som kan varar rörliga. Endast S. muelleri har isolerats från människa.
  • Genus Sutonella med arterna S. indologenes, tidigare Kingella indologenes och S. ornithocola är fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen Cardiobacteriaceae.

Patogenes

De flesta bakterierna inom denna grupp förekommer i övre luftvägsflora hos människa och djur, vissa arter som exempelvis Eikenella också mag-tarmkanalen. Chromobacterium beskrivs som enda art bland de här presenterade som en omgivningsbakterie. Bakterierna i gruppen kan orsaka infektioner i flera organsystem hos människa, och riskfaktorer som immunsuppression eller leverscirrhos ökar risken för endogen infektion. Capnocytophaga species koloniserar munhålan hos cirka 25 -100 % av hundar, och humana infektioner associeras oftast med hund-eller kattbett. C. canimorsus motstår fagocytos och hindrar produktion av cytokiner. Chromobacterium förekommer i tropiska/subtropiska klimat runt hela jorden och orsakar infektioner vanligen via hud, även om oralt intag också har rapporterats. Bland beskrivna virulensfaktorer märks adhesin, invasin och cytolytiska proteiner. Riskfaktorer för infektioner med Eikenella är dentala manipulationer och intravenöst drogmissbruk. Virulensfaktorer hos Kingella kingae är så kallat RTX-toxin och pili. Invasiva infektioner orsakade av K. kingae börjar med asymtomatisk kolonisering av munhålan och studier har visat att mer än 70 % av småbarn är koloniserade periodvis.

Klinik

  • Capnocytophaga spp är associerade med septikemi och endogena infektioner som endokardit, endometrit, osteomyelit, mjukdelsinfektioner. Särskilt Capnocytophaga canimorsus kan efter hundbett orsaka sårinfektion, sepsis, meningit och i enstaka fall endokardit. Hos spenlektomerade eller alkoholiserade individer kan sjukdomen ha att allvarligt förlopp med dålig prognos. C. cynodegmi isoleras mer sällan från lokala eller spridda infektioner. C. ochracea har förknippats med periodontit.
  • Cardiobacterium hominis, enda beskrivna sjukdomstillstånd är endokardit (med eller utan skada på hjärtklaffar, så kallad HACEK-endokardit).
  • Chromobacterium violaceum är associerad med lokala sårinfektioner från vilka septikemi med multipla organabscesser kan utgå. Komplikationer med hög mortalitet är associerade till neutrofil dysfunktion (kronisk granulomatös sjukdom)
  • Dysgonomonas har associerats med diarré och enstaka fall av septikemi hos patienter med maligniteter. Kan feldiagnosticeras som en X-faktor-beroende Haemophilus species
  • Eikenella corrodens kan isoleras vid peridontit, och förekommer som etiologiskt agens vid infektioner i nedre luftvägar, pleura, buk, leder, ben, sår (exempelvis efter bett från människa) och sällan gangrenös stomatit (noma). Endokardit av monomikrobiell HACEK-typ kan orsakas av Eikenella.
  • Kingella-infektioner drabbar i första hand ben och leder hos barn under 4 års ålder och är i den åldrsgruppen vanligaste orsak till sådana infektioner. Infektionerna kan utgå från stomatiter eller ÖLI. Hos vuxna kan Kingella-infektion yttra sig som HACEK-endokardit. Såväl K. kingae som K. denitrificans har isolerats vid endokardit.
  • Simonsiella har inte med säkerhet associerats med humana infektioner.
  • Sutonella-infektioner hos människa tycks vara ovanliga, men bakterien har isolerats från patienter med endokardit och ögoninfektioner.

Provtagning och transport

Provtagningen görs enligt angivna principer för respektive provtyp.

Laboratoriediagnostik

Referensmetodik

Särskild referensmetodik för isolering och identifiering av gruppens bakterier kan inte anges. För blododlingsflaskor gäller att såväl aeroba som anaeroba flaskor bör inkuberas upp till 10 dygn. Förlängd inkubering kan också vara aktuell för fasta substrat.

