Dicrocoelium dendriticum

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Huvudartikel, publicerad september 2011.


Till innehållsförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.


Dicrocoelium dendriticum (liten leverflundra)

Smittämnet

Dicrocoelium dendriticum-infektion är vanligt förekommande hos gräsätande djur, t.ex. kor och får. En vuxen mask är lancettformad och mäter 5 – 15 x 1,5 – 2,5 mm.

Livscykel

Parasiten behöver två mellanvärdar, snigel (landlevande snäcka) och myra, för att fullborda livscykeln. Snigeln äter t.ex. kospillning som innehåller parasit-ägg. Äggen kläcks i snigeln och de frisläppta larverna borrar sig igenom tarmen och etablerar sig i tarmkanalen där de vidareutvecklas. Snigeln kapslar in detta larvstadium i slem som utsöndras via andningsporen. När den andra mellanvärden – myran – äter från dessa slembollar och får i sig parasiter kommer dessa att så småningom påverka myrans nervsystem och beteende. Infekterade myror klättrar nattetid upp på grässtrån där de kan ätas av betande boskap. I boskapen utvecklas parasiterna till vuxna, äggproducerande maskar. De lever i gallgångarna. I mycket sällsynta fall kan även människor bli smittade genom att få i sig infekterade myror via kontaminerad frukt eller grönsaker.

Symtom och klinisk bild

De få styrkta fallen har haft milda hepatitsymtom och varierande gastrointestinala besvär.

Epidemiologi

D. dendriticum är en kosmopolitisk parasit och lever i gallgångarna hos betande djur. Maskens ovanliga livscykel med myror som mellanvärd gör att humana infektioner är mycket sällsynta.

Provtagning och transport

Provmaterial

Fecesprov tas efter en veckas leverfri diet före provtagning.

Provtagningsföreskrifter

Se provtagningsföreskrifter

Förvaring/transport

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik

D. dendriticum-ägg. Foto: CDC via Wikimedia Commons

Allmänt

Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. I de allra flesta fall då D. dendriticum-ägg påvisas i feces rör det sig om en ”falsk” infektion (spurious infection) efter intag av infekterad lever. Därför måste patienten ha en veckas leverfri diet före provtagning.

Referensmetod

Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering (PAR 01).

Avläsningskriterier

Äggen är små, mörkbruna och har ett tjockt skal. De mäter 38 - 45 µm x 22 - 30 µm, samt har ett lock (operculum) i ena änden.

Kvalitetssäkring

Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.

Svarsrutiner

Inga maskägg påvisade/Ägg av Dicrocoelium dendriticum påvisade.

Utsvar innehållande fynd av Dicrocoelium dendriticum-ägg skall åtföljas av kommentar om att det troligen rör sig om en ”falsk infektion” och att upprepad provtagning efter en veckas leverfri diet rekommenderas.

Laboratorierapportering

Infektioner med D. dendriticum är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar

  • Cabeza-Barrera I, Cabezas-Fernández T, Salas Coronas J, Vázquez Villegas J,Cobo F. Dicrocoelium dendriticum: an emerging spurious infection in a geographic area with a high level of immigration. Ann Trop Med Parasitol. 2011;105(5):403-6.
  • Drabick JJ, Egan JE, Brown SL, Vick RG, Sandman BM, Neafie RC. Dicroceliasis (lancet fluke disease) in an HIV seropositive man. JAMA 1988; 259(4):567-8.
  • Otranto D, Traversa D. A review of dicrocoeliosis of ruminants including recent advances in the diagnosis and treatment. Vet Parasitol. 2002;107(4):317-35.