Förord, molekylärbiologisk diagnostik

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 24 augusti 2010 kl. 16.25 av Magnus Thore (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Molekylärbiologisk diagnostik


Förord[redigera]

Den här metodikboken har tagits fram i ett samarbete mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi, FMM, och Smittskyddinstitutet, SMI. Boken har utformats av ett redaktionsråd som knutit ett antal experter till sig för att täcka så stor del av professionen som möjligt. Författarna representerar såväl Föreningen för medicinsk mikrobiologi (FMM) och Smittskyddsinstitutet (SMI)som Nätverket för molekylär mikrobiologisk diagsnostik, NMMD. Författare och experter som granskat text och innehåll listas i artikeln Författare och faktagranskare.


De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker i allt högre omfattning kommit till användning i diagnostiska sammanhang på våra mikrobiologiska laboratorier. Metoderna används inom ett flertal områden för påvisning av mikroorganismer, specifika virulens-eller resistensgener och för smittspårning i epidemiologiska utredningar. Många, kanske de flesta, av metoderna har satts upp av laboratorierna själva som då också ansvarar för prestanda, kvalitetssäkring och validering. I takt med att allt fler kliniska laboratorier använder molekylärbiologiska tekniker i diagnostiken finns ett ökat behov av enhetliga riktlinjer för kvalitetssäkring och validering.

Volymens ambition är att presentera en relativt fyllig, om än inte fullständig, översikt av de vanligaste metoderna och deras användningsområden. Metoder för nukleinsyrapåvisning tas upp i bokens första delar med råd om provhantering, extraktion av nukleinsyra och olika PCR-baserade metoder. I följande avsnitt beskrivs sekvenseringstekniker och aktuella metoder för epidemiologisk typning. Förståelse av metodiken med dess styrkor och svagheter underlättar och kan ha stor betydelse vid felsökning och tolkning av mikrobiologiska fynd och resultat. Bokens senare del är inriktad på praktiska råd om kvalitetssäkring och validering av molekylärbiologiska metoder lämpade för de enskilda laboratorierna.


Vår förhoppning är att metodikboken ska bli till hjälp både för dem som stöter på molekylärbiologiska tekniker på laboratoriet mer perifert men också för dem som dagligen arbetar med den här typen av tekniker. Vi rekommenderar också att metoder som används i klinisk diagnostik granskas enligt bokens avslutande kapitel.

Till sist vill vi rikta ett varmt tack till författarna och övriga som bidragit till bokens tillkomst.


Göteborg april 2010

För Föreningen för medicinsk mikrobiologi

Christina Welinder Olsson


Redaktionsråd[redigera]

  • Christina Welinder Olsson (ordf),
  • Helena Enroth
  • Andreas Matussek


Koordinator[redigera]

Magnus Thore