Isolering

  • Capnocytophaga isoleras vanligen från blododlingar. På fasta medier krävs inkubering i 5-10 % CO2. Bakterierna växer långsamt på vanlig blodagar, varför förlängd inkubering upp till 4 dygn rekommenderas. Med dubbel mängd hästblod (anrikad blodagar 10 %) kan växt av bakterierna gynnas. Thayer-Martin-agar kan användas för selektiv isolering av Capnocytophaga. Det rekommenderas att subkultivera även negativa blododlingsflaskor på 10 % hästblodagar om särskild misstanke om Capnocytophaga föreligger. På blodagar blir kolonierna kupiga eller platta, något gulaktiga, upp till 4 mm i diameter. De tenderar att sitta fast i agarn.
  • Cardiobacterium hominis växer på vanlig hästblodagar i 5-10 % CO2 med millimeterstora opaka glansiga kolonier som äter sig ner i agarn.
    Mörkvioletta kolonier av Chromobacterium violaceum på blodagar. Bild: CDC via Wikimedia Commons
  • Chromobacterium violaceum växer på de flesta medier i aerob inkubering. Kolonierna är någon till några få millimeter i diameter, har en karakteristisk mandeldoft och är beta-hemolyserande. De växer med metallglänsande kolonier oftast med ett mörkviolett pigment (violacein) som gör bakterierna lättidentifierade.
  • Dysgonomonas har isolerats från feces på selektivt medium med cefoperazon, vankomycin och amfotericin B. Kolonierna, 1-2 mm i diameter, avger en jordgubbslik arom.
  • Eikenella corrodens växer på fasta rutinmedier i 5-10 % CO2. Växer bäst i närvaro av hemin (X-faktor) på exempelvis hematinagar. Klindamycin har med framgång använts som selektiv tillsats. Kolonierna är 1-2 mm i diameter som kan adherera till agarn och få en gulaktig färgton efter några dagars inkubering.
  • Kingella växer på blodagar i 5-10 % CO2. Kingella kingae uppvisar en zon av hemolys kring kolonierna som är 1-2 mm i diameter, glansiga med en central papill. K. denitrificans kan misstas för gonokocker på Thayer-Martin-agar.
  • Simonsiella är betahemolytisk och växer enligt ASM-manualen med blekgula kolonier.
  • Sutonella växer på blodagar och kan äta sig ned i agarn.

Identifiering och minimikriterier

Se Nonfermentativa-, långsamväxande-, och övriga gramnegativa stavar-diagnostiska minimikriterier


och


Maldi-Tof-artikeln

Epidemiologisk typning

Görs ej

Kvalitetskontroll

  • Referensstammar
    • Capnocytophaga canimorsus CCUG 125 69
    • Kingella kingae CCUG 352
    • Cardiobacterium hominis CCUG 61336
    • Eikenella corrodens CCUG 44550
    • Chromobacterium violaceum CCUG 37577
    • Dysgonomonas mossii CCUG 46194
    • Simonsiella muelleri CCUG 30554
    • Sutonella kan inte anges

Svarsrutiner

Isolat från normalt sterila lokaler identifieras och svaras ut.

Eftersom dessa bakterier kan återfinnas i normalfloran svaras de i övriga fall ut enbart om de återfinns i renkultur eller som dominerande växt.

Laboratorierapportering

Bakterier inom gruppen är inte anmälningspliktiga.

Referensfunktioner

Ej utsedda

Författare och faktagranskare

  • Sammanställd av Magnus Thore, överläkare, SMI
  • Faktagranskad av Anders Nyberg, överläkare, Avd för klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset Sundsvall/Härnösand

REFERENSER

  • Zbinden, R. , Graevenitz, A. v. Actinobacillus, Capnocytophaga, Eikenella, Kingella, Pasteurella, and other fastidious or rarely encountered gram-negative rods. In Manual Clin Microbiol, ASM. 10th edition 2011. Chapter 33.
  • Blanche, P., et al. Capnocytophaga canimorsus in the oral flora of dogs and cats. J Infect 1998;36:134 Sirinavin, S., et al. Invasive Chromobacterium violaceum infection in children: case report and review. Pediatr Infect Dis J 2005;24:559-561
  • Chometon, S., et al. Specific real-time polymerase reaction places Kingella kingae as the most common cause of osteoarticular infections in young children. Pediatr Infect Dis J 2007;26:377-381
  • Dusch, H., et al. Growth differences of Capnocytophaga canimorsus strains and some other fastidious organisms on various Columbia-based blood agar media. Zentralbl Bakteriol 1995;282:362-366.
Hämtad från "http://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Diagnostik_av_vissa_sällan_förekommande_krävande_gramnegativa_stavar&oldid=13470"