Skillnad mellan versioner av "Förord, parasitologisk diagnostik"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 3: Rad 3:
 
Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
 
Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
  
Förord
+
==Förord==
 
Denna volym om parasitologisk diagnostik i serien om referensmetodik är utarbetad av en arbetsgrupp vid SMI. Skriftserien är ett samarbetsprojekt mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi vid Svenska Läkaresällskapet och Smittskyddsinstitutet.
 
Denna volym om parasitologisk diagnostik i serien om referensmetodik är utarbetad av en arbetsgrupp vid SMI. Skriftserien är ett samarbetsprojekt mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi vid Svenska Läkaresällskapet och Smittskyddsinstitutet.
 
Volymen omfattar beskrivningar av protozoer och maskar, som kan orsaka infektioner hos människa, samt vissa leddjur som utgör en grupp av så kallade ektoparasiter. Volymen är inriktad på laboratoriediagnostik med särskilt fokus på referensmetodik. De olika parasiterna presenteras därför endast med korta beskrivningar av biologi, symtom och epidemiologi. Litteraturlistor i slutet av varje kapitel är tänkta som ytterligare läsning och fördjupning för intresserade läsare.
 
Volymen omfattar beskrivningar av protozoer och maskar, som kan orsaka infektioner hos människa, samt vissa leddjur som utgör en grupp av så kallade ektoparasiter. Volymen är inriktad på laboratoriediagnostik med särskilt fokus på referensmetodik. De olika parasiterna presenteras därför endast med korta beskrivningar av biologi, symtom och epidemiologi. Litteraturlistor i slutet av varje kapitel är tänkta som ytterligare läsning och fördjupning för intresserade läsare.
Rad 11: Rad 11:
 
Vissa parasitologiska undersökningar, särskilt de som görs med serologiska metoder representerar ofta fåtalsdiagnostik vilket gör det svårt att kvalitetssäkra tester och att bibehålla kompetens. Begränsad tillgång till parasitantigener, antikroppar och standardiserade kommersiella kit medför att en del analyser bara görs vid specialiserade laboratorier som har utarbetat ”in house”-metoder eller att provmaterial skickas utomlands för undersökning. SMI har samarbete med parasitologiska laboratorier i andra länder och kan förmedla kontakter och/eller skicka material för analyser som inte utförs i Sverige.  
 
Vissa parasitologiska undersökningar, särskilt de som görs med serologiska metoder representerar ofta fåtalsdiagnostik vilket gör det svårt att kvalitetssäkra tester och att bibehålla kompetens. Begränsad tillgång till parasitantigener, antikroppar och standardiserade kommersiella kit medför att en del analyser bara görs vid specialiserade laboratorier som har utarbetat ”in house”-metoder eller att provmaterial skickas utomlands för undersökning. SMI har samarbete med parasitologiska laboratorier i andra länder och kan förmedla kontakter och/eller skicka material för analyser som inte utförs i Sverige.  
 
Tack till alla som har bidragit till innehållet.
 
Tack till alla som har bidragit till innehållet.
 +
 +
 
Stockholm, den 1 april 2012
 
Stockholm, den 1 april 2012
  
  
Arbetsgrupp vid SMI
+
===Arbetsgrupp vid SMI===
 
Marianne Lebbad
 
Marianne Lebbad
 
Silvia Botero Kleiven
 
Silvia Botero Kleiven
Rad 21: Rad 23:
 
Antonio Barragan
 
Antonio Barragan
 
Johan Lindh
 
Johan Lindh
Andra författare
+
===Andra författare===
 
Inger Ljungström
 
Inger Ljungström
 
Ewert Linder
 
Ewert Linder
Texter granskades och referensbehandlades av:
+
===Texter granskades och referensbehandlades av:===
 
Anna Färnert, Infektionskliniken,  Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm
 
Anna Färnert, Infektionskliniken,  Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm
 
Lill-Marie Persson, Hudkliniken, Kärnsjukhuset, Skövde
 
Lill-Marie Persson, Hudkliniken, Kärnsjukhuset, Skövde
 
Medlemmar av Svenska läkaresällskapets Referensgrupp för parasitologi:  
 
Medlemmar av Svenska läkaresällskapets Referensgrupp för parasitologi:  
Jonas Bläckberg, Lunds Universitetssjukhus
+
*Jonas Bläckberg, Lunds Universitetssjukhus
Bo Claesson, Infektionskliniken och Parasitlab, Bakt Lab Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
+
*Bo Claesson, Infektionskliniken och Parasitlab, Bakt Lab Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Silvia Botero Kleiven, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
+
*Silvia Botero Kleiven, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
+
*Marianne Lebbad, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
Marianne Lebbad, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
+
*Teodor Capraru, Sektionen för Parasitologi, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet  Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm
+
*Ulf Thörneblad, Enheten för Effekt och Säkerhet, Läkemedelsverket, Uppsala
Teodor Capraru, Sektionen för Parasitologi, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet  Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm
+
*Lillemor Karlsson, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm
Ulf Thörneblad, Enheten för Effekt och Säkerhet, Läkemedelsverket, Uppsala
+
*Jessica Ögren Mikrobiologen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Lillemor Karlsson, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm
+
 
Jessica Ögren Mikrobiologen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
 
 
   
 
   
 
Texterna diskuterades på konsensusmöte den 12 juni 2012.
 
Texterna diskuterades på konsensusmöte den 12 juni 2012.
  
 
[[Kategori:Parasiter]]
 
[[Kategori:Parasiter]]

Versionen från 30 mars 2012 kl. 13.19

Huvudartikel, publicerad april 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.


Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik

Förord

Denna volym om parasitologisk diagnostik i serien om referensmetodik är utarbetad av en arbetsgrupp vid SMI. Skriftserien är ett samarbetsprojekt mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi vid Svenska Läkaresällskapet och Smittskyddsinstitutet. Volymen omfattar beskrivningar av protozoer och maskar, som kan orsaka infektioner hos människa, samt vissa leddjur som utgör en grupp av så kallade ektoparasiter. Volymen är inriktad på laboratoriediagnostik med särskilt fokus på referensmetodik. De olika parasiterna presenteras därför endast med korta beskrivningar av biologi, symtom och epidemiologi. Litteraturlistor i slutet av varje kapitel är tänkta som ytterligare läsning och fördjupning för intresserade läsare. Målgruppen är personal som arbetar med parasitologisk diagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier och klinisk diagnostik inom sjukvården i Sverige. Referensmetodik inom parasitologi är ett svårdefinierat begrepp eftersom det ofta saknas vedertagna ”gold standard”-metoder. Parasitologisk diagnostik utförs med mikroskopi för påvisning av parasiter i provmaterial eller med serologiska och numera också molekylära tekniker för påvisning av antikroppar eller parasit-DNA. Mikroskopisk undersökning av feces samt malariadiagnostik är de undersökningar som oftast utförs vid parasitologiska laboratorier i Sverige. Volymen innehåller detaljerade beskrivningar av etablerade metoder som bör kunna utföras på flesta mikrobiologiska laboratorier i landet. För att ge en helhetsbild av olika diagnostiska möjligheter finns även information om ett antal alternativa tester förutom de rekommenderade metoderna. Vissa parasitologiska undersökningar, särskilt de som görs med serologiska metoder representerar ofta fåtalsdiagnostik vilket gör det svårt att kvalitetssäkra tester och att bibehålla kompetens. Begränsad tillgång till parasitantigener, antikroppar och standardiserade kommersiella kit medför att en del analyser bara görs vid specialiserade laboratorier som har utarbetat ”in house”-metoder eller att provmaterial skickas utomlands för undersökning. SMI har samarbete med parasitologiska laboratorier i andra länder och kan förmedla kontakter och/eller skicka material för analyser som inte utförs i Sverige. Tack till alla som har bidragit till innehållet.


Stockholm, den 1 april 2012


Arbetsgrupp vid SMI

Marianne Lebbad Silvia Botero Kleiven Cecilia Thors Jadwiga Winiecka Krusnell Antonio Barragan Johan Lindh

Andra författare

Inger Ljungström Ewert Linder

Texter granskades och referensbehandlades av:

Anna Färnert, Infektionskliniken, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm Lill-Marie Persson, Hudkliniken, Kärnsjukhuset, Skövde Medlemmar av Svenska läkaresällskapets Referensgrupp för parasitologi:

  • Jonas Bläckberg, Lunds Universitetssjukhus
  • Bo Claesson, Infektionskliniken och Parasitlab, Bakt Lab Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Silvia Botero Kleiven, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
  • Marianne Lebbad, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
  • Teodor Capraru, Sektionen för Parasitologi, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm
  • Ulf Thörneblad, Enheten för Effekt och Säkerhet, Läkemedelsverket, Uppsala
  • Lillemor Karlsson, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm
  • Jessica Ögren Mikrobiologen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping


Texterna diskuterades på konsensusmöte den 12 juni 2012